Företag i fokus:

DEBATT: Europa måste fortsätta hålla ihop och stoppa Putin

President_of_Ukraine_Volodymyr_Zelenskyy_in_Kyiv_during_the_Russo-Ukrainian_War_2

Volodymyr Zelenskyj, Ukrainas president.
Foto: Creative Commons.

Vi minns den kyliga morgonen den 24 februari 2022 när vi vaknade upp till en ny verklighet. Ett Europa i krig. I direktsändning kunde vi följa hur de första missilerna föll över Ukraina samtidigt som det ryska krigsmaskineriet rullade över gränsen med order om att ta sig till Kyiv för att mörda den demokratiskt valda presidenten. Men Putins mål var större än så, Ukraina skulle utraderas som land och den ukrainska kulturen slås i spillror.

Två år har nu gått. Ukraina fortsätter att slåss, inte bara för sin egen överlevnad och framtid. De kämpar också för oss. Tack vare befolkningens beslutsamhet och mod har Ukraina försvarat sig mot Putins dårskap och den ryska krigsmakten stoppades innan de nådde huvudstaden. Men kriget är långt ifrån över. Missilerna fortsätter falla, människor dödas, skadas och får sina hem förstörda. Städer och byar förvandlas till ruiner och ovärderliga kulturarv går upp i rök samtidigt som den ekologiska katastrofen är ett faktum.

”Tolv tuffa sanktionspaket slår hårt mot Rysslands ekonomi och kranarna har vridits åt”

Under de senaste två åren har EU agerat snabbt, enigt och kraftfullt. Tidigare otänkbara beslut har fattats. Omfattande ekonomiskt, militärt och humanitärt stöd har givits. Mer än fyra miljoner flyktingar har fått fristad i EU samtidigt som viktiga steg har tagits för att Ukraina ska kunna bli medlem i EU. Tolv tuffa sanktionspaket slår hårt mot Rysslands ekonomi och kranarna har vridits åt för EU:s import av olja och gas. Nu senast har EU beslutat att avkastningen från de frysta ryska tillgångarna ska användas för Ukrainas återuppbyggnad.

Mycket har gjorts, men vi måste göra mer. Ryssland måste en dag ställas till svars för detta vansinne och betala för den återuppbyggnad som Ukraina har framför sig.

Nu, 24 månader efter att den fullskaliga invasionen inleddes, måste vi mer än någonsin tidigare stå upp för Ukraina och inte låta oss skrämmas av Putins hot.

Ukraina kämpar emot och så länge drömmen om att bli en del av den europeiska gemenskapen hålls levande är det vår uppgift att göra det möjligt. Samtidigt som vi måste fortsätta ge Ukraina fler och mer kvalificerade vapen för att kunna trycka tillbaka Putins ockupationsstyrkor måste världen också göra allt för att isolera den ryska regimen och stoppa pengaflödet till Putins krigskassa. Vi är skyldiga Ukraina en konkret plan för att till slut bli en del av EU. Kraven för medlemskap i unionen ska vara högt ställda, men Ukrainas kamp ställer också krav på oss att forma ett Europasamarbete som fungerar för fler.

De som slåss vid fronten idag, måste få ett kvitto på att deras stora insatser och mod inte var eller är förgäves.

Karin Karlsbro
Europaparlamentariker (L)

Metin Hawsho
Gruppledare Södertälje (L)

Ulf Waldekrantz
Gruppledare Nykvarn (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Politiker utreds för otillåten påverkan av tjänstemän

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun och stadsdirektören Magnus Gyllestad inleder en utredning om otillåten politisk påverkan. Detta görs efter uppgifter om att politiker utövat påtryckningar på kommunens tjänstepersoner, rapporterar LT.

Det var bland annat när Frimurarnas avtal för Igelsta gård avslöjades, där det fanns flera brister som inte hade åtgärdats sedan 2021, som nya uppgifter om misstänkt otillåten politisk påverkan uppdagades.

Till LT framför Alexander Rosenberg (M), nuvarande ordförande i tekniska nämnden, anklagelser om att tidigare ordförande Tage Gripenstam (C) under sin mandatperiod ska ha försökt favorisera bekanta och affärskontakter genom att utöva tryck på tjänstepersoner i specifika ärenden. Rosenberg nämner att det finns uppgifter om ett tiotal sådana incidenter.

Tage Gripenstam, å sin sida, förnekar att han har försökt påverka tjänstepersoner på ett otillbörligt sätt. Han medger dock till Länstidningen att han kan ha frågat om status i vissa ärenden.
Ett specifikt ärende som väcker uppmärksamhet är ett beslut från tekniska nämnden under Gripenstams tid som ordförande om att undersöka möjligheten för året-runt-uteserveringar, och flytt av en lastficka vid Tidermans och trottoarutvidgning för att möjliggöra servering.

Tidningen rapporterar också att det kan röra sig om ärenden som markköp, bygglov och detaljplaner, där tjänstepersoner upplevt påtryckningar från politiker.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 13:15
Senast uppdaterad: 20 november 2023 13:15

Ny statistik: Matpriserna nästan 26 procent dyrare

Livsmedel frukt

Foto: Alexander Isa

Matpriserna i Sverige har stabiliserats efter att ha stigit kontinuerligt sedan slutet av 2021, med en genomsnittlig prisökning på nästan 26 procent jämfört med november förra året.

Enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) har matpriserna i Sverige ökat markant sedan november 2021, med en total uppgång på nästan 26 procent. De största prisökningarna har observerats inom varugrupper som kaffe, te, kakao, fisk samt oljor och fetter.

– Mellan december 2021 och mars 2023 steg priserna på livsmedel med i genomsnitt 1,5 procent i månaden. Totalt gick priserna upp med 26,8 procent på 16 månader, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Efter en lång period av stadiga uppgångar, som varade i 16 månader, noterades en minskning av matpriserna för första gången i april 2022. Sedan dess har prisutvecklingen varierat, men överlag visat tecken på stabilisering. I oktober 2022 låg priserna på livsmedel 25,9 procent högre än under motsvarande period 2021.

– Det innebär i praktiken att dagens matprisnivåer sattes under de 16 raka månaderna med prisökningar, säger Carl Mårtensson,

Denna prisökning är en del av en större inflationstrend i Sverige. Enligt SCB:s Konsumentprisindex (KPI), som mäter inflationen i landet, har prisnivån på varor och tjänster generellt ökat med 17,5 procent sedan november 2021. Inom kategorin livsmedel och alkoholfria drycker har alla produkter noterat prisökningar under denna period, med undantag för en underkategori bestående av mineralvatten, läskedrycker, frukt och grönsaksjuicer, som endast stigit med 15,8 procent.

– Kaffe, te och kakao är varugruppen som stigit mest i pris sedan november 2021, med 34 procent. Därefter kommer fisk med en prisökning på 33,5 procent. Apelsiner och tomater är produkterna som ökat mest i pris. De har blivit nästan 89 respektive 80 procent dyrare sedan november 2021. I andra änden finns vindruvor och djupfryst frukt och bär som stigit lite drygt 4 procent i pris.

Produkterna som ökade mest respektive minst i pris mellan november 2021 och oktober 2023

ProduktPrisförändring (%)
Apelsiner88,7
Tomater79,8
Vitkål72,7
Gul lök68,8
Paprika61,0
Purjolök60,8
Djupfryst fisk56,9
Socker53,1
Småcitrus50,7
Mat-, stek- och grilloljor45,3
Gryn14,7
Slanggurka13,5
Kiwi, ananas m.m.12,4
Honung10,7
Salladskål10,7
Vetebröd10,0
Blomkål7,2
Sallad6,4
Djupfryst frukt och bär4,2
Vindruvor4,1

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 08:55
Senast uppdaterad: 20 november 2023 08:55

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors