Företag i fokus:

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Begärde ut allmänna handlingar – Kommunen svarade anonymt

Södertälje kommun

Foto: Alexander Isa

När en begäran om allmänna handlingar skickades till Södertälje kommun ledde detta till fördröjd handläggning, och kommunen svarade dessutom med ett anonymt mail. Ärendet har anmälts till Justitieombudsmannen, JO, som nu kräver att Södertälje kommun yttrar sig i ärendet.

Ett ärende som berör Södertälje kommun och dess hantering av en begäran om utlämnande av allmänna handlingar har fångat Justitieombudsmannens uppmärksamhet. En journalist hade begärt att få tillgång till dokument om motpartsgranskningar utförda av samhällsbyggnadskontoret sedan 2020. Trots upprepade påminnelser och kommunikation med kommunen, har ingen konkret information eller dokumentation överlämnats.

Dessutom svarade kommun vid ett tillfälle via ett anonymt mail att begäran är en komplex fråga som tar tid och skapat interna diskussioner. 

(Annonslänk)

Situationen ledde till en officiell anmälan till Justitieombudsmannen (JO), där kommunens långsamma process och dess brist på skyndsamhet i hanteringen kritiserades, vilket strider mot kravet på snabbt utlämnande av allmänna handlingar enligt offentlighetsprincipen. Mot bakgrund av anmälan har JO nu begärt att Södertälje kommun ska avge ett formellt yttrande över det som framförs i anmälan, inklusive en detaljerad redogörelse för handläggningsprocessen och en översyn av relevant lagstiftning.

JO:s förfrågan innebär också att de befattningshavare som är inblandade ges möjlighet att lämna sina synpunkter. Med ett sista svarsdatum satt till den 26 april 2024, förväntas yttrandet inkludera protokollsutdrag

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 mars 2024 12:41
Senast uppdaterad: 20 mars 2024 12:41

DEBATT: (S)toppad breddning av Motorvägsbron en pyrrhusseger

Saltsjöbron Foto: Alex Isa

Saltsjöbron
Foto: Alexander Isa

Trafikverket planerade och öronmärkte pengar för att bredda, trafiksäkra och miljöförbättra Motorvägsbron över kanalen. Men efter kommunledningens kampanj mot projektet – till förmån för en lokal tunnel – har både arbete och finansiering stoppats. Resultatet för Södertälje kommun kan bäst beskrivas som en pyrrhusseger.

(Annonslänk)

Den ålderstigna genomfarten mellan Moraberg och Saltskog är i starkt behov av upprustning. Pulsådern kräver ökad kapacitet, högre säkerhet och effektivare bulleravskärmning. Inte minst bedöms fordonsflödet öka kraftigt när Förbifart Stockholm och Tvärförbindelse Södertörn invigs. Det var mot den bakgrunden som Robert Halef (KD) under förrförra mandatperioden agerade oförtrutet i riksdagens trafikutskott för att hitta en framtidslösning för den ökända ”Södertäljeproppen”. Noterbart i sammanhanget är att de relativt nya broarna i Vårby med tre körfält, jämfört med de tvåfiliga Södertäljebroarna från 1965, ska ersättas för att svälja de större trafikmängderna.

Det sårbara nålsögat hamnade i blixtbelysning när ett långtradarekipage kolliderade med brospannet midsommarafton 2016 – med ödesdigra konsekvenser för Mellansverige i allmänhet och Kringelstan i synnerhet som följd. Myndigheterna stod inledningsvis handfallna och kommunen tog på sig ledartröjan för att samordna nödvändiga insatser. Södergående fjärrtrafik leddes över Saltsjöbron, men där även centrala staden och Mälarbron fick sin beskärda del – vilket förklarar det hårdnackade motståndet mot en ombyggnad.

”Det som talar emot förslaget är att statsmakterna slagit dövörat till”

Kommunen har på eget initiativ tagit fram en tunnellösning, med dragning från trafikplats Moraberg till Nyköpingsvägen i centrum. Det som talar för förslaget är att Södertäljeborna får ytterligare en passage som knyter ihop västra och östra sidan. Sannolikt minskar också miljöproblematiken i Turinge- och Birkakorset, dessutom får vi en reservväg till E4/20. Det som talar emot förslaget är att statsmakterna slagit dövörat till, eftersom det främst handlar om en lokal förbindelse som bara marginellt gynnar den genomgående trafiken. Och följaktligen saknas finansiering helt.

Södertälje kommun befinner sig nu i limbo. Vi har inget stöd för tunnelkonceptet. Arbetet med breddningen av E4/E20 har avbrutits, hundratals miljoner har prioriterats om och inga miljö- och trimningsåtgärder är i sikte. Det senare är angeläget för att dels minska bullerstörningarna för villorna i Hagaberg och de kommande flerbostadshusen i kvarteret Sporren respektive Floretten på var sida om östra landfästet, dels möta expansionen hos våra två enastående världsföretag (redan idag pendlar 24 000 personer in till kommunen varje vardag.)

Tiden håller snabbt på att rinna ut för oss. Dagens status quo gagnar inte någon, varken Södertäljeborna, AstraZeneca, Scania, trafiken på Sveriges mest trafikerade motorväg eller vår gemensamma miljö. Åtgärder måste utredas, finansieras och förverkligas, allt ifrån uppgradering av befintlig infrastruktur till en ny förbifart.

Men när plan A, breddning av broarna över kanalen, lagts i malpåse och plan B, lokaltunnel under kanalen sågats, vilken är Boel Godners (S) och majoritetens plan C?

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande, stadsbyggnadsnämnden

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 mars 2024 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors