Företag i fokus:

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

SENASTE NYTT: Regeringen vill stänga SiS i Södertälje

IMG_4266-scaled

Polis på Sis-Tysslinge vid ett tidgare tillfälle. Foto: Shamash Oyal

Regeringen siktar på att stänga Sis och lägga nytt fokus på en helt ny organisation, vars namn ännu inte är fastställt. – Det är ett faktum att myndigheten SiS inte har förmågan att möta samhällsutvecklingen på ett tillfredsställande sätt, säger Linda Lindberg, gruppledare (SD).

I ljuset av den ökande kritiken mot Statens institutionsstyrelse, SiS, inklusive dess verksamhet i Södertälje, har regeringen beslutat att tillsätta en utredning för att omfattande reformera den statliga barn- och ungdomsvården.

Utredningen kommer att fokusera på att analysera organisationens effektivitet, föreslå åtgärder för att stärka barnrätts- och rättssäkerhetsperspektiven, och undersöka behovet av förbättrad utslussning och eftervård. Denna åtgärd kommer som ett svar på det växande behovet bland barn och unga, där många har kopplingar till kriminella nätverk eller utsätter sig för risker genom missbruk eller självskadande beteende.

– Situationen för barn och unga som är i samhällets vård ska alltid leda till det bättre, aldrig till det sämre, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall(M).

SiS ungdomshem Tysslinge utanför Södertälje. Bild: SiS

Regeringens ambition är att skapa en statlig barn- och ungdomsvård av hög kvalitet, som är trygg, säker och rättssäker för alla inblandade. För att uppnå detta mål är det nödvändigt att se över och förbättra nuvarande brister inom verksamheten, när våldet och åldern kryper allt längre ner och fler ungdomar placeras på Sis på grund av grov kriminalitet.

– När Sis skapades på 90-talet så var det nog få som trodde att vi skulle se den utveckling vi har fått se. Att unga gängkriminella skulle placeras på myndigheten var det nog få som kunde förutspå. Vi har en allt grövre våld bland våra ungdomar och på den här myndigheten, säger Camilla Waltersson Grönvall.

Nuvarande brister inom verksamheten ska kartläggas, beskrivas och analyseras och utredningen ska redovisas senast den 25 april 2025. Samtidigt förbereder sig Kriminalvården för en etableringen av ungdomsfängelser för 15- till 17-åringar som dömts för grova brott, vilka ska vara i drift i juli 2026.

Läs även:

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 februari 2024 21:18
Senast uppdaterad: 5 februari 2024 21:18

KTH överväger att stanna kvar i Södertälje

Pressbild-KTH

Pressbild: KTH

KTH kan komma att behålla sin närvaro i Södertälje trots initiala planer på att flytta verksamheten till Stockholm, enligt en rapport från SVT.

– Vi har ett projekt igång för att hitta andra format för en närvaro i Södertälje, säger rektor Anders Söderholm till SVT.

(Annonslänk)

I slutet av förra året meddelade KTH att de planerade att flytta sin verksamhet från Södertälje till huvudcampuset i Stockholm, i syfte att stärka universitetets ekonomi och framtida utveckling genom att reducera kostnader.

Den planerade flytten, som offentliggjordes i november, förväntas ta flera år att genomföra med ett mål om fullföljande senast år 2027.

Bakom beslutet ligger KTH:s ekonomiska utmaningar, förstärkta av pandemins effekter, hög inflation och ökade kostnader för lokalhyra, där besparingar på över 150 miljoner kronor förväntas enbart från lokalutgifter. Beslutet att lämna Södertälje motiverades även av att campuset tidigare ansågs vara svårt att motivera, delvis på grund av ett lågt antal studenter och examina.

Trots detta pekar nya rapporter från SVT på att KTH fortfarande kan överväga att bibehålla en viss närvaro i staden med flera lärosäten.

– Det är viktigt att den spetskompetens vi har på lärosätet kommer till godo där den bäst behövs samt kan utvecklas i samverkan med världsledande företag. I ljuset av detta tycker vi att Södertälje är en viktig plats att finnas på, säger Jessika Hedén, gruppchef på MDU till SVT.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 februari 2024 18:45
Senast uppdaterad: 5 februari 2024 18:45

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors