Företag i fokus:

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Lärare varnas – Vägrade säga ”hen” till elev

Skola-elever-barn

Bilden är inte relaterad till artikeln.
Foto: Pexels

En lärare vid Waldorfskolan Solvikskolan i Järna har mottagit en varning från Lärarnas ansvarsnämnd efter att ha vägrat använda pronomenet ”hen” för en elev.

I en händelse som rört om i den svenska utbildningssektorn har en tidigare lärare på Waldorfskolan Solvikskolan i Järna, blivit varnad av Lärarnas ansvarsnämnd. Denna åtgärd kommer efter att den kvinnliga läraren nekat att använda pronomenet ”hen” för en elev, trots föräldrarnas önskemål. Incidenten, som ägde rum under åren 2020 och 2021, ledde till att läraren avskedades och skolan dömdes att betala 150 000 kronor i diskrimineringsersättning av DO, Diskrimineringsombudsmannen.

Skolinspektionen inledde en utredning kring händelsen och föreslog en varning som nu bekräftats av Lärarnas ansvarsnämnd. Nämndens beslut baseras på att lärarens agerande utgjorde en långvarig kränkning mot eleven och att hon genom sitt val bidrog till en konflikt inte bara med eleven utan även med elevens vårdnadshavare.

(Annonslänk)

Läraren har försvarat sitt agerande med hänvisning till sin religionsfrihet och argumenterat att skolans policy kring pronomenanvändning introducerades efter de aktuella händelserna. Vidare framförde hon att kravet på att använda ”hen” inte tydligt stöds av Europakonventionen eller svensk lag.

Hennes politiska engagemang i Kristna värdepartiet har också belysts i samband med hennes uttalanden på sociala medier, där hon försvarade sin övertygelse om att det endast finns två biologiska kön och därmed två pronomen.

I ett inlägg på sociala medier förra året framförde Skandinaviska Människorättsadvokaterna att barnet, som då var sju år, aldrig personligen hade meddelat läraren en önskan om att bli tilltalad som något annat än sitt biologiska kön. Det var endast barnets vårdnadshavare som hade uttryckt denna begäran.

– Det handlar i slutändan om en lärare ska tillerkännas grundläggande mänskliga rättigheter, som religionsfrihet och yttrandefrihet. Även om man inte delar lärarens tro eller inställning bör det vara en viktig fråga för alla lärare och samhället i stort, skrev Skandinaviska Människorättsadvokaterna i ett inlägg på Facebook i fjol.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 2 april 2024 08:57

Efter SSK – kan avsluta spelarkarriären

Emily Curlett

Emily Curlett, amerikansk back i SSK damlag säsongen 2023- 24
Foto: Patric Gill

Emily Curlett, 25, kom till SSK i början på januari lagom till Dam Hockeyallsvenskans start. Amerikanskan som gjorde 19 poäng (17+2) på 12 matcher har inte bestämt om hon ska fortsätta sin hockeykarriär som spelare.

-Jag är osäker just nu, säger Emily till Telgenytt.

Det finns lite olika framtidsalternativ för Emily Curlett och om man ska tolka henne rätt lär det dröja innan hon bestämt sig.

-Jag funderar på om jag ska fortsätta spela hockey eller bli tränare. Om jag bestämmer mig för att fortsätta som spelare återvänder jag troligtvis till Sverige.

Två år innan Emily Curlett anlände till Sverige och SSK spelade hon universitetshockey för Ohio AAA Blue Jackets i Columbus.

-Min förhoppning är i så fall att arbeta där, en organisation jag var en del av innan jag kom till Sverige, säger hon.

Läs även: Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

Att ta steget till coachning från att vara spelare skulle också innebära att hon kommer närmare andra människor med samma religiösa tro som hon själv.

-Programmet är ett katolskt missionsprogram som finns på universitetsområden och kallas FOCUS.

-Jag kommer i så fall utbildas och placeras på ett universitetsområde som har damhockey och där arbeta med campuskyrkan.

-Leda bibelstudier, dela tro med andra studenter och idrottare.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 22:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors