Företag i fokus:

DEBATT: Nu skapar vi en bättre A-kassa

2022_01_arbetsformedlingen-fasadskylt1-scaled

Pressbild

Liberalerna har tagit fram en viktig reform av A-kassan. Den nya a-kassan ska leda till högre ersättning under kortare tid för att öka rörligheten på den svenska arbetsmarknaden.

Sverige har idag den tredje högsta arbetslösheten i EU och Södertälje har bland de högsta arbetslöshetsnivåerna i Sverige. Det slår hårt mot hela samhället men särskilt hårt mot ungdomar och utrikes födda som har svårt att få arbete i Södertälje. Siffrorna har tillåtits skena eftersom politiken vägrat anpassa sig efter verkligheten. Det är på tiden att man tar itu med problemen.

Metin Hawsho, Liberalernas gruppledare

Den höga arbetslösheten är en av huvudorsakerna till utanförskapet som råder i Södertäljes utsatta områden. Hög arbetslöshet är en grogrund för kriminalitet, missbruk och utsatthet. 

Den nya A-kassan kommer att öka både taket och golvet för hur mycket en individ kan få ut i månaden, men utbetalningarna kommer att trappas ned snabbare än idag. Den som blir av med jobbet ska inte behöva oroa sig för månadens räkningar men samtidigt inte heller kunna ha samma höga ersättning i långa perioder. Poängen är att individen ska kunna landa tryggt men snabbt ta sig tillbaka på arbetsmarknaden igen. Vi gör om A-kassan till en studsmatta istället för en hängmatta.

Den moderna arbetsmarknaden är annorlunda från hur det var förr, det ställer krav på flexibilitet. Det måste bli lättare att gå från ett arbete till ett annat än vad det är i Sverige idag. Både för att gynna den arbetsgivare som söker arbetskraft, men framförallt för att gynna den som söker jobb.

(Annonslänk)

I Danmark har man sedan länge haft ett system för arbetslöshetsersättning som heter flexicurity. Där har man ett högt men snabbt avtrappande upplägg för A-kassorna. Det gör att den som blir av med jobbet fortsatt har råd med nästa månads räkningar men ges starka incitament att snabbt hitta ett nytt jobb. 

Liberalernas omstöpning av A-kassan innebär att golvet och taket höjs men att avtrappningen går snabbare. Det gör att den svenska arbetslöshetsersättningen blir mer lik den danska. Flexicurity infördes 1989 i Danmark och det har onekligen fungerat väldigt bra. De senaste 30 åren har Danmark haft högre lägre arbetslöshet än Sverige, varenda år. I december 2023 var den svenska arbetslösheten 8% medan den danska bara var 5%. I Södertälje var arbetslösheten ännu högre, 10,5%. 

Det är verkligen på tiden att Sverige inför något som liknar den danska A-kassan. Så att fler kan få jobb och utanförskapet minskar. Tack vare Liberalerna finns det nu en möjlighet för Sverige att få en bättre och mer flexibel arbetsmarknad

Metin Hawhso,
Gruppledare, Liberalerna i Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 februari 2024 16:26
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Domstol häver kommunens beslut om finska klasser – ”Under all kritik”

skola-elever-larare

Foto: Pexels.

En lång kamp är över. Nu kan föräldrar pusta ut efter att Förvaltningsrätten upphävt Södertälje kommuns beslut om att lägga ned de kommunala finskspråkiga klasserna.

Under våren 2021 meddelades föräldrar om att finnspråkiga klasser i Södertälje kommer att läggas ned. Orsaken var att kommunen ansåg att det var ett lågt elevantal. Ett av förslagen var att placera eleverna i en vanlig klass med en finsktalande förskollärare, men då skulle undervisningen inte bedrivas på svenska då majoriteten av eleverna inte förstod sig på det finska språket.

Upprörda föräldrar tog upp kampen mot Södertälje kommun och menade att beslutet stred mot minoritetslagen där sverigefinnarna, som är en nationell minoritet, inte hade givits något inflytande.

Trots kritiken beslutade kommunen, den 17 juni 2021, att lägga ner de finska klasserna utan samråd med berörande.

Enligt vårdnadshavaren, Jenna Laakso, påverkade beslutet både barn och familjer negativt och menar att kommunen inte tagit hänsyn till vare sig minoritetslagen, barnkonventionen eller skollagen. Ärendet lyftes av den anledningen upp till Förvaltningsrätten som nu lämnar sitt besked.

(Annonslänk)

Enligt domstolen har kommunen underlåtit att informera och samråda med nationella minoriteter. Dels för att stärka deras möjlighet till inflytande, men även stödja att minoritetsspråket hålls levande.

”Barnens inflytande och hur de blivit behandlade är under all kritik. Vårdnadshavarnas åsikter har inte tagits på allvar. Processen har varit sluten och ett mer strukturerar samråd har hållits först efter beslutet fattades”, skriver Förvaltningsrätten i beslutet.

Därmed upphäver domstolen beslutet som fattades av kommunens utbildningsnämnd den 17 juni 2021

– Vi är en grupp med målsäganden i tvisten mot Södertälje kommun i den minoritetsrättsliga frågan och kämpat med detta i över 1,5 år. Domen är en delseger, säger Jenna Laakso till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 december 2022 13:05
Senast uppdaterad: 7 december 2022 13:05

Fler kvinnor föder färre barn i Södertälje – Lägsta på 16 år

2022_02_Baby-bebis

Foto: Pexels

Ny statistik från SCB visar att allt fler kvinnor i Södertälje föder färre barn och lägst sedan 2006. Trenden visar sig sträcka ut över landet då kvinnor föder färre samtidigt som den summerade fruktsamheten minskar.

I Södertälje kommun föddes 829 barn mellan januari och september månad i år, detta enligt preliminär statistik. Rasmus Andersson, befolkningsstatistiker på SCB menar att det år 2006 föddes 814 barn mellan januari och september och betonar att trenden först nu växer.

Statistiken visar samtidigt att den summerade fruktsamheten minskar, främst då allt fler väljer att föda färre antal barn.

I Södertälje har den summerade fruktsamheten sjunkit sedan 2010 från 2,0 barn per kvinna till i fjol 1,8 barn. Samtidigt ligger fruktsamheten något högre än i Stockholms län.

I Sverige har fruktsamheten sett olika ut och varierat över tid. Det som haft stor påverkan är främst utbildningsnivåer, ekonomiska konjunkturer och bland annat förändringar i familjepolitiken. Sverige har de senaste åren befunnit sig i en högkonjunktur samtidigt som det inte debatterats eller fattats beslut kring barnfrågan och antal av barnafödandet. Statistik och forskning visar att trots detta föds allt färre barn.

– Enligt forskning finns det fortfarande inte ett bra och konkret svar kring varför kvinnor väljer att inte föda flera barn, säger Vitor Miranda, demograf på SCB.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 december 2022 10:50
Senast uppdaterad: 7 december 2022 10:54

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors