Företag i fokus:

Tom Tits prisas vid gala som favoritmuseum

Tom-tits1

Pia Kronqvist, vd, Åsa Ribbing, publik chef och Sandra Enerstrand, chef för gästservice, Tom Tits Experiment
Fotograf: Niclas Carlsson

Tom Tits Experiment har tagit hem titeln som det mest uppskattade museet bland stockholmarna för år 2024, enligt en omfattande undersökning utförd av Evimetrix.

(Annonslänk)

I en årlig tradition som sträcker sig tillbaka till 1999, har konsultföretaget Evimetrix än en gång genomfört sin uppskattade undersökning för att kora stockholmarnas favoritmuseum. År 2024 gick den ärofyllda titeln till Tom Tits Experiment, ett museum som lyckats fängsla besökare med sina interaktiva utställningar och starka fokus på barnens upplevelse.

– Vi jobbar hårt för att vara en favoritdestination för nyfikna barn i alla åldrar och vi är otroligt stolta över att stockholmarna har röstat fram Tom Tits Experiment till sitt favoritmuseum, säger Åsa Ribbing, publik chef på Tom Tits Experiment.

Mer än 1 500 respondenter från Storstockholm deltog i undersökningen, som täckte 42 museer i regionen. Resultatet, som baseras på ett nöjd kund-index (NIK), visar på Tom Tits Experiments förmåga att engagera och underhålla sin publik.

Åsa Ribbing i mitten i samband med prisutdelningen.
Fotograf: Niclas Carlsson

Vid en ceremoni som ägde rum på Junibacken den 20 februari, kunde Tom Tits Experiment stolt ta emot utmärkelserna inte bara som det mest uppskattade museet men även för sina framsteg som ”Årets klättrare” och som det ledande museet ur ett ”Barnperspektivet”. Dessa erkännanden understryker museets engagemang för att erbjuda en lärorik och underhållande miljö för alla åldrar.

Även om Tom Tits Experiment stod som den slutgiltiga vinnaren, visar undersökningens resultat även på en stark uppslutning för andra museer. I hård konkurrens med Armémuseum och Vasamuseet, som placerade sig på andra och tredje plats, lyckades Tom Tits inte bara vinna huvudkategorierna men också utmärkelser för ”Årets klättrare” och bäst på ”Barnperspektivet”.

– Under 2023 har vi lanserat flera tillfälliga utställningar och teman, öppnat en helt ny restaurang och lagt grunden för en marknadskommunikation som lyfter själen i vår verksamhet. Vi har också kunnat glädjas åt 20 000 fler besökare än året innan och det i kombination med de här väldigt fina utmärkelserna bekräftar att vi fyller en viktig funktion inom besöksnäring samtidigt som vi främjar ett livslångt lärande, säger Åsa Ribbing.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 12:20
Senast uppdaterad: 21 februari 2024 12:20

Studenten Girgis från Södertälje tilldelas pris för sina insatser

398333840_1078709963122241_8963096283132782320_n

Solange Girgis. Pressbild/Pexels

Solange Girgis, uppvuxen i Södertälje, belönas med det årliga Dentatuspriset för sina förtjänstfulla insatser som tandläkarstudent.

Sedan 1989 delar tandvårdsföretaget Dentatus ut priset till landets bästa tandläkarstudent för att hedra framstående insatser inom utbildningen. Förre veckan överlämnas priset och ett stipendium på 10 000 kronor till Solange Girgis vid invigningen av årets riksstämma för svensk tandvård i Umeå.

Enligt motiveringen har Solange Girgis under sin utbildning på termin nio vid Karolinska Institutet i Stockholm visat förmåga att tillämpa teorier i praktiken samt kommunicera med patienter och kolleger på ett empatiskt och ansvarstagande sätt.

Under en intervju med Tandläkartidningen beskriver sig Solange Girgis som oerhört tacksam och stolt över utmärkelsen.

– Det kan inte ha varit ett lätt beslut då vi är många duktiga tandläkarstudenter, säger hon.

Vad gäller framtiden vill Solange börja arbeta som tandläkare, specialisera sig inom sitt yrke och om möjligheten ges undervisa vid Karolinska Institutet.

Prisutdelningen ägde rum i Nolia i Umeå föregående vecka, onsdagen 15 november.

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 21 november 2023 23:14

DEBATT: Majoriteten klarar inte av effektiv styrning

Boel-Alex-Lars

Styrande majoritet, Boel Godner (S), Alexander Rosenberg (M), Lars Greger (MP). Foto: Lucas T.

Majoriteten i fullmäktige har lagt ett förslag till mål och budget som är alldeles hopplöst att tolka. I majoritetsbudgeten finns det fem “prioriteringar”, tio “KF-mål”, tio “Uppdrag”, 61 “fokusområden för budgetperioden” och 62 “nämndspecifika satsningar”. Det är alltså totalt 148 politiska styrsignaler i ett och samma styrdokument.

Samtidigt finns det en nästintill oändlig mängd andra styrdokument, handlingsplaner och policys. Den här djungeln av byråkrati skapar ineffektivitet i kommunorganisationen. Det gör att personal och resurser som hade kunnat göra nytta går till pappersvändande byråkrati och administration istället för kommunal kärnverksamhet.

Ta till exempel de tio KF-målen. Det första KF-målet handlar om att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor i Södertälje, och det låter ju bra, men det finns inte någon tillhörande indikator för att mäta hur det här målet uppfylls. Alla kan nog ställa sig bakom att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor, men om det inte finns ett tydligt sätt att mäta just detta blir målet bara tomma ord och luddigheter. Mäter man inte, vet man inte.

”Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet”

Ett annat problem är den oklara hierarkin mellan styrsignalerna. Vad händer när man i slutet på året måste välja mellan att uppfylla ett “fokusområde för budgetperioden” eller en “nämndspecifik inriktning”? Är en “prioritering” fortfarande prioriterad om den hamnar i konflikt med ett uppdrag? Det hela blir väldigt rörigt. Framförallt blir det alldeles för detaljstyrande och svårtolkat för förvaltningen. Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet. 

Det är inte konstigt att överdetaljerade och otydliga styrdokument uppstår när de förhandlas mellan två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, som i grund och botten har helt olika vision för vilket samhälle vi ska leva i, ska försöka komma överens. När det inte finns någon tillit så behöver man skriva avtal och överenskommelser om minsta lilla detalj.

”Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje.” – Metin Hawsho (L)

Att skattemedel rinner ut i sanden på grund av ineffektivitet är i grunden ett svek mot skattebetalarna. Det är naturligt att en gigantisk organisation som en kommun med tusentals anställda kommer att vara komplex och svår att överblicka och att viss ineffektivitet kommer att finnas. Då måste politiker ta ansvar för att inte förvärra situationen.

Politiken ska vara tydlig med vilken riktning kommunen ska gå i och vad som ska uppnås under året, hur det ska göras är förvaltningens uppdrag. Det är därför förvaltningen över huvud taget finns, de besitter spetskompetens och sakkunskap som vi politiker aldrig kommer kunna besitta. Att försöka detaljstyra förvaltningen skapar otydlighet och ineffektivitet.

Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje. Vi menar att Södertälje har fyra stora utmaningar under mandatperioden: skola, jobb och näringsliv, trygghet och samhällsbyggnad. Inom dessa politikområden har vi pekat ut olika mål med tillhörande indikatorer för att se om målen faktiskt uppnås. Exakt hur målen uppnås är inte, inom rimlighetens gräns, upp till oss politiker att avgöra.

Metin Hawsho,
gruppledare, Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors