Företag i fokus:

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors