Företag i fokus:

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Sjukhuset testar ny AI-teknik – ”Det här är framtiden”

41ABB392-4E7A-4CA9-B484-0493D0F6EE05

Foto: Shamash Oyal/Södertälje sjukhus

På Södertälje sjukhus pågår just nu tester av ny AI-baserad övervakningsteknik som syftar till att minska antalet fall bland patienter. Tekniken utgörs av rörelsesensorer i taket som kan upptäcka när en patient riskerar att ramla och skicka larm till personalen.

På avdelning 8, en internmedicinsk avdelning där bland annat strokepatienter vårdas, har man testat systemet i 12 patientrum under två månaders tid. Håkan Bertnor, undersköterska på avdelningen, är positiv till den nya tekniken.

– Det här är framtiden. Fallen har minskat och vi har en ökad övervakning av patienterna, säger han.

Håkan Bertnor, undersköterska. Foto: Södertälje Sjukhus

Sensorn kan ställas in på olika känslighetsnivåer utifrån patientens behov. Larmet ger personalen mer tid att hinna fram till en patient innan ett fall inträffar.

Innovationsledaren Peter Rodmalm förklarar att systemet i sig inte förhindrar fall, utan det handlar om nya arbetssätt och att prioritera larmen högt.

– Samtidigt som testet pågår ser vi över kostnader och nyttor för att sedan ta ett beslut om sjukhuset ska upphandla ett AI-baserat system för att minska antalet fall, säger Rodmalm.

Testperioden pågår totalt i två månader och hittills har resultaten varit lovande.

Skribent: Lucas

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 12 januari 2024 00:58

Pojkar åtalade – Försökte spränga Bandidoslokal

IMG_7964

Pojkarna fångades på övervakningskamera när de var på väg för att utföra bombdådet. Bild: Polisen

Två pojkar, skrivna i Södertälje, åtalas tillsammans med två 21-åringar för ett försök till sprängattentat mot Bandidos lokaler i Haninge. Sprängningsförsöket mot Bandidos kopplas till det Foxtrot och ledare Rawa Majid.

– Min tes har varit att det är Foxtrot-kopplat, en konflikt mellan Foxtrot och Bandidos, säger åklagaren Mats Ihlbom till Nyhetsbyrån Siren.

Händelsen inträffade den 6 september då pojkarna blev överrumplade och stoppades av medlemmar från Bandidos, vilket resulterade i en fysisk konfrontation där en av pojkarna misshandlades. Polisen fann senare den misshandlade 17-åringen när Bandidoslokalen tillsammans med sprängmedel och annan utrustning för bombtillverkning.

Flera personer greps och identifierades av polis.
Pojkarna åtals tillsammans med två 21-åringar, en kvinna och en man, som är misstänkta för att ha hjälpt till med planeringen och förberedelserna för attentatet.

17-åringarna, boende i Södertälje, fångades på bild i september 2023. Bild: Polisen

Kvinnan, bosatt i Järfälla, är misstänkt för att ha identifierat och sammanfört pojkarna som utförde brottet. Hon anklagas även för att ha instruerat dem om hur de skulle agera, ordnat transport för dem och säkerställt att de hade tillgång till material för att tillverka bomben. Den 21-årige mannen, skriven i Spånga, misstänks för att ha ansvarat för leverans av bombmaterialet.

Pojkarna tros ha blivit värvade via sociala medier och uppmanades att filma händelsen.

(Annonslänk)

– Jag tror det är på precis samma sätt som sker ganska ofta numer, att man har någon rekrytering av folk allmänt, ungefär som att man söker jobb på Arbetsförmedlingen. Man lägger ut olika uppdrag och så ser man vilka som nappar och är intresserade av att tjäna lite pengar, säger åklagaren Mats Ihlbom till Nyhetsbyrån Siren.

Enligt polisen är fallet starkt kopplat till Foxtrotnätverket, och en 31-årig man som misstänks ha anstiftat brottet är häktad i sin frånvaro.

– Han har starka kopplingar till Foxtrot, det är den konflikten som vi ser, säger Ihlbom.

Bevis i form av chattkonversationer, där en användare med en Foxtrotlogga uppmanar till handling, stärker misstankarna. Dom i målet förväntas meddelas den 17 januari, och en parallell utredning gällande misshandel av en av 17-åringarna, där en Bandidosmedlem varit inblandad, pågår fortfarande.

– Men bevisningen var inte tillräcklig så han är på fri fot. Den utredningen pågår men jag tror inte att vi kommer att komma i mål där, det är svårt att bevisa vem som har gjort vad, säger åklagaren.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 12 januari 2024 13:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors