Företag i fokus:

DEBATT: Europa måste fortsätta hålla ihop och stoppa Putin

President_of_Ukraine_Volodymyr_Zelenskyy_in_Kyiv_during_the_Russo-Ukrainian_War_2

Volodymyr Zelenskyj, Ukrainas president.
Foto: Creative Commons.

Vi minns den kyliga morgonen den 24 februari 2022 när vi vaknade upp till en ny verklighet. Ett Europa i krig. I direktsändning kunde vi följa hur de första missilerna föll över Ukraina samtidigt som det ryska krigsmaskineriet rullade över gränsen med order om att ta sig till Kyiv för att mörda den demokratiskt valda presidenten. Men Putins mål var större än så, Ukraina skulle utraderas som land och den ukrainska kulturen slås i spillror.

Två år har nu gått. Ukraina fortsätter att slåss, inte bara för sin egen överlevnad och framtid. De kämpar också för oss. Tack vare befolkningens beslutsamhet och mod har Ukraina försvarat sig mot Putins dårskap och den ryska krigsmakten stoppades innan de nådde huvudstaden. Men kriget är långt ifrån över. Missilerna fortsätter falla, människor dödas, skadas och får sina hem förstörda. Städer och byar förvandlas till ruiner och ovärderliga kulturarv går upp i rök samtidigt som den ekologiska katastrofen är ett faktum.

”Tolv tuffa sanktionspaket slår hårt mot Rysslands ekonomi och kranarna har vridits åt”

Under de senaste två åren har EU agerat snabbt, enigt och kraftfullt. Tidigare otänkbara beslut har fattats. Omfattande ekonomiskt, militärt och humanitärt stöd har givits. Mer än fyra miljoner flyktingar har fått fristad i EU samtidigt som viktiga steg har tagits för att Ukraina ska kunna bli medlem i EU. Tolv tuffa sanktionspaket slår hårt mot Rysslands ekonomi och kranarna har vridits åt för EU:s import av olja och gas. Nu senast har EU beslutat att avkastningen från de frysta ryska tillgångarna ska användas för Ukrainas återuppbyggnad.

Mycket har gjorts, men vi måste göra mer. Ryssland måste en dag ställas till svars för detta vansinne och betala för den återuppbyggnad som Ukraina har framför sig.

Nu, 24 månader efter att den fullskaliga invasionen inleddes, måste vi mer än någonsin tidigare stå upp för Ukraina och inte låta oss skrämmas av Putins hot.

Ukraina kämpar emot och så länge drömmen om att bli en del av den europeiska gemenskapen hålls levande är det vår uppgift att göra det möjligt. Samtidigt som vi måste fortsätta ge Ukraina fler och mer kvalificerade vapen för att kunna trycka tillbaka Putins ockupationsstyrkor måste världen också göra allt för att isolera den ryska regimen och stoppa pengaflödet till Putins krigskassa. Vi är skyldiga Ukraina en konkret plan för att till slut bli en del av EU. Kraven för medlemskap i unionen ska vara högt ställda, men Ukrainas kamp ställer också krav på oss att forma ett Europasamarbete som fungerar för fler.

De som slåss vid fronten idag, måste få ett kvitto på att deras stora insatser och mod inte var eller är förgäves.

Karin Karlsbro
Europaparlamentariker (L)

Metin Hawsho
Gruppledare Södertälje (L)

Ulf Waldekrantz
Gruppledare Nykvarn (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

DEBATT: Europeisk polisstyrka för att knäcka gängen 

Polis-Europa

Foto: PxHere

Öppna gränser mellan medlemsländerna är EU:s fundament. Men tyvärr är det inte bara arbetstagare, studerande och företag som drar nytta av den fria rörligheten. Även kriminella nätverk och terrorister som rör sig i Europas skuggmarker rör sig fritt över kontinenten.

Idag har Sverige den största ökningen av skjutningar i hela EU, och den organiserade brottsligheten har blivit systemhotande. 

De senaste årens lavinartade ökning av gängbrottslighet i Sverige är ett tydligt exempel på hur den organiserade brottsligheten inte stannar vid gränsen, utan har förgreningar både inom och utanför EU. Gängen nöjer sig inte med att slåss på en våldsam narkotikamarknad utan försöker nu infiltrera fler samhällssektorer i Sverige och andra delar av Europa.

Enligt polissamarbetet Europol är 70 procent av de grovt kriminella verksamma i mer än tre EU-länder samtidigt. För att knäcka gängen behöver vi både stålhandske och lovikkavante, och vi behöver lära av övriga Europa. Genom att ta efter våra danska kollegors straffskalor och våra tyska kollegors brottsförebyggande arbete för att bryta nyrekryteringen kan vi vända utvecklingen. 

”Prioritera att ett europeiskt poliskontor kan öppna på svensk mark.”

Det är dags att använda EU-samarbetets muskler för att på allvar ta itu med det svåra, gemensamma samhällsproblem som den organiserade brottsligheten utgör. Med hjälp av en ny europeisk, operativ polisstyrka och en EU-åklagare med utökat uppdrag kan vi växla upp brottsbekämpningen, så att människors frihet och trygghet kan stärkas. Därför föreslår Liberalerna: 

1. Inrätta en europeisk polisstyrka. En ny europeisk polisstyrka med mandat att agera över landsgränserna behöver inrättas. Sverige bör prioritera att ett europeiskt poliskontor kan öppna på svensk mark. 

2. Ge möjlighet att bedriva förundersökningar över gränserna. En europeisk polisstyrka ska kunna följa och bedriva förundersökningar, från kajen i Spanien där kokain eller vapen kommer in, till köpet i Stockholms innerstad. 

3. En EU-åklagare ska kunna väcka åtal i Sverige om det rör sig om gränsöverskridande brottslighet. Liberalerna driver i regeringen på för att Sverige ska gå med i den europeiska åklagarmyndigheten EPPO så fort som möjligt. Väl där bör Sverige verka för att utöka EU-åklagarnas befogenhet till att omfatta grov, gränsöverskridande brottslighet och kunna väcka åtal i svensk domstol. 

När kriminella korsar den svenska gränsen ska jakten kunna fortsätta över Öresundsbron. Därför behövs det en europeisk polisstyrka.

Metin Hawsho,
gruppledare Liberalerna i Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Så undviker du Black Friday-fällan – detta gäller för returer

money-card-business-credit-card-50987

Foto: Pexels

När Black Friday nu närmar sig är det många Södertäljebor som spanar efter rabatterade produkter, men det finns flera fallgropar att se upp för när rea-högtiden drar igång i slutet av november.

Enligt en färsk Novus-undersökning tror nästan hälften av svenskarna felaktigt att 14 dagars ångerrätt gäller för alla inköp. Så är inte fallet, vilket kan ställa till problem för köpglada Södertäljebor. En vanlig missuppfattning är att man som kund alltid har ångerrätt i 14 dagar. 

– Den gäller bara om man köpt något på distans, som i en webbutik, eller utanför affärslokaler, säger Oscar Coronel, kompetensansvarig jurist inom konsumenträtt, till TT.

Returreglerna skiljer sig dock åt mellan olika butiker eftersom de inte är lagstadgade. Därför är det bra att ta reda på vilka riktlinjer butiken har för returer, ifall osäkerhet råder kring deras policy.

– Dubbelkolla alltid direkt med butiken vad som gäller om du är osäker, föreslår Oscar Coronel.

Juristens råd – detta behöver du ha koll på inför Black Friday:

  • Var du handlar avgör din ångerrätt! Om du köper online har du alltid 14 dagars ångerrätt. I fysiska butiker gäller inte ångerrätten enligt lag, men många har egna returpolicies.
  • Vissa varors egenskaper påverkar ångerrätten! För hygienartiklar, mediciner och lätt förstörda livsmedel gäller ingen ångerrätt.
  • Kolla upp butikens egna regler! Webbutiker omfattas av ångerrätten, men har ibland undantag. Fysiska butiker har egna returpolicies som varierar. Fråga i butiken om du är osäker på vad som gäller.

Skribent: Lucas T

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 23 november 2023 11:46

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors