Företag i fokus:

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Telge gör framsteg i hållbarhet – men utmaningar kvarstår

Telge

Foto: Alexander Isa

Telge avslöjar idag sin hållbarhetsrapport för 2023, där koncernen visar framsteg i flera områden men också identifierar utmaningar som kräver uppmärksamhet.

– Vi gör framsteg men vi är inte nöjda med det här resultatet. De närmaste åren måste vi höja förändringstakten i vårt energi- och klimatarbete för att ta oss dit vi vill, säger Maria Richtnér, hållbarhetschef, Telge AB, i ett pressutskick.

(Annons)

Den 16 maj, mellan kl 10-15 anordnas utbildningsmässa i Xenter i Tumba. Är du nyfiken på komvux – Klicka på bilden.

Idag, den 7 maj, avtäcker Telge sin hållbarhetsrapport för 2023 och delar med sig av både framsteg och utmaningar. Koncernen noterade en tredje årlig minskning av sin energianvändning samtidigt som de fortsatte övergången från fossila bränslen till el och biodrivmedel. Trots detta ökade dock utsläppen av växthusgaser under samma period.

En betydande del av Telgekoncernens energianvändning går till fastighetsdrift. Under 2023 minskade energianvändningen per kvadratmeter för fastighetsbestånden inom Telge Fastigheter och Telge Bostäder till den lägsta nivån på många år, tack vare effektiviseringsåtgärder som inkluderar smarta system för energihantering.

Graf, Telge

Utsläppen av växthusgaser från koncernens verksamheter, främst genererade av fordon, ökade något under 2023.

Detta berodde till stor del på att Telge Återvinning fick ett ökat ansvar för hanteringen av hushållsavfall, inklusive insamlingen av återvinningsbara förpackningar från FTI.

Graf, Telge

Trots att energianvändningen inom koncernen fortsatte att minska ökade dock utsläppen av växthusgaser från den inköpta energin. Begränsad tillgång på biobränslen och hög konkurrens om klimatvänlig fjärrvärme i Södertälje var några faktorer som bidrog till detta.

Telgekoncernens hållbarhetsrapport för 2023, anpassad till EU:s nya standard för hållbarhetsredovisning (CSRD), kommer att finnas tillgänglig i sin helhet på telge.se från och med den 7 maj. Rapporten följer Green House Gas Protocol för att redovisa klimatavtrycket och indelas i tre scopes som täcker både direkta och indirekta utsläpp från koncernens verksamheter och inköp.

– Vi fortsätter att ta vårt ansvar för utsläppen och vi samarbetar med andra aktörer i branschen för att minska klimatpåverkan från fjärrvärmen. Telges mål är fortsatt att nå klimatneutralitet till 2030, det betyder att vi nu har 68 månader på oss, säger hållbarhetschefen Maria. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 7 maj 2024 13:08

Ny blockad varslas i Södertälje – ”Vi vill rädda vården”

10fd215a-40ef-4489-baea-ad523d2faf6c

Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet.
Pressbild

Vårdförbundet har idag utökat sitt varsel till att omfatta övertids-, mertids- och nyanställningsblockad i 29 kommuner, inklusive Södertälje. Detta kommer att påverka den kommunala hälso- och sjukvården och berör över 5000 medlemmar.

(Annons)

Den 16 maj, mellan kl 10-15 anordnas utbildningsmässa i Xenter i Tumba. Är du nyfiken på komvux – Klicka på bilden.

Tidigare i april varslade Vårdförbundet om liknande blockadåtgärder för regioner och flera sjukhus, vilket drabbade en stor del av hälso- och sjukvårdspersonalen. Sedan blockaden trädde i kraft har inga förhandlingar ägt rum och inga nya bud har lagts fram, vilket nu resulterat i att konflikten breddas till den kommunala sektorn. Detta påverkar verksamheter såsom elevhälsa och hemsjukvård i Södertälje kommun.

– Vårt fullt rimliga krav är att vi vill ha hållbara heltider så att våra medlemmar orkar jobba heltid och ett helt yrkesliv. Vi har nu varit i konflikt med SKR och Sobona i snart två veckor och ser fortsatt inte att de vill möta oss. En konflikt är alltid en sista åtgärd, men vi vill ta ansvar för vårdens framtid. Min fråga till SKR är nu – hur vill ni rädda vården? säger Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet, i ett pressutskick.

Ribeiro menar att SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) inte visar intresse för Vårdförbundets medlemmar för att förbättra villkoren och istället sprider felaktiga uppgifter.

– SKR sprider bilden att vi vill ha ett avtal för hela välfärdssektorns 1,2 miljoner medarbetare. Det är fel, avtalsområdet omfattar runt 90 000 av våra yrkesgrupper och vi föreslår en stegvis arbetstidsförkortning. Den här typen av missvisande uppgifter leder inte oss närmare varandra och inte heller närmare en lösning, säger hon.

Vårdförbundet utfärdar varsel om utökad övertidsblockad.

Under måndagen meddelade Vårdförbundet om utökade blockadåtgärder som träder i kraft den 20 maj klockan 16.00. Ett beslut som påverkande drygt 5000 medlemmar inom den kommunala hälso- och sjukvården i 29 kommuner, däribland Södertälje. Beslutet innebär att övertids-, mertids- och nyanställningsblockad införs.

– Våra yrkesgrupper som jobbar i kommunal regi gör livsviktiga insatser som till exempel skolsköterskor och sjuksköterskor på särskilda boenden. Coronakommissionens slutsatser visar sjuksköterskorna måste bli fler i den kommunala hälso- och sjukvården men ingenting har hänt. Våra förhandlingar om bättre arbetstider och löner rör också dem och vi hoppas att SKR inser att vi menar allvar med att vi vill rädda vården, säger Sineva Ribeiro.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 maj 2024 22:00
Senast uppdaterad: 6 maj 2024 21:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors