Företag i fokus:

Nya åtgärder mot Tesla kan slå hårt mot elbilsägare

Elon

Elon Musk, VD Tesla.
Foto: Cc 

I november stoppades Teslas leveranser vid Södertälje hamn på grund av en arbetskonflikten mellan IF Metall och Tesla. Över 130 anställda berörs av konflikten, med Sekos förbundsstyrelse nu i färd med att inleda sympatiåtgärder.

IF Metall står inför en utdragen strid med Teslas svenska dotterbolag, TM Sweden, utan tecken på en långsiktig lösning. Månader lång förhandling mellan parterna har inte resulterat i framsteg och i solidaritet med IF Metall har Seko, Service- och kommunikationsfacket, beslutat att vidta sympatiåtgärder mot den globala biltillverkaren för dess vägran att teckna kollektivavtal för sina svenska anställda.

– IF Metalls kamp är även vår kamp. Genom att vägra förhålla sig till spelreglerna här i Sverige så försöker Tesla skaffa sig konkurrensfördelar genom att ge arbetarna sämre löner och villkor än de skulle haft med ett kollektivavtal. Det är givetvis helt oacceptabelt. Den strid som nu IF Metall tar är viktig för hela den svenska kollektivavtalsmodellen. Därför har vi valt att lägga ännu ett sympativarsel och öka trycket på Tesla, säger Sekos förbundsordförande, Gabriella Lavecchia.

Tesla supercharging.
Foto: Creative Commons.

Sekos kraftfulla åtgärder innebär ett stopp för anslutning och planering av nya laddstationer för Tesla, samt ett upphörande av service och underhåll på befintliga laddstationer. Dessa åtgärder förväntas påverka Teslas expansionsmöjligheter i Sverige betydligt, speciellt med tanke på det växande behovet av laddstationer för elbilar.

De åtgärder som Seko vidtar påverkar även större energibolag som Vattenfall, Eon och Tekniska Verken, samt olika kommunala energibolag. För svenska elbilsägare kan dessa åtgärder innebära betydande svårigheter, då Tesla Supercharger-nätverket, som är Sveriges största laddnätverk och öppet för alla elbilister, är en stark del av infrastrukturen för elbilsresor i landet.

Industrifacket möter motgångar i strejken mot Tesla.

DN rapporterar att IF Metall möter motgångar då endast en tredjedel av de anställda på Tesla deltar i strejken. Den pågående strejken på svenska Tesla, som startade i slutet av oktober, har visat sig engagera endast en tredjedel av arbetsstyrkan, enligt uppgifter från Dagens Nyheter.

– När vi gick ut i konflikt hade vi organiserat över hälften av arbetarna på Tesla och hoppades självklart att alla skulle delta. Men en del förstod nog inte att de faktiskt behövde lämna arbetsplatsen, och andra blev hårt trängda av Tesla. Det är mänskligt, men jävligt tråkigt, säger Marie Nilsson, IF Metalls ordförande Marie Nilsson till DN.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 22 februari 2024 02:33

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors