Företag i fokus:

DEBATT: Nu skapar vi en bättre A-kassa

2022_01_arbetsformedlingen-fasadskylt1-scaled

Pressbild

Liberalerna har tagit fram en viktig reform av A-kassan. Den nya a-kassan ska leda till högre ersättning under kortare tid för att öka rörligheten på den svenska arbetsmarknaden.

Sverige har idag den tredje högsta arbetslösheten i EU och Södertälje har bland de högsta arbetslöshetsnivåerna i Sverige. Det slår hårt mot hela samhället men särskilt hårt mot ungdomar och utrikes födda som har svårt att få arbete i Södertälje. Siffrorna har tillåtits skena eftersom politiken vägrat anpassa sig efter verkligheten. Det är på tiden att man tar itu med problemen.

Metin Hawsho, Liberalernas gruppledare

Den höga arbetslösheten är en av huvudorsakerna till utanförskapet som råder i Södertäljes utsatta områden. Hög arbetslöshet är en grogrund för kriminalitet, missbruk och utsatthet. 

Den nya A-kassan kommer att öka både taket och golvet för hur mycket en individ kan få ut i månaden, men utbetalningarna kommer att trappas ned snabbare än idag. Den som blir av med jobbet ska inte behöva oroa sig för månadens räkningar men samtidigt inte heller kunna ha samma höga ersättning i långa perioder. Poängen är att individen ska kunna landa tryggt men snabbt ta sig tillbaka på arbetsmarknaden igen. Vi gör om A-kassan till en studsmatta istället för en hängmatta.

Den moderna arbetsmarknaden är annorlunda från hur det var förr, det ställer krav på flexibilitet. Det måste bli lättare att gå från ett arbete till ett annat än vad det är i Sverige idag. Både för att gynna den arbetsgivare som söker arbetskraft, men framförallt för att gynna den som söker jobb.

(Annonslänk)

I Danmark har man sedan länge haft ett system för arbetslöshetsersättning som heter flexicurity. Där har man ett högt men snabbt avtrappande upplägg för A-kassorna. Det gör att den som blir av med jobbet fortsatt har råd med nästa månads räkningar men ges starka incitament att snabbt hitta ett nytt jobb. 

Liberalernas omstöpning av A-kassan innebär att golvet och taket höjs men att avtrappningen går snabbare. Det gör att den svenska arbetslöshetsersättningen blir mer lik den danska. Flexicurity infördes 1989 i Danmark och det har onekligen fungerat väldigt bra. De senaste 30 åren har Danmark haft högre lägre arbetslöshet än Sverige, varenda år. I december 2023 var den svenska arbetslösheten 8% medan den danska bara var 5%. I Södertälje var arbetslösheten ännu högre, 10,5%. 

Det är verkligen på tiden att Sverige inför något som liknar den danska A-kassan. Så att fler kan få jobb och utanförskapet minskar. Tack vare Liberalerna finns det nu en möjlighet för Sverige att få en bättre och mer flexibel arbetsmarknad

Metin Hawhso,
Gruppledare, Liberalerna i Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 februari 2024 16:26
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Politiker utreds för otillåten påverkan av tjänstemän

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun och stadsdirektören Magnus Gyllestad inleder en utredning om otillåten politisk påverkan. Detta görs efter uppgifter om att politiker utövat påtryckningar på kommunens tjänstepersoner, rapporterar LT.

Det var bland annat när Frimurarnas avtal för Igelsta gård avslöjades, där det fanns flera brister som inte hade åtgärdats sedan 2021, som nya uppgifter om misstänkt otillåten politisk påverkan uppdagades.

Till LT framför Alexander Rosenberg (M), nuvarande ordförande i tekniska nämnden, anklagelser om att tidigare ordförande Tage Gripenstam (C) under sin mandatperiod ska ha försökt favorisera bekanta och affärskontakter genom att utöva tryck på tjänstepersoner i specifika ärenden. Rosenberg nämner att det finns uppgifter om ett tiotal sådana incidenter.

Tage Gripenstam, å sin sida, förnekar att han har försökt påverka tjänstepersoner på ett otillbörligt sätt. Han medger dock till Länstidningen att han kan ha frågat om status i vissa ärenden.
Ett specifikt ärende som väcker uppmärksamhet är ett beslut från tekniska nämnden under Gripenstams tid som ordförande om att undersöka möjligheten för året-runt-uteserveringar, och flytt av en lastficka vid Tidermans och trottoarutvidgning för att möjliggöra servering.

Tidningen rapporterar också att det kan röra sig om ärenden som markköp, bygglov och detaljplaner, där tjänstepersoner upplevt påtryckningar från politiker.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 13:15
Senast uppdaterad: 20 november 2023 13:15

Ny statistik: Matpriserna nästan 26 procent dyrare

Livsmedel frukt

Foto: Alexander Isa

Matpriserna i Sverige har stabiliserats efter att ha stigit kontinuerligt sedan slutet av 2021, med en genomsnittlig prisökning på nästan 26 procent jämfört med november förra året.

Enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) har matpriserna i Sverige ökat markant sedan november 2021, med en total uppgång på nästan 26 procent. De största prisökningarna har observerats inom varugrupper som kaffe, te, kakao, fisk samt oljor och fetter.

– Mellan december 2021 och mars 2023 steg priserna på livsmedel med i genomsnitt 1,5 procent i månaden. Totalt gick priserna upp med 26,8 procent på 16 månader, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Efter en lång period av stadiga uppgångar, som varade i 16 månader, noterades en minskning av matpriserna för första gången i april 2022. Sedan dess har prisutvecklingen varierat, men överlag visat tecken på stabilisering. I oktober 2022 låg priserna på livsmedel 25,9 procent högre än under motsvarande period 2021.

– Det innebär i praktiken att dagens matprisnivåer sattes under de 16 raka månaderna med prisökningar, säger Carl Mårtensson,

Denna prisökning är en del av en större inflationstrend i Sverige. Enligt SCB:s Konsumentprisindex (KPI), som mäter inflationen i landet, har prisnivån på varor och tjänster generellt ökat med 17,5 procent sedan november 2021. Inom kategorin livsmedel och alkoholfria drycker har alla produkter noterat prisökningar under denna period, med undantag för en underkategori bestående av mineralvatten, läskedrycker, frukt och grönsaksjuicer, som endast stigit med 15,8 procent.

– Kaffe, te och kakao är varugruppen som stigit mest i pris sedan november 2021, med 34 procent. Därefter kommer fisk med en prisökning på 33,5 procent. Apelsiner och tomater är produkterna som ökat mest i pris. De har blivit nästan 89 respektive 80 procent dyrare sedan november 2021. I andra änden finns vindruvor och djupfryst frukt och bär som stigit lite drygt 4 procent i pris.

Produkterna som ökade mest respektive minst i pris mellan november 2021 och oktober 2023

ProduktPrisförändring (%)
Apelsiner88,7
Tomater79,8
Vitkål72,7
Gul lök68,8
Paprika61,0
Purjolök60,8
Djupfryst fisk56,9
Socker53,1
Småcitrus50,7
Mat-, stek- och grilloljor45,3
Gryn14,7
Slanggurka13,5
Kiwi, ananas m.m.12,4
Honung10,7
Salladskål10,7
Vetebröd10,0
Blomkål7,2
Sallad6,4
Djupfryst frukt och bär4,2
Vindruvor4,1

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 08:55
Senast uppdaterad: 20 november 2023 08:55

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors