Företag i fokus:

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Inför semifinalserien – SBBK Dam tar sig an Uppsala

PGU9026-1

Fotograf: Petra Gau.

SBBKs damlag ställs mot Uppsala Basket i semifinalspelet som startar imorgon i Täljehallen, med ambitionen att avancera till final efter en bäst av fem matcher.

Semifinalspelet i basket för SBBKs damer mot Uppsala Basket inleds imorgon, torsdagen den 11 april, på hemmaplan i Täljehallen, med ytterligare en match planerad på lördagen den 13 april.

Efter de två inledande matcherna flyttar serien till Uppsala för minst en match, med möjlighet till en andra om nödvändigt, innan den eventuellt återvänder till Täljehallen om serien fortfarande är öppen.

Fotograf: Petra Gau.

Bernat Canut, huvudtränare för SBBK Dam, uttrycker ett starkt fokus på slutspelet och erkänner att varje match kommer att bli en utmaning.

– Det är ett absolut fokus som gäller på nästa match och vi är helt medvetna om att varje steg på vägen kommer vara svårt och att vi behöver vara förbereda på just det. Vi tror på vår prestation och våra möjligheter men vi har samtidigt stor respekt för ett Uppsala Basket som nyss slog ut Östersund i en tuff kvartsfinalserie, säger Bernat Canut inför semifinalserien.

(Annonslänk)

Med stor respekt för Uppsala Basket, som nyligen säkrade sin plats i semifinalen efter en intensiv kvartsfinalserie mot Östersund, ser SBBK fram emot att möta ett balanserat lag med en mix av erfarenhet och ungdom, snabba guards och strategiska inside-spelare.

Uppsala Basket hyllas för sin dynamiska spelstil, med snabba och mångsidiga guards som är hot vid trepoängslinjen och smarta inside-spelare som utmanar direkt mot sina motståndare. Dessutom kompletteras laget av stora spelare som är effektiva utan bollen, vilket gör dem till en formidabel motståndare i semifinalserien. SBBK Dam, fulla av självförtroende och med en klar strategi, är redo att ta sig an utmaningen i hopp om att nå finalen.

– Vi (SBBK) känner till motståndet väl och Uppsala känner till oss väl. Det kommer bli väldigt viktigt att inte kolla längre fram än den första matchen, nyckeln kommer bli att styra tempot vilket vi kommer kunna göra om vi vinner våra dueller i försvar och kontrollerar returtagningen under båda korgar. Det var något vi lyckades bra med i den senaste matchen mot Uppsala på hemmaplan. Att vi gjorde det bra förra matchen betyder däremot inte att vi gör det igen, utan vi kommer behöva visa att vi förtjänar vad vi vill åstadkomma, i varje duell, i varje period av matchen och i varje match, säger Bernat Canut, Head Coach SBBK Dam.

Fotograf: Petra Gau.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 april 2024 21:30
Senast uppdaterad: 10 april 2024 18:26

KRÖNIKA: De vitröda trådarnas tid

AFDE325B-910D-4294-A490-A0EBA603132D

Foto: Shamash Oyal

”Där och då, uppmuntrad av dessa ord, tar jag mod till mig och bestämmer mig för att ge den långa förklaringen.”, skriver krönikören Mikael Jene.

Det är lunchdags på jobbet och jag går och sätter mig vid matbordet i lunchrummet. Min kollega kommer och sätter sig mitt emot mig. Vi börjar prata om allt möjligt. Efter ett tag sneglar han mot min handled. Han ser två trådar tvinnade runt varandra skymta fram. En röd och en vit tråd. Han har märkt att många som tillhör den syrisk ortodoxa kyrkan bär på dessa just nu. Stora som små, nyfödda som åldringar bär dessa trådar fram till påsk.

Hur djupt ska jag förklara tänker jag tyst för mig själv? 

Har sekulariseringen i landet gått så långt att jag drar mig för att ge den långa teologiska förklaringen och betraktas som en underlig religös kuf?

(Annonslänk)

För mitt inre svischar dock Jesus ord om att den som bekänner honom inför andra ska han bekänna inför Fadern och även på Paulus ord om att inte skämmas för evangeliet, som är en Guds kraft som frälser var och en som tror. Där och då, uppmuntrad av dessa ord, tar jag mod till mig och bestämmer mig för att ge den långa förklaringen. Kanske ser min kollega något värde i min förklaring. Kanske kan mina ord påverka honom i rätt riktning och kan det vara en djupare mening i att vi två ofta hamnar i diskussioner kring existensiella frågor. 

”Den vita tråden symboliserar det gudomliga, och den röda tråden det mänskliga.”

Du förstår, börjar jag. Dessa trådar du ser kallas siboro och delas ut i kyrkan på Jungfru Marias bebådelsedag. Den dagen som ärkeängeln Gabriel visade sig för jungfru Maria och sa till henne att hon skulle föda Jesus. Den vita tråden symboliserar det gudomliga, och den röda tråden det mänskliga. Trådarna tvinnas runt varandra i en förening, utan sammanblandning eller förväxling. Att Gud tog kroppslig gestalt i Kristus Jesus genom jungfru Maria. En påminnelse att Jesus Kristus är fullkomlig Gud och fullkomlig människa. 

Siboron är för mig ett statement mot villoläror som förnekar att Gud är kommen i köttet. 

Intressant, svarar kollegan uppriktigt och vi fortsätter en diskutera kring ämnet och med en ömsesidig respekt som jag kanske inte hade förväntat mig. 

Där och då blev min siboro en proklamation och en bekännelse och jag uppfylls av en behaglig känsla att ha fått dela med mig av något ovärderligt.

Mikael Jene

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 april 2024 20:00
Senast uppdaterad: 10 april 2024 18:00

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors