Företag i fokus:

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stor andel elever i Nykvarn och Södertälje saknar gymnasieexamen

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

En ny statistik från Skolverket visar att 46 procent av eleverna i Södertälje kommun inte uppnår gymnasieexamen inom tre år, vilket är en av de högsta siffrorna i landet.

– Den svenska skolan ger inte eleverna en likvärdig möjlighet och förlorade år är svåra att ta igen, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare i ett pressmeddelande.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Tryck på bilden för att anmäl er till julkassen

En genomgång av Sveriges Lärare baserad på färsk statistik från Skolverket avslöjar oroande siffror för gymnasieutbildningen i Södertälje. Här når nästan hälften av eleverna, 46 procent, inte gymnasieexamen inom tre år. Detta placerar Södertälje bland de kommuner i Sverige med högst andel elever som inte klarar gymnasiet inom den förväntade tiden.

– Sveriges 290 kommuner och cirka tusen privata utförare klarar inte av att upprätthålla en nationellt likvärdig skola. Skolan är i akut behov av resurser och på sikt måste staten ta över finansieringen av skolan, så att alla elever kan få samma möjlighet att lyckas, säger Åsa Fahlén.

Nationellt sett ligger genomsnittet på 29 procent elever som saknar gymnasieexamen efter tre år, men i Södertälje och flera andra kommuner i länet, såsom Nykvarn, Järfälla och Tyresö, är siffran betydligt högre. Det finns dock kommuner som Täby, där endast 11 procent av eleverna inte når examen inom tre år, vilket belyser de markanta skillnaderna i utbildningsresultat över hela landet.

Kommun för kommun – här är det flest som inte når examen i Stockholms län

  • Nykvarn 64 %
  • Järfälla 62 %
  • Tyresö 61 %
  • Nynäshamn 55 %
  • Salem 54 %
  • Upplands Väsby 54 %
  • Södertälje 46 %
  • Vallentuna 45 %
  • Norrtälje 42 %
  • Haninge 41 %
  • Upplands-Bro 39 %
  • Huddinge 33 %
  • Österåker 32 %
  • Solna 30 %
  • Sigtuna 30 %
  • Stockholm 27 %
  • Sundbyberg 25 %
  • Botkyrka 25 %
  • Sollentuna 20 %
  • Lidingö 19 %
  • Danderyd 17 %
  • Nacka 16 %
  • Värmdö 15 %
  • Täby 11 %

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 november 2023 12:03
Senast uppdaterad: 28 november 2023 12:23

Ny lag gör det lättare att utvisa fler utlänningar

(M)Fotograf- Axel Adolfsson

Regeringen vill underlätta utvisning vid ”bristande levnadssätt”. Fotograf: Axel Adolfsson

Regeringen presenterade under gårdagen nya direktiv för att underlätta återkallelse av uppehållstillstånd för utlänningar vid vad som kallas ”bristande levnadssätt”.

I direktiven nämns exempel på sådana brister som bidragsfusk, skulder, kopplingar till kriminella nätverk och våldsbejakande organisationer. Även missbruk och vissa uttalanden skulle kunna räknas hit enligt regeringen.

– Steg för steg så genomförs nu det utlovade paradigmskiftet i svensk migrationspolitik, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) i en pressträff.

Utredaren, Robert Schött, ska bland annat jämföra reglerna kring ”hederligt levnadssätt” med hur de ser ut i andra jämförbara länder.

Utredningen ska vara klar den 15 januari 2025.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 28 november 2023 09:07

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors