Företag i fokus:

DEBATT: Nu skapar vi en bättre A-kassa

2022_01_arbetsformedlingen-fasadskylt1-scaled

Pressbild

Liberalerna har tagit fram en viktig reform av A-kassan. Den nya a-kassan ska leda till högre ersättning under kortare tid för att öka rörligheten på den svenska arbetsmarknaden.

Sverige har idag den tredje högsta arbetslösheten i EU och Södertälje har bland de högsta arbetslöshetsnivåerna i Sverige. Det slår hårt mot hela samhället men särskilt hårt mot ungdomar och utrikes födda som har svårt att få arbete i Södertälje. Siffrorna har tillåtits skena eftersom politiken vägrat anpassa sig efter verkligheten. Det är på tiden att man tar itu med problemen.

Metin Hawsho, Liberalernas gruppledare

Den höga arbetslösheten är en av huvudorsakerna till utanförskapet som råder i Södertäljes utsatta områden. Hög arbetslöshet är en grogrund för kriminalitet, missbruk och utsatthet. 

Den nya A-kassan kommer att öka både taket och golvet för hur mycket en individ kan få ut i månaden, men utbetalningarna kommer att trappas ned snabbare än idag. Den som blir av med jobbet ska inte behöva oroa sig för månadens räkningar men samtidigt inte heller kunna ha samma höga ersättning i långa perioder. Poängen är att individen ska kunna landa tryggt men snabbt ta sig tillbaka på arbetsmarknaden igen. Vi gör om A-kassan till en studsmatta istället för en hängmatta.

Den moderna arbetsmarknaden är annorlunda från hur det var förr, det ställer krav på flexibilitet. Det måste bli lättare att gå från ett arbete till ett annat än vad det är i Sverige idag. Både för att gynna den arbetsgivare som söker arbetskraft, men framförallt för att gynna den som söker jobb.

(Annonslänk)

I Danmark har man sedan länge haft ett system för arbetslöshetsersättning som heter flexicurity. Där har man ett högt men snabbt avtrappande upplägg för A-kassorna. Det gör att den som blir av med jobbet fortsatt har råd med nästa månads räkningar men ges starka incitament att snabbt hitta ett nytt jobb. 

Liberalernas omstöpning av A-kassan innebär att golvet och taket höjs men att avtrappningen går snabbare. Det gör att den svenska arbetslöshetsersättningen blir mer lik den danska. Flexicurity infördes 1989 i Danmark och det har onekligen fungerat väldigt bra. De senaste 30 åren har Danmark haft högre lägre arbetslöshet än Sverige, varenda år. I december 2023 var den svenska arbetslösheten 8% medan den danska bara var 5%. I Södertälje var arbetslösheten ännu högre, 10,5%. 

Det är verkligen på tiden att Sverige inför något som liknar den danska A-kassan. Så att fler kan få jobb och utanförskapet minskar. Tack vare Liberalerna finns det nu en möjlighet för Sverige att få en bättre och mer flexibel arbetsmarknad

Metin Hawhso,
Gruppledare, Liberalerna i Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 februari 2024 16:26
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Nu införs avgifter på Facebook och Instagram

Instagram Facebook

Foto: Paula Kass Elias

Meta, bolaget som äger Facebook och Instagram, inför nu avgifter i EU för de som önskar en upplevelse utan spårning. Det bekräftar bolaget i ett pressmeddelande.

Från och med imorgon, den 1 november, kommer användare att kunna välja att antingen fortsätta använda tjänsterna gratis med annonser – eller prenumerera för att slippa annonser.

Meta, som äger både Facebook och Instagram, bekräftar att en annonsfri betalmodell kommer att kosta €9.99/månad på webben och €12.99/månad på mobila plattformar.

Syftar är att anpassa sig till GDPR:s riktlinjer för ”samtycke” gällande datainsamling för annonsering. Domstolen för Europeiska Unionens rättvisa har erkänt prenumerationsmodellen som en giltig form av samtycke för en annonsfinansierad tjänst.

Prenumerationen utan annonser kommer att vara tillgänglig för personer som är 18 år och äldre. Om användare istället väljer att fortsätta använda produkterna gratis kommer deras upplevelse att vara densamma, meddelar Facebook och Instagram-ägda Meta.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 31 oktober 2023 01:10

Vad blir konsekvenserna när sjuklöneersättningen stryps?

Olle

Olle Karstorp, Regionchef Svenskt Näringsliv

I samband med att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna för en månad sedan presenterade höstbudgeten framkom det att regeringsunderlaget avser att ta bort företagens högkostnadsskydd för sjuklönekostnader. Detta kommer slå mycket hårt mot företagen och försvaga Sveriges tillväxt och konkurrenskraft.

När en anställd är sjuk är det arbetsgivaren som betalar sjuklönen de första två veckorna. Efter dessa veckor träder Försäkringskassans ersättning in. För att enskilda företag inte ska drabbas orimligt hårt när en eller flera anställda har omfattande och upprepade sjukskrivningar finns ett högkostnadsskydd som regleras i Sjuklönelagen, något som är viktigt och avlastar framför allt små och medelstora företag. Ett normalt år omfattas 47 000 företag av systemet, varav 33 000 är små företag.

Företagens direkta kostnader för kortare sjukskrivningar uppgår under normalår (pandemin exkluderat) till ca 25 miljarder kronor. Utöver det tillkommer även indirekta kostnader, såsom utebliven produktion. Enligt regeringens egna beräkningar kommer slopandet av högkostnadsskyddet innebära en kostnadsökning för företagen på totalt 2,6 miljarder kronor.

”Läget är dystert, valutan svag och vi riskerar stå inför ännu en period med höga elkostnader.”

Regeringen och Sverigedemokraternas beslut att avskaffa högkostnadsskyddet kommer med andra ord att slå som allra hårdast mot de små företagen. De som redan nu är mest känsliga för ekonomiska utgifter kan enligt våra beräkningar komma att få dubbelt så höga sjuklönekostnader. Dessutom i en tid då det ekonomiska läget är dystert, valutan svag och vi riskerar stå inför ännu en period med höga elkostnader.

Detta vägval får mycket negativa konsekvenser för företagsklimatet i Sverige och riskerar att minska Sveriges tillväxtkraft. Redan nu, med dagens sjuklöneregler, uppger företag att just sjuklöneansvaret utgör ett av deras absolut största hinder för att växa. Men det är inte bara företagen som drabbas. Personer med en längre sjukdomshistorik kan dessutom få det ännu svårare att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden.

Arbetsgivare kommer med tanke på de ökade kostnaderna för sjuklöner vara mer försiktiga i sin rekrytering och det blir en större ekonomisk risk att anställa.

Menar politiken allvar med att vilja stärka svensk konkurrenskraft är det dags att inse att det är företagen som skapar jobben och utgör grunden för vår gemensamma välfärd. Sveriges företagare är redan hårt pressade och behöver inte ytterligare börda på sina axlar. Tvärtom. Regeringens fokus borde i stället ligga på åtgärder som förbättrar vårt företags- och investeringsklimat och som gör det mer lönsamt att driva företag.

Olle Karstorp,
Regionchef Svenskt Näringsliv Stockholm

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:01

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors