Företag i fokus:

DEBATT: Undermålig infrastruktur slår hårt mot företagen

IMG_8916

Foto: Alexander Isa

Potthål och andra skador på vägnätet är en konsekvens av att underhållet på landets vägnät under en lång tid har varit eftersatt. Underhållsskulden uppgår till över 70 miljarder kronor och den ökar. 

Södertälje är en av Stockholmsregionens viktigaste företagarkommuner. Världsledande internationella företag blandas här med en stor mängd mindre företag som får vardagslivet i Södertälje att gå runt. En viktig förutsättning för företagen är att det finns välfungerande transporter, både för att se till att gods kan transporteras samt att personal kan ta sig till och från jobbet. Idag är det uppenbart att varken godstransporter eller personaltransporter sker smärtfritt.

”Mer än en tredjedel av Södertäljes 273 kilometer statliga vägar i ett dåligt eller mycket dåligt skick”

För LT berättar en taxichaufför att potthålen leder till att hon måste sänka hastigheten vilket leder till stressade och nervösa kunder. Ett annat vittnesmål från en däckfirma beskriver hur de under den senaste tiden fått in fem gånger fler kunder än i normalfall på grund av potthålsrelaterade skador. Sänkta hastigheter och fordonsskador är två effekter av ett eftersatt vägnät.

Enligt Transportföretagens sammanställning av landets statliga vägnät så är mer än en tredjedel av Södertäljes 273 kilometer statliga vägar i ett dåligt eller mycket dåligt skick.

(Annonslänk)

I Svenskt Näringslivs undersökning av det lokala företagsklimatet ger mindre än hälften av Södertäljeföretagen infrastrukturen ett bra betyg. I förra årets undersökning fick även de svarande möjligheten att utveckla sina tankar kring infrastrukturen i fritextsvar. I dessa framkommer tydligt att vägnätet har brister. Ett flertal svar vittnar om att det dåliga vägnätet drabbar deras verksamhet negativt. Det rör sig om sänkta hastigheter på vägsträckor, potthål samt framkomlighetsproblem som köbildning, vilket i sin tur leder till försenade leveranser och svårigheter i att attrahera arbetskraft. För näringslivet är god infrastruktur en avgörande fråga.

Bristerna i infrastrukturen är en fråga som inte bara blir alltmer uppmärksammad i Södertälje utan det är en verklighet som hela landet står inför. Runt om i Sverige vittnas det om ett allt sämre vägnät. Svenskt Näringslivs har beräknat att underhållsskulden på landets vägar och järnvägar, det vill säga kostnaden för att återställa infrastrukturen till acceptabel standard, uppgår till över 70 miljarder kronor och skulden ökar.

Nyligen presenterade Trafikverket sitt förslag till inriktning för nästa nationella plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Myndighetens underlag är gediget men defensivt. Trafikverket konstaterar att det inte är möjligt att med dagens resurser både underhålla befintlig infrastruktur och genomföra alla planerade investeringar.

Verkligheten har kommit ifatt Sveriges infrastruktur, och nu krävs att politiken prioriterar rätt och genomför reformer för en infrastruktur som möter näringslivets behov och som gör att företag kan växa.

Olle Karstorp
Regionchef Svenskt Näringsliv Stockholm

Nils Paul
Expert infrastruktur Svenskt Näringsliv

Läs även:
– Södertäljes dåliga väglag och potthål är en del av vår vardag

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2024 18:04
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors