Företag i fokus:

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Miranda Tibbling vinner sjätte raka världscupsguld

7C8C0DFA-99BA-4965-8163-1268164A2D09

Foto: Julien Blanc/Svenska Gymnastikförbundet

Miranda Tibbling från Järna befäster sin position som världens bästa i parkour genom att ta hem sitt sjätte raka världscupsguld. – Det är första tävlingen efter min meniskskada så jag var extra nervös, säger Miranda till Svenska Gymnastikförbundet.

Finalerna i damernas speed och herrarnas freestyle i Frankrike skulle ursprungligen ha avgjorts på lördagen, men på grund av stora förseningar sköts de upp till söndagen. Detta innebar att de svenska stjärnorna Miranda Tibbling och Elis Torhall fick ladda om mentalt för en förmiddagstävling – en utmaning de klarade med bravur.

(Annonslänk)

Dagen började med semifinalen i damernas speed, där Miranda, som nyligen återhämtat sig från en meniskskada, kvalificerade sig med tävlingens snabbaste tid. I semifinalen levererade hon återigen ett imponerande run och tog sig vidare till finalen. Trots en nervös start där Ella Bucio från Mexiko satte en snabb tid, lyckades Miranda avsluta starkt och tog hem guldet, trots en mindre vurpa precis innan mållinjen.

– Jag är jätteglad. Jag har varit väldigt nervös den här tävlingen faktiskt, det är första tävlingen efter min meniskskada så jag var extra nervös. Men det har varit jättekul att vara här, det är alltid jättebra publik här i Frankrike så det gav extra pepp. Det är såklart press att gå ut som favorit, det blir nästan jobbigare och jobbigare ju fler gånger det går bra, men jag försöker att tänka att så länge jag gör mitt bästa så spelar det ingen roll vad det blir för resultat, säger Miranda Tibbling.

Svenska stjärnorna Miranda Tibbling och Elis Torhall.
Foto: Julien Blanc/Svenska Gymnastikförbundet

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 maj 2024 16:00
Senast uppdaterad: 14 maj 2024 14:40

Södertälje bland de minst barnvänliga kommunerna

Södertälje

Foto: Alexander Isa

En ny kartläggning från Länsförsäkringar visar att Vellinge är Sveriges mest barnvänliga kommun, medan Södertälje hamnar bland de minst barnvänliga.

Länsförsäkringar har sammanställt en ranking av Sveriges kommuner baserat på 14 variabler som speglar hur barnvänliga de är ur barnens perspektiv.

– En bra start i livet bygger bland annat på möjligheten till en god utbildning, i en trygg miljö med ett aktivt liv vid sidan av skolan. Det ger barn bra förutsättningar att växa och utveckla de färdigheter och kunskaper som behövs för att möta vuxenlivets utmaningar samt för att skapa sig en ekonomisk trygghet, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

(Annonslänk)

Variablerna omfattar fritid, idrott, skola och trygghet. Resultaten visar att Vellinge, med sina attraktiva boendemiljöer och höga standard inom barnomsorg och utbildning, tar förstaplatsen. Södertälje däremot hamnar långt ner på listan, på plats 270 av 290.

Generellt sett toppas listan av medelstora kommuner belägna utanför de större tätorterna, medan mindre kommuner ofta ligger längre ner. Analysen visar även en tydlig korrelation mellan kommunernas barnvänlighet och bostadspriser – ju bättre placering i rankingen, desto högre kvadratmeterpriser på bostadsmarknaden.

Där det är bäst för barnen är det generellt sett också dyrast att bo.

– Med kartläggningen vill vi undersöka vilka möjligheter och utmaningar en barnfamilj har i landets kommuner och hur detta avspeglar prisbilden på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

– De kommuner som är mest attraktiva för barnfamiljer att bo i har en högre prislapp. Prisbilden kan ses som en sammanfattande pengamässig indikator på boendemiljöns attraktivitet. I den mån man vill bo där det är bäst får man vara beredd att betala för att ta sig över tröskeln alternativt bo på en mindre yta, säger han.

Nykvarns kommun placeras på plats 170 av landets 290 kommuner.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 maj 2024 12:15
Senast uppdaterad: 14 maj 2024 12:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors