Företag i fokus:

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Seriekrock på E4 – Stora trafikstörningar

Olycka räddningstjänsten 1

Arkivbild

En seriekrock involverande nio fordon på E4 södergående vid Hölö har orsakat omfattande trafikstörningar och kallat flera räddningsenheter till platsen.

Vid 15-tiden på torsdagen inträffade en stor trafikolycka på E4 södergående vid Hölö, där nio fordon rapporterats vara inblandade. Olyckan har resulterat i stora trafikhinder, med minst ett körfält blockerat och betydande störningar i trafikflödet, enligt Trafikverket.

Polisen rapporterar att det är mycket halt på olycksplatsen, vilket kan ha bidragit till kollisionens omfattning.

Trots den stora krocken finns det för tillfället inga rapporterade personskador, men de inblandade fordonen har drabbats av omfattande plåtskador. Bärgningsfordon har skickats till platsen för att transportera bort åtminstone ett av fordonen. Räddningsarbetet är intensivt och beräknas pågå fram till klockan 16:00

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 januari 2024 15:18
Senast uppdaterad: 6 januari 2024 01:35

LISTA: Miljonlöner till kommunens chefer

8FD6B61C-AB43-4343-A074-5EFC74D9C6DD

Foton: Södertälje kommun

Majoriteten av kommunens chefer har miljonlöner, men det är helt klart kommunens nytillträdde stadsdirektör som tjänar högst av dem alla, med en årslön på närmare 2 miljoner kronor.

Här presenteras en lista över kontorschefer, VD:ar för kommunala bolag, samt ledningsgrupper för kommunen och koncernen, ordnad med de högst betalda överst.

Magnus Gyllestad, stadsdirektör 165 000 kr/mån

Karin Medin, vd Telge AB – 155 000 kr/mån

Nytillträdde stadsdirektören Magnus Gyllestad får en lön på 165 000 kronor i månaden, motsvarande en årslön på 1 980 000 kronor. Foto Södertälje kommun.

Anna Josefsson, vd Telge nät – 134 000 kr/mån

Krister Mellström, vd Telge fastigheter/ tf vd Telge bostäder – 123 000 kr/mån

Frank Strand, Telges ledningsgrupp, chef projektstyrning och affärsutveckling – 120 000 kr/mån

Måns Frostell, vd Södertälje hamn – 119 600 kr/mån

Maria Dahl Torgerson, vd Telge inköp – 114 200 kr/mån

Maria Dahl Torgerson, vd Telge inköp. Årslön: 1 370 300 kronor. Foto Södertälje kommun.

Ingela Hamlin, utbildningsdirektör 113 000 kr/mån

Vesa Hiltula, vd Telge återvinning – 112 000 kr/mån

Erika Svensson, ekonomi- och finansdirektör 107 800 kr/mån

Christina Osswald, Telges ledningsgrupp, HR-direktör, – 102 500 kr/mån

Ingela Hamlin, utbildningsdirektör i Södertälje kommun. Årslön: 1 356 000 kronor. Foto Södertälje kommun.

Karin Björkryd, omsorgsdirektör 100 000 kr/mån

Pia Kronqvist, vd Tom tits experiment – 98 000 kr/mån

Robert Nordström, Telges ledningsgrupp, chef Telge affärsstöd – 97 200 kr/mån

Maria Lindeberg, kultur- och fritidschef 95 300 kr/mån

Ulrika Semelius Kihlgren, tf HR-direktör 93 500 kr/mån

Jenny Persson, kommunikationschef 94 000 kr/mån

Jenny Persson, kommunikationschef, har en årslön på 1 128 000 kronor. Foto Södertälje kommun.

Teresa Palmquist, Telges ledningsgrupp, marknads- och kommunikationsdirektör – 92 500 kr/mån

Annika Rådström, socialdirektör 93 000 kr/mån

Andreas Klingström, samhällsbyggnadsdirektör 92 400 kr/mån

Helena Götherfors, miljöchef 86 400 kr/mån

Maria Richtnér, Telges ledningsgrupp, hållbarhetschef, – 85 300 kr/mån

Andreas Klingström, kommunens samhällsbyggnadsdirektör. Lön: 92 400 kronor, motsvarande en årslön på 1 108 000 kronor. Foto Södertälje kommun.

Therese Paulsen, Telges ledningsgrupp, koncernekonomichef – 85 000 kr/mån

Johanna Kock, vd Telge tillväxt – 85 000 kr/mån

Annika Fri, kanslichef 84 000 kr/mån

Jonas Karlsson, näringslivschef 81 500 kr/mån

Emir Gazibegovic, säkerhetschef 80 000 kr/mån

Jonas Karlsson, näringslivschef. Lön: 81 500 kronor per månad. Foto: Södertälje kommun

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 4 januari 2024 04:35

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors