Företag i fokus:

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Scania varnar för att lämna Södertälje

Scania

Foto: Alexander Isa

Scania, en av Södertälje kommuns största privata företag, varnar för att företaget kan lämna Södertälje. Det rapporterade Dagens Industri på söndagseftermiddagen.

Scania, som sedan länge är ett av Södertäljes och Sveriges ledande företag inom industri, står inför en tid av potentiell omvälvning. Företagets anrika närvaro i staden, som varar sedan mer än hundra år tillbaka, kan komma att avslutas om inte villkoren för verksamheten förbättras. Detta meddelar Lars-Henrik Jörnving, Scanias globala chef för industriutveckling, i en kommentar till Dagens Industri.

– Är inte förutsättningarna riktiga kommer vi att titta på andra alternativ, säger Jörnving och uppmanar regionen att vässa villkoren för industrin, till DI.

Lars-Henrik Jörnvin och Scania kräver bättre villkor. Foto: Scania

Denna osäkerhet kring företagets framtid i Södertälje är särskilt betydande med tanke på dess roll som stadens största privata arbetsgivare. Med sina 14 725 anställda, enligt siffror från 2022, utgör Scania en vital del av den lokala ekonomin och arbetsmarknaden. Uttalandet om att överväga flytt från Södertälje innebär en allvarlig varning och kan ha omfattande konsekvenser för Södertäljes industriella framtid.

I slutet på november beslutade Kungliga Tekniska Högskolans, KTH, styrelse att avveckla sin närvaro i Södertälje, en handling som mötte skarp kritik från Lars-Henrik Jörnving. Jörnving uttryckte en önskan om att KTH skulle ha haft mer tålamod i sina ansträngningar att locka studenter till området.

Strax efter KTH:s tillkännagivande, annonserade Scania att de överväger att etablera ett nytt universitet i Södertälje för att fylla tomrummet efter KTH. Trots detta, förblir framtiden för en högre utbildningsinstitution i staden osäker.

– En akademisk partner är viktigt att ha här i staden för Scania och AstraZeneca, sade Scanias Lars-Henrik Jörnving tidigare till SVT.

Men till LT berättar Scanias presschef, Erik Bratthall, nu att det inte finns några som helst funderingar på att lämna Södertälje.

– Det är en väldigt hårt dragen rubrik, säger Bratthall till LT om rubriken i DI. Det finns inga som helst funderingar på att lämna Södertälje. De senaste åren har Scania plöjt ner miljarder kronor i investeringar i Södertälje. Vi har inte gjort några sådana investeringar någon annanstans i vår globala industrimiljö. Vi tror på Södertälje. Vi har vårt hjärta i Södertälje, säger han.

Tryck på bilden för anmälan. Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 december 2023 17:08
Senast uppdaterad: 3 december 2023 18:34

Här delar guldpojkarna ut julkort till äldre

Mariekall-1

Från vänster; Emilia Ek, anställd vid boendet, Johannes, Emanuel, Torleif Johansson och Livia.

Under lördagen spred Assyriska FF:s P15 Gold-lag julkänslor genom att dela ut julhälsningar till boende på Mariekällgården, ett initiativ som mötts med öppna famnar.

– Besöket togs emot med glädje, det var kul att barnen tänker på oss, säger Torleif Johansson, som bor på Mariekällgården, till Telgenytt.

I en hjärtvärmande gest har de unga fotbollsspelarna i Assyriska FF P15 Gold, bestående av pojkar födda 2015, tagit initiativet att skapa en bro mellan generationer. Under söndagen besökte de vård- och omsorgsboendet Mariekällgården där de överlämnade handskrivna julkort till de boende, spridande glädje och gemenskap i julens anda.

Detta initiativ är en del av lagets projekt ”Gyllene tider”, som syftar till att öka interaktionen mellan de unga spelarna och äldre generationer.

Tryck på bilden för anmälan. Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

– Projektet Gyllene Tider föddes bland föräldrarna. Vi ville visa barnen att det handlar inte enbart om att vara en bra fotbollsspelare, man måste vara en bra spelare utanför planen också. Att bry sig om andra, visa värme och respekt, säger lagledaren för Assyriskas pojkar födda 15, Jan Noah, till Telgenytt.

Ser ni detta som ett återkommande inslag.
– Ja, vi bör minst hålla på till vi slår om till Sommartider,säger Jan och skrattar. Tanken är att vi ska göra liknande samhällsinsatser flera gånger. Jag vet att några av föräldrarna filar på nästa insats. Vi vill gärna inspirera andra lag och föreningar att hänga på oss. Tänk om alla knattelag skickar julkort till alla äldreboenden i staden. Det skulle kännas sakralt.

Responsen från äldreboendet på initiativet var överväldigande positiv. Vårdarna och de boende, inklusive Torleif, som laget fick tillfälle att träffa, tog emot dem med stor glädje. Överraskningen och uppskattningen syntes tydligt i deras reaktioner. Personalen på boendet visade sig också vara mycket hjälpsamma och stöttande under besöket.

Förutom besöket och skicka personliga julhälsningar, har laget också bjudit in de äldre att närvara vid deras fotbollsmatcher, vilket ger de boende en möjlighet att uppleva spänningen och gemenskapen på fotbollsplanen.

– Ja, vi kommer gärna om det inte finns något viktigare, som till exempel läkarbesök, säger Torleif, som tog sig tiden att ungås med barnen under besöket.

Följer du några lokal lag?
– Jag följer Sportklubben, SSK. Det har jag gjort sedan länge. Förr spelade de i Månskensrinken, då bodde jag precis bredvid, så jag kunde komma och gå när jag ville.

Assyriska FF:s P15 Gold. Foto: Privat

Finns det något speciellt budskap i julkorten?
– Förutom God Jul-hälsningar har barnen beskrivit två saker: deras bästa julminne och vad de ska bli när de blir stora. Vi tänkte att det skulle ge mottagarna en tillbakablick på cirka 60-70 år till när de var barn och hade drömmar, säger lagledaren Jan Noah.

Vad tycker pojkarna om att göra denna fina insats?
– I början förstod de inte riktigt varför, men ju fler gånger vi pratade om det och julkorten började trilla in, så började den ena överträffa den andra med ännu ett avancerat julkort. Barnen kände att de gjort något bra och viktigt, en känsla av ödmjukhet infann sig. De tyckte att det var extra kul att detta fått uppmärksamhet av den lokala tidningen förstås, säger han till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 december 2023 15:57
Senast uppdaterad: 3 december 2023 19:04

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors