Företag i fokus:

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Telge Energi utvidgar energiutbudet med kärnkraft

939A7102-0F52-440B-879A-6E4BA1F7FF4F

Foto: Alexander Isa/Pexels

I ljuset av Europas strävan efter att uppnå sina klimatmål och den växande efterfrågan på fossilfria energilösningar, meddelar Telge Energi en strategisk breddning av sitt energiutbud till att inkludera kärnkraft.

I ett avgörande steg mot en mer hållbar och stabil energiförsörjning har bolaget Telge Energi, som är ledande inom förnybar energi i Sverige, annonserat en expansion av sin energimix för att nu inkludera kärnkraft. Detta initiativ kommer som svar på den ökade nationella efterfrågan på el, de instabila elpriserna och kundönskemål om fler fossilfria energialternativ.

Beslutet är välgrundat i Europaparlamentets erkännande av kärnkraftens vitala roll för att Europa ska kunna nå sina ambitiösa klimatmål, där investeringar i kärnkraft nu ses som hållbara.

Niklas Holberg, VD Telge Energi. Pressbild: Telge

– Just nu ställer världen om. I den framtida energimixen är sol, vind och vatten fortsatt mycket viktiga, men de räcker inte för att tillgodose behovet av stabil, tillgänglig och prisvärd el. Tvärtom råder stor enighet bland experter, politiker och beslutsfattare om att alla fossilfria kraftslag behövs för att vi ska lyckas nå omställningsmålen. Det har varit avgörande för oss inom Telge Energi i beslutet att erbjuda våra kunder el från fossilfria källor, istället för enbart från förnybara, säger Niklas Holberg, VD Telge Energi, i ett pressutskick.

Från januari kommer Telge Energis sortiment att officiellt inkludera el från kärnkraft, med en justering av befintliga kundavtal som träder i kraft den 1 april. Nya kunder ges möjligheten att välja fossilfri el vid tecknande av nya avtal. Dock bibehålls möjligheten för alla kunder att välja el enbart från förnybara källor, om så önskas.

(Annonslänk)

– Vi breddar vårt produktutbud och adderar kärnkraft till portföljen. På så sätt gör vi det enklare för våra kunder att göra smarta val baserat på deras egna önskemål och behov, säger Holberg.

Denna strategiska förändring speglar det växande behovet av elektrifiering för att möta klimatmålen, främja ekonomisk tillväxt och säkerställa välfärden i Sverige. Med en förväntad fördubbling av landets elbehov över de nästa 20 åren, understryker experter vikten av en diversifierad energimix som omfattar alla fossilfria energikällor. Telge Energi anpassar sig till dessa krav genom att ompröva sin tidigare strategi som uteslutande fokuserade på förnybar energi.

Med en kundbas som rankar bland de mest nöjda i landet, markerar Telge Energis nyligen ägarskifte till Fortum, en av Nordens ledande energikoncerner, början på ett nytt kapitel i dess historia.

Läs även: Kommunen säljer Telge Energi för 450 miljoner kronor

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 13:30
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 15:15

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors