Företag i fokus:

DEBATT: Europa måste fortsätta hålla ihop och stoppa Putin

President_of_Ukraine_Volodymyr_Zelenskyy_in_Kyiv_during_the_Russo-Ukrainian_War_2

Volodymyr Zelenskyj, Ukrainas president.
Foto: Creative Commons.

Vi minns den kyliga morgonen den 24 februari 2022 när vi vaknade upp till en ny verklighet. Ett Europa i krig. I direktsändning kunde vi följa hur de första missilerna föll över Ukraina samtidigt som det ryska krigsmaskineriet rullade över gränsen med order om att ta sig till Kyiv för att mörda den demokratiskt valda presidenten. Men Putins mål var större än så, Ukraina skulle utraderas som land och den ukrainska kulturen slås i spillror.

Två år har nu gått. Ukraina fortsätter att slåss, inte bara för sin egen överlevnad och framtid. De kämpar också för oss. Tack vare befolkningens beslutsamhet och mod har Ukraina försvarat sig mot Putins dårskap och den ryska krigsmakten stoppades innan de nådde huvudstaden. Men kriget är långt ifrån över. Missilerna fortsätter falla, människor dödas, skadas och får sina hem förstörda. Städer och byar förvandlas till ruiner och ovärderliga kulturarv går upp i rök samtidigt som den ekologiska katastrofen är ett faktum.

”Tolv tuffa sanktionspaket slår hårt mot Rysslands ekonomi och kranarna har vridits åt”

Under de senaste två åren har EU agerat snabbt, enigt och kraftfullt. Tidigare otänkbara beslut har fattats. Omfattande ekonomiskt, militärt och humanitärt stöd har givits. Mer än fyra miljoner flyktingar har fått fristad i EU samtidigt som viktiga steg har tagits för att Ukraina ska kunna bli medlem i EU. Tolv tuffa sanktionspaket slår hårt mot Rysslands ekonomi och kranarna har vridits åt för EU:s import av olja och gas. Nu senast har EU beslutat att avkastningen från de frysta ryska tillgångarna ska användas för Ukrainas återuppbyggnad.

Mycket har gjorts, men vi måste göra mer. Ryssland måste en dag ställas till svars för detta vansinne och betala för den återuppbyggnad som Ukraina har framför sig.

Nu, 24 månader efter att den fullskaliga invasionen inleddes, måste vi mer än någonsin tidigare stå upp för Ukraina och inte låta oss skrämmas av Putins hot.

Ukraina kämpar emot och så länge drömmen om att bli en del av den europeiska gemenskapen hålls levande är det vår uppgift att göra det möjligt. Samtidigt som vi måste fortsätta ge Ukraina fler och mer kvalificerade vapen för att kunna trycka tillbaka Putins ockupationsstyrkor måste världen också göra allt för att isolera den ryska regimen och stoppa pengaflödet till Putins krigskassa. Vi är skyldiga Ukraina en konkret plan för att till slut bli en del av EU. Kraven för medlemskap i unionen ska vara högt ställda, men Ukrainas kamp ställer också krav på oss att forma ett Europasamarbete som fungerar för fler.

De som slåss vid fronten idag, måste få ett kvitto på att deras stora insatser och mod inte var eller är förgäves.

Karin Karlsbro
Europaparlamentariker (L)

Metin Hawsho
Gruppledare Södertälje (L)

Ulf Waldekrantz
Gruppledare Nykvarn (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors