Företag i fokus:

DEBATT: Europa måste fortsätta hålla ihop och stoppa Putin

President_of_Ukraine_Volodymyr_Zelenskyy_in_Kyiv_during_the_Russo-Ukrainian_War_2

Volodymyr Zelenskyj, Ukrainas president.
Foto: Creative Commons.

Vi minns den kyliga morgonen den 24 februari 2022 när vi vaknade upp till en ny verklighet. Ett Europa i krig. I direktsändning kunde vi följa hur de första missilerna föll över Ukraina samtidigt som det ryska krigsmaskineriet rullade över gränsen med order om att ta sig till Kyiv för att mörda den demokratiskt valda presidenten. Men Putins mål var större än så, Ukraina skulle utraderas som land och den ukrainska kulturen slås i spillror.

Två år har nu gått. Ukraina fortsätter att slåss, inte bara för sin egen överlevnad och framtid. De kämpar också för oss. Tack vare befolkningens beslutsamhet och mod har Ukraina försvarat sig mot Putins dårskap och den ryska krigsmakten stoppades innan de nådde huvudstaden. Men kriget är långt ifrån över. Missilerna fortsätter falla, människor dödas, skadas och får sina hem förstörda. Städer och byar förvandlas till ruiner och ovärderliga kulturarv går upp i rök samtidigt som den ekologiska katastrofen är ett faktum.

”Tolv tuffa sanktionspaket slår hårt mot Rysslands ekonomi och kranarna har vridits åt”

Under de senaste två åren har EU agerat snabbt, enigt och kraftfullt. Tidigare otänkbara beslut har fattats. Omfattande ekonomiskt, militärt och humanitärt stöd har givits. Mer än fyra miljoner flyktingar har fått fristad i EU samtidigt som viktiga steg har tagits för att Ukraina ska kunna bli medlem i EU. Tolv tuffa sanktionspaket slår hårt mot Rysslands ekonomi och kranarna har vridits åt för EU:s import av olja och gas. Nu senast har EU beslutat att avkastningen från de frysta ryska tillgångarna ska användas för Ukrainas återuppbyggnad.

Mycket har gjorts, men vi måste göra mer. Ryssland måste en dag ställas till svars för detta vansinne och betala för den återuppbyggnad som Ukraina har framför sig.

Nu, 24 månader efter att den fullskaliga invasionen inleddes, måste vi mer än någonsin tidigare stå upp för Ukraina och inte låta oss skrämmas av Putins hot.

Ukraina kämpar emot och så länge drömmen om att bli en del av den europeiska gemenskapen hålls levande är det vår uppgift att göra det möjligt. Samtidigt som vi måste fortsätta ge Ukraina fler och mer kvalificerade vapen för att kunna trycka tillbaka Putins ockupationsstyrkor måste världen också göra allt för att isolera den ryska regimen och stoppa pengaflödet till Putins krigskassa. Vi är skyldiga Ukraina en konkret plan för att till slut bli en del av EU. Kraven för medlemskap i unionen ska vara högt ställda, men Ukrainas kamp ställer också krav på oss att forma ett Europasamarbete som fungerar för fler.

De som slåss vid fronten idag, måste få ett kvitto på att deras stora insatser och mod inte var eller är förgäves.

Karin Karlsbro
Europaparlamentariker (L)

Metin Hawsho
Gruppledare Södertälje (L)

Ulf Waldekrantz
Gruppledare Nykvarn (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Misstänktes för mord i Mariekäll – Får stor ersättning

326935818_665419211992754_3993960430127814003_n

Bild: Shamash Oyal/Polisen.

Den person som misstänktes för knivmord i Mariekäll 2021 friades helt från misstankar och krävde ersättning för psykiska lidandet och ekonomiska förluster. Nu har Justitiekanslern fastställt ersättningsbeloppet.

Maj 2021 häktades en man född 1998, misstänkt för att ha mördat en 35-åring man som han var skyldig pengar.

35-årigen mördades i en lägenhet i Mariekäll, den 26 april 2021, med flera knivhugg och hittades död på golvet några dagar senare. Den misstänkta mannen greps kort efter mordet och satt frihetsberövad från den femte maj, men frikändes den 16 september samma år.

Den nu 25-årige mannen hade bevisligen befunnit sig i lägenheten på Liljevalchsgatan en stund under den tidsperiod då offret mördades, men exakt när 35-åringen knivhöggs till döds har inte fastställts. Det gick enligt rätten inte att utesluta andra gärningsmän och därför friades han från misstankarna.

Mannen från Sörmland begärde totalt 600.000 kronor i ersättning, men får nu totalt 360.000 kronor för lidande för den tid han suttit frihetsberövad.

Totalt satt han häktad i 276 dagar, misstänkt för mordet den 26 april 2021, och får nu högre ersättning än normalt. Enligt beslutet motiveras ersättningen av att han har varit misstänkt för synnerligen allvarlig brottslighet.

Läs även – Mordet i Mariekäll – Misstänkte mördaren släpps på fri fot

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 09:36
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 09:36

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors