Företag i fokus:

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

DEBATT: Europeisk polisstyrka för att knäcka gängen 

Polis-Europa

Foto: PxHere

Öppna gränser mellan medlemsländerna är EU:s fundament. Men tyvärr är det inte bara arbetstagare, studerande och företag som drar nytta av den fria rörligheten. Även kriminella nätverk och terrorister som rör sig i Europas skuggmarker rör sig fritt över kontinenten.

Idag har Sverige den största ökningen av skjutningar i hela EU, och den organiserade brottsligheten har blivit systemhotande. 

De senaste årens lavinartade ökning av gängbrottslighet i Sverige är ett tydligt exempel på hur den organiserade brottsligheten inte stannar vid gränsen, utan har förgreningar både inom och utanför EU. Gängen nöjer sig inte med att slåss på en våldsam narkotikamarknad utan försöker nu infiltrera fler samhällssektorer i Sverige och andra delar av Europa.

Enligt polissamarbetet Europol är 70 procent av de grovt kriminella verksamma i mer än tre EU-länder samtidigt. För att knäcka gängen behöver vi både stålhandske och lovikkavante, och vi behöver lära av övriga Europa. Genom att ta efter våra danska kollegors straffskalor och våra tyska kollegors brottsförebyggande arbete för att bryta nyrekryteringen kan vi vända utvecklingen. 

”Prioritera att ett europeiskt poliskontor kan öppna på svensk mark.”

Det är dags att använda EU-samarbetets muskler för att på allvar ta itu med det svåra, gemensamma samhällsproblem som den organiserade brottsligheten utgör. Med hjälp av en ny europeisk, operativ polisstyrka och en EU-åklagare med utökat uppdrag kan vi växla upp brottsbekämpningen, så att människors frihet och trygghet kan stärkas. Därför föreslår Liberalerna: 

1. Inrätta en europeisk polisstyrka. En ny europeisk polisstyrka med mandat att agera över landsgränserna behöver inrättas. Sverige bör prioritera att ett europeiskt poliskontor kan öppna på svensk mark. 

2. Ge möjlighet att bedriva förundersökningar över gränserna. En europeisk polisstyrka ska kunna följa och bedriva förundersökningar, från kajen i Spanien där kokain eller vapen kommer in, till köpet i Stockholms innerstad. 

3. En EU-åklagare ska kunna väcka åtal i Sverige om det rör sig om gränsöverskridande brottslighet. Liberalerna driver i regeringen på för att Sverige ska gå med i den europeiska åklagarmyndigheten EPPO så fort som möjligt. Väl där bör Sverige verka för att utöka EU-åklagarnas befogenhet till att omfatta grov, gränsöverskridande brottslighet och kunna väcka åtal i svensk domstol. 

När kriminella korsar den svenska gränsen ska jakten kunna fortsätta över Öresundsbron. Därför behövs det en europeisk polisstyrka.

Metin Hawsho,
gruppledare Liberalerna i Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Så undviker du Black Friday-fällan – detta gäller för returer

money-card-business-credit-card-50987

Foto: Pexels

När Black Friday nu närmar sig är det många Södertäljebor som spanar efter rabatterade produkter, men det finns flera fallgropar att se upp för när rea-högtiden drar igång i slutet av november.

Enligt en färsk Novus-undersökning tror nästan hälften av svenskarna felaktigt att 14 dagars ångerrätt gäller för alla inköp. Så är inte fallet, vilket kan ställa till problem för köpglada Södertäljebor. En vanlig missuppfattning är att man som kund alltid har ångerrätt i 14 dagar. 

– Den gäller bara om man köpt något på distans, som i en webbutik, eller utanför affärslokaler, säger Oscar Coronel, kompetensansvarig jurist inom konsumenträtt, till TT.

Returreglerna skiljer sig dock åt mellan olika butiker eftersom de inte är lagstadgade. Därför är det bra att ta reda på vilka riktlinjer butiken har för returer, ifall osäkerhet råder kring deras policy.

– Dubbelkolla alltid direkt med butiken vad som gäller om du är osäker, föreslår Oscar Coronel.

Juristens råd – detta behöver du ha koll på inför Black Friday:

  • Var du handlar avgör din ångerrätt! Om du köper online har du alltid 14 dagars ångerrätt. I fysiska butiker gäller inte ångerrätten enligt lag, men många har egna returpolicies.
  • Vissa varors egenskaper påverkar ångerrätten! För hygienartiklar, mediciner och lätt förstörda livsmedel gäller ingen ångerrätt.
  • Kolla upp butikens egna regler! Webbutiker omfattas av ångerrätten, men har ibland undantag. Fysiska butiker har egna returpolicies som varierar. Fråga i butiken om du är osäker på vad som gäller.

Skribent: Lucas T

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 23 november 2023 11:46

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors