Företag i fokus:

DEBATT: Europa måste fortsätta hålla ihop och stoppa Putin

President_of_Ukraine_Volodymyr_Zelenskyy_in_Kyiv_during_the_Russo-Ukrainian_War_2

Volodymyr Zelenskyj, Ukrainas president.
Foto: Creative Commons.

Vi minns den kyliga morgonen den 24 februari 2022 när vi vaknade upp till en ny verklighet. Ett Europa i krig. I direktsändning kunde vi följa hur de första missilerna föll över Ukraina samtidigt som det ryska krigsmaskineriet rullade över gränsen med order om att ta sig till Kyiv för att mörda den demokratiskt valda presidenten. Men Putins mål var större än så, Ukraina skulle utraderas som land och den ukrainska kulturen slås i spillror.

Två år har nu gått. Ukraina fortsätter att slåss, inte bara för sin egen överlevnad och framtid. De kämpar också för oss. Tack vare befolkningens beslutsamhet och mod har Ukraina försvarat sig mot Putins dårskap och den ryska krigsmakten stoppades innan de nådde huvudstaden. Men kriget är långt ifrån över. Missilerna fortsätter falla, människor dödas, skadas och får sina hem förstörda. Städer och byar förvandlas till ruiner och ovärderliga kulturarv går upp i rök samtidigt som den ekologiska katastrofen är ett faktum.

”Tolv tuffa sanktionspaket slår hårt mot Rysslands ekonomi och kranarna har vridits åt”

Under de senaste två åren har EU agerat snabbt, enigt och kraftfullt. Tidigare otänkbara beslut har fattats. Omfattande ekonomiskt, militärt och humanitärt stöd har givits. Mer än fyra miljoner flyktingar har fått fristad i EU samtidigt som viktiga steg har tagits för att Ukraina ska kunna bli medlem i EU. Tolv tuffa sanktionspaket slår hårt mot Rysslands ekonomi och kranarna har vridits åt för EU:s import av olja och gas. Nu senast har EU beslutat att avkastningen från de frysta ryska tillgångarna ska användas för Ukrainas återuppbyggnad.

Mycket har gjorts, men vi måste göra mer. Ryssland måste en dag ställas till svars för detta vansinne och betala för den återuppbyggnad som Ukraina har framför sig.

Nu, 24 månader efter att den fullskaliga invasionen inleddes, måste vi mer än någonsin tidigare stå upp för Ukraina och inte låta oss skrämmas av Putins hot.

Ukraina kämpar emot och så länge drömmen om att bli en del av den europeiska gemenskapen hålls levande är det vår uppgift att göra det möjligt. Samtidigt som vi måste fortsätta ge Ukraina fler och mer kvalificerade vapen för att kunna trycka tillbaka Putins ockupationsstyrkor måste världen också göra allt för att isolera den ryska regimen och stoppa pengaflödet till Putins krigskassa. Vi är skyldiga Ukraina en konkret plan för att till slut bli en del av EU. Kraven för medlemskap i unionen ska vara högt ställda, men Ukrainas kamp ställer också krav på oss att forma ett Europasamarbete som fungerar för fler.

De som slåss vid fronten idag, måste få ett kvitto på att deras stora insatser och mod inte var eller är förgäves.

Karin Karlsbro
Europaparlamentariker (L)

Metin Hawsho
Gruppledare Södertälje (L)

Ulf Waldekrantz
Gruppledare Nykvarn (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors