Företag i fokus:

DEBATT: Undermålig infrastruktur slår hårt mot företagen

IMG_8916

Foto: Alexander Isa

Potthål och andra skador på vägnätet är en konsekvens av att underhållet på landets vägnät under en lång tid har varit eftersatt. Underhållsskulden uppgår till över 70 miljarder kronor och den ökar. 

Södertälje är en av Stockholmsregionens viktigaste företagarkommuner. Världsledande internationella företag blandas här med en stor mängd mindre företag som får vardagslivet i Södertälje att gå runt. En viktig förutsättning för företagen är att det finns välfungerande transporter, både för att se till att gods kan transporteras samt att personal kan ta sig till och från jobbet. Idag är det uppenbart att varken godstransporter eller personaltransporter sker smärtfritt.

”Mer än en tredjedel av Södertäljes 273 kilometer statliga vägar i ett dåligt eller mycket dåligt skick”

För LT berättar en taxichaufför att potthålen leder till att hon måste sänka hastigheten vilket leder till stressade och nervösa kunder. Ett annat vittnesmål från en däckfirma beskriver hur de under den senaste tiden fått in fem gånger fler kunder än i normalfall på grund av potthålsrelaterade skador. Sänkta hastigheter och fordonsskador är två effekter av ett eftersatt vägnät.

Enligt Transportföretagens sammanställning av landets statliga vägnät så är mer än en tredjedel av Södertäljes 273 kilometer statliga vägar i ett dåligt eller mycket dåligt skick.

(Annonslänk)

I Svenskt Näringslivs undersökning av det lokala företagsklimatet ger mindre än hälften av Södertäljeföretagen infrastrukturen ett bra betyg. I förra årets undersökning fick även de svarande möjligheten att utveckla sina tankar kring infrastrukturen i fritextsvar. I dessa framkommer tydligt att vägnätet har brister. Ett flertal svar vittnar om att det dåliga vägnätet drabbar deras verksamhet negativt. Det rör sig om sänkta hastigheter på vägsträckor, potthål samt framkomlighetsproblem som köbildning, vilket i sin tur leder till försenade leveranser och svårigheter i att attrahera arbetskraft. För näringslivet är god infrastruktur en avgörande fråga.

Bristerna i infrastrukturen är en fråga som inte bara blir alltmer uppmärksammad i Södertälje utan det är en verklighet som hela landet står inför. Runt om i Sverige vittnas det om ett allt sämre vägnät. Svenskt Näringslivs har beräknat att underhållsskulden på landets vägar och järnvägar, det vill säga kostnaden för att återställa infrastrukturen till acceptabel standard, uppgår till över 70 miljarder kronor och skulden ökar.

Nyligen presenterade Trafikverket sitt förslag till inriktning för nästa nationella plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Myndighetens underlag är gediget men defensivt. Trafikverket konstaterar att det inte är möjligt att med dagens resurser både underhålla befintlig infrastruktur och genomföra alla planerade investeringar.

Verkligheten har kommit ifatt Sveriges infrastruktur, och nu krävs att politiken prioriterar rätt och genomför reformer för en infrastruktur som möter näringslivets behov och som gör att företag kan växa.

Olle Karstorp
Regionchef Svenskt Näringsliv Stockholm

Nils Paul
Expert infrastruktur Svenskt Näringsliv

Läs även:
– Södertäljes dåliga väglag och potthål är en del av vår vardag

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2024 18:04
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Hon lyfter fram kvinnor från forntiden i ny onlineserie

IMG_9884

Foto: Alexander Isa

Organisationen Kvinnovation, med grundaren Marie Samre i spetsen, lanserar onlineserien ”Herstory: Mesopotamia”. Syftet är att belysa historiska kvinnors bidrag i Mesopotamien.

”Herstory: Mesopotamia” är en serie bestående av tolv korta videor som publicerades på Instagram under mars månad och lanserades i samband med Women’s History Month. En onlineserie med korta klipp om viktiga kvinnor ur historien, och deras bidrag till den första civilisationen. 

– Vi ville bidra till Womens History Month, och det var så idén till Herstory: Mesopotamien kom till, säger Marie Samre till Telgenytt.

Serien, som är korta och anpassade för unga vuxna, lyfter fram framstående affärskvinnor, författare, ingenjörer samt drottningar och mytologiska gudinnor från Mesopotamien – en region vars kvinnor historiskt sett sällan fått det erkännande de förtjänar.

Grundaren av organisationen Kvinnovation, Marie Samre
Foto: Alexander Isa

Initiativet är en del av Kvinnovations arbete för att främja jämställdhet, särskilt inom teknikbranschen. Organisationen, som grundades av Marie Samre 2019 och belönades med Södertälje kommuns jämställdhetspris 2022, siktar på att belysa historiska gestalter som ofta förbises i svensk utbildning. Genom att visa dessa kvinnor hoppas Kvinnovation ge unga tjejer i Södertälje – många med rötter i just Mesopotamien – förebilder att identifiera sig med och inspireras av.

– När jag gjorde research så blev jag väldigt förvånad över hur många fantastiska kvinnor det fanns, och undrade varför dessa kvinnor inte fanns i skolans historieböcker. Vi pratar bland annat om värdens första författare, ingenjör och muséumarrangör. Samtliga är kvinnor från Mesopotamien.

Hur har mottagandet varit och kan ni tänka er serien i en större skala, exempelvis i en långfilm?

– Vi har fått en väldigt fin mottagning med handskrivna brev, och kommentarer online om att man vill se serien i ett längre format. Vissa vill se en riktig dokumentär baserad på dessa kvinnor och det är vi också öppna för att göra. Ja, vi kan tänka oss att göra serien i längre format, samt att göra en ljudversion som man kan lyssna på. 

För de nyfikna, var kan man titta på serien?

– För de nyfikna att lära sig mer om dessa kvinnor så kan man se serien på Kvinnovations instagram kanal @kvinnovation.se

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2024 17:35
Senast uppdaterad: 20 april 2024 18:08

Strejken i Södertälje blåstes av efter ny överenskommelse

kommunal

Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal. Pressbild

En strejk såg ut att vara oundviklig, och kommunen hade uppmanat föräldrar att packa matsäckar till sina barn. Nu har det dock blivit klart att de inblandade parterna har nått en överenskommelse om ett nytt centralt kollektivavtal.

– Det handlar om ordning och reda i löneprocesser och hållbara arbetstider. Vi är nöjda med att vi nu lyckats övertyga motparten om att detta var nödvändiga långsiktiga förbättringar för en attraktiv välfärd, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal. 

Flera arbetsplatser i Södertälje och runt om i Sverige riskerade att påverkas av en strejk på grund av meningsskiljaktigheter i förhandlingarna om löner och arbetsvillkor.

(Annonslänk)

I Södertälje var strejkvarsel utlysta för flera avdelningar inom utbildningskontoret samt för kökspersonal, inklusive kockar och måltidsbiträden. Dessa varsel berörde anställda vid bland annat Förskolan Bofinken, Förskolan Ljungbacken, Förskolan Viksberg, Igelstaskolan, Mölnbo skola och förskola samt Vikbergskolan.

Men under onsdagen meddelades det att fackförbundet Kommunal och arbetsgivarna hade nått en överenskommelse, vilket innebar att någon strejk inte längre var aktuell. För vårdnadshavare med barn i grundskolan innebar detta att de inte längre behövde förbereda matsäckar, som tidigare hade kommunicerats.

– Jag är nöjd över att vi lyckas teckna ett avtal där parterna tillsammans ska ta fram långsiktiga lösningar på de stora problemen medlemmarna upplever med dagens lönesystem och bristen på hållbara arbetstider. Hade motparten däremot varit mer lyhörd hade vi inte behövt varsla om konflikt för att uppnå det här resultatet, säger Ragnegård.

Avtalet gäller tolv månader och berör cirka 550 000 anställda rapporterar Kommunal.

”Den centralt angivna nivån för löneökningar 2024 är 985 kronor. Det är en höjning enligt märket plus en låglönesatsning – det så kallade knät. Löneökningar bestäms i de lokala förhandlingar som sker nu när det centrala avtalet är klart.
Lönerna på din arbetsplats sätts individuellt utifrån den pott som är fastställd på den centrala nivån. Som svar på att lönerna inte betalas ut i tid, ska arbetsgivaren i år betala ut en så kallad individgaranti, som garanterar alla medlemmar minst 450 kr i löneökning senast den 30 juni, om inget annat avtalats lokalt. Individgarantin räknas då av från löneutrymmet. I avtalet ingår också att Kommunal och arbetsgivarorganisationerna ska se över det centrala kollektivavtalet under nästa år, för att se hur man på sikt kan skapa ett nytt lönesystem som är tydligare kopplat till yrkesutveckling.

Fakta: Fackförbund Kommunal

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 april 2024 11:00
Senast uppdaterad: 19 april 2024 23:09

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors