Företag i fokus:

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

”Jobbar fortfarande hemma mer än före pandemin”

Buss Alex Ataseven

Foto: Alexander Isa

Under pandemin minskade antalet resor med tåg och buss kraftigt. Dock visar en undersökning att kollektivtrafikresorna ökade under det senaste året.

Efter att ha minskat två år i rad har kollektivtrafikens popularitet ökat över hela landet under det senaste året. Enligt statistik från Kolada, som samlar in data från kommuner, gjordes det i genomsnitt 30 procent fler resor per person 2022 jämfört med 2021.

I Stockholms län, där kollektivtrafiken är mest använd, gjordes det 290 resor per person under 2022. Detta är en ökning med 26 procent jämfört med 2021, men det totala resandet är fortfarande inte uppe på samma nivå som innan pandemin.

(annoslänk)

   – Vi har haft en återhämtning efter pandemin, säger Mattias Andersson, utredare på Svensk Kollektivtrafik, branschorganisationen för regionala kollektivtrafikmyndigheter och länstrafikbolag, till Nyhetsbyrån Siren.

År 2019 gjordes det i snitt 365 kollektivtrafikresor per person i Stockholm. Men är ännu inte uppe på samma nivå som före pandemin..

– Framförallt i storstadsområdena jobbar vi fortfarande hemma mer än före pandemin, vilket gör att både kollektivtrafikresandet och bilresandet är på en lägre nivå än 2019, säger Andersson.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 januari 2024 08:00
Senast uppdaterad: 10 januari 2024 08:36

Södertälje klättrar i ranking i tillväxtindex

Södertälje kommun - FOTO.Alex Ataseven

Foto: Alexander Isa

Södertälje har klättrat i rankingen över snabbast växande kommuner i länet och hamnar på tredje plats i tillväxtindex för 2023. Indexet tas fram av kreditupplysningsföretaget Syna och bygger på en årlig granskning av samtliga svenska aktiebolags bokslut.

– Vi får inte låta oss luras att den positiva utvecklingen är kommunens förtjänst, säger Liberalernas gruppledare säger Metin Hawsho.

2023 hade 246 företag i Södertälje uppfyllt kriterierna för tillväxt vad gäller ökad omsättning, nyanställningar och redovisad vinst. Kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S) ser rankingen som ett tecken på att näringslivet i kommunen går framåt.

– Att så många som möjligt har en trygg anställning och är med och bidrar med skattepengar till välfärden – det är viktigt, säger hon.

Metin Hawsho, Liberalarna: – ”Företagen levererar trots dåliga förutsättningar”

Kommunen har gått från femtonde plats 2021 och sjunde plats 2022 till tredje plats i Stockholms län i år. Jonas Karlsson, näringslivschef i Södertälje, menar att tredjeplatsen visar på att många lokala företag tagit sig ur pandemin och trots lågkonjunkturen lyckats växa och anställa. Han pekar på Södertäljes starka entreprenörsanda som möjliga förklaringar till framgången.

– Det kan vara så att företagare drar nytta av sitt strategiska läge i tillväxtregionen Stockholm och är duktiga på att anpassa sin verksamhet efter kundens behov, säger Jonas Karlsson.

Liberalerna Södertälje ser positivt på den fina utvecklingen i tillväxtrankingen, men betonar att det inte är kommunens förtjänst utan företagarnas. AB Syna undersöker och rankar varje år hur företagen presterar i alla kommuner och i rankingen klättrar kommunen till plats tre i Stockholms län. När mycket annat går åt fel håll i Södertälje är det extra glädjande att näringslivet levererar menar Liberlarna.

– Det är positivt att Södertäljes företag klättrar i tillväxtrankingen men vi får inte låta oss luras att den positiva utvecklingen är kommunens förtjänst. Näringslivsklimatet är fortfarande alldeles för dåligt i Södertälje, företagen levererar trots dåliga förutsättningar, inte på grund av dem, säger Metin Hawsho (L)

Skribent: Lucas

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 januari 2024 18:50

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors