Företag i fokus:

DEBATT: Undermålig infrastruktur slår hårt mot företagen

IMG_8916

Foto: Alexander Isa

Potthål och andra skador på vägnätet är en konsekvens av att underhållet på landets vägnät under en lång tid har varit eftersatt. Underhållsskulden uppgår till över 70 miljarder kronor och den ökar. 

Södertälje är en av Stockholmsregionens viktigaste företagarkommuner. Världsledande internationella företag blandas här med en stor mängd mindre företag som får vardagslivet i Södertälje att gå runt. En viktig förutsättning för företagen är att det finns välfungerande transporter, både för att se till att gods kan transporteras samt att personal kan ta sig till och från jobbet. Idag är det uppenbart att varken godstransporter eller personaltransporter sker smärtfritt.

”Mer än en tredjedel av Södertäljes 273 kilometer statliga vägar i ett dåligt eller mycket dåligt skick”

För LT berättar en taxichaufför att potthålen leder till att hon måste sänka hastigheten vilket leder till stressade och nervösa kunder. Ett annat vittnesmål från en däckfirma beskriver hur de under den senaste tiden fått in fem gånger fler kunder än i normalfall på grund av potthålsrelaterade skador. Sänkta hastigheter och fordonsskador är två effekter av ett eftersatt vägnät.

Enligt Transportföretagens sammanställning av landets statliga vägnät så är mer än en tredjedel av Södertäljes 273 kilometer statliga vägar i ett dåligt eller mycket dåligt skick.

(Annonslänk)

I Svenskt Näringslivs undersökning av det lokala företagsklimatet ger mindre än hälften av Södertäljeföretagen infrastrukturen ett bra betyg. I förra årets undersökning fick även de svarande möjligheten att utveckla sina tankar kring infrastrukturen i fritextsvar. I dessa framkommer tydligt att vägnätet har brister. Ett flertal svar vittnar om att det dåliga vägnätet drabbar deras verksamhet negativt. Det rör sig om sänkta hastigheter på vägsträckor, potthål samt framkomlighetsproblem som köbildning, vilket i sin tur leder till försenade leveranser och svårigheter i att attrahera arbetskraft. För näringslivet är god infrastruktur en avgörande fråga.

Bristerna i infrastrukturen är en fråga som inte bara blir alltmer uppmärksammad i Södertälje utan det är en verklighet som hela landet står inför. Runt om i Sverige vittnas det om ett allt sämre vägnät. Svenskt Näringslivs har beräknat att underhållsskulden på landets vägar och järnvägar, det vill säga kostnaden för att återställa infrastrukturen till acceptabel standard, uppgår till över 70 miljarder kronor och skulden ökar.

Nyligen presenterade Trafikverket sitt förslag till inriktning för nästa nationella plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Myndighetens underlag är gediget men defensivt. Trafikverket konstaterar att det inte är möjligt att med dagens resurser både underhålla befintlig infrastruktur och genomföra alla planerade investeringar.

Verkligheten har kommit ifatt Sveriges infrastruktur, och nu krävs att politiken prioriterar rätt och genomför reformer för en infrastruktur som möter näringslivets behov och som gör att företag kan växa.

Olle Karstorp
Regionchef Svenskt Näringsliv Stockholm

Nils Paul
Expert infrastruktur Svenskt Näringsliv

Läs även:
– Södertäljes dåliga väglag och potthål är en del av vår vardag

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2024 18:04
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Telge gör framsteg i hållbarhet – men utmaningar kvarstår

Telge

Foto: Alexander Isa

Telge avslöjar idag sin hållbarhetsrapport för 2023, där koncernen visar framsteg i flera områden men också identifierar utmaningar som kräver uppmärksamhet.

– Vi gör framsteg men vi är inte nöjda med det här resultatet. De närmaste åren måste vi höja förändringstakten i vårt energi- och klimatarbete för att ta oss dit vi vill, säger Maria Richtnér, hållbarhetschef, Telge AB, i ett pressutskick.

(Annons)

Den 16 maj, mellan kl 10-15 anordnas utbildningsmässa i Xenter i Tumba. Är du nyfiken på komvux – Klicka på bilden.

Idag, den 7 maj, avtäcker Telge sin hållbarhetsrapport för 2023 och delar med sig av både framsteg och utmaningar. Koncernen noterade en tredje årlig minskning av sin energianvändning samtidigt som de fortsatte övergången från fossila bränslen till el och biodrivmedel. Trots detta ökade dock utsläppen av växthusgaser under samma period.

En betydande del av Telgekoncernens energianvändning går till fastighetsdrift. Under 2023 minskade energianvändningen per kvadratmeter för fastighetsbestånden inom Telge Fastigheter och Telge Bostäder till den lägsta nivån på många år, tack vare effektiviseringsåtgärder som inkluderar smarta system för energihantering.

Graf, Telge

Utsläppen av växthusgaser från koncernens verksamheter, främst genererade av fordon, ökade något under 2023.

Detta berodde till stor del på att Telge Återvinning fick ett ökat ansvar för hanteringen av hushållsavfall, inklusive insamlingen av återvinningsbara förpackningar från FTI.

Graf, Telge

Trots att energianvändningen inom koncernen fortsatte att minska ökade dock utsläppen av växthusgaser från den inköpta energin. Begränsad tillgång på biobränslen och hög konkurrens om klimatvänlig fjärrvärme i Södertälje var några faktorer som bidrog till detta.

Telgekoncernens hållbarhetsrapport för 2023, anpassad till EU:s nya standard för hållbarhetsredovisning (CSRD), kommer att finnas tillgänglig i sin helhet på telge.se från och med den 7 maj. Rapporten följer Green House Gas Protocol för att redovisa klimatavtrycket och indelas i tre scopes som täcker både direkta och indirekta utsläpp från koncernens verksamheter och inköp.

– Vi fortsätter att ta vårt ansvar för utsläppen och vi samarbetar med andra aktörer i branschen för att minska klimatpåverkan från fjärrvärmen. Telges mål är fortsatt att nå klimatneutralitet till 2030, det betyder att vi nu har 68 månader på oss, säger hållbarhetschefen Maria. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 7 maj 2024 13:08

Ny blockad varslas i Södertälje – ”Vi vill rädda vården”

10fd215a-40ef-4489-baea-ad523d2faf6c

Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet.
Pressbild

Vårdförbundet har idag utökat sitt varsel till att omfatta övertids-, mertids- och nyanställningsblockad i 29 kommuner, inklusive Södertälje. Detta kommer att påverka den kommunala hälso- och sjukvården och berör över 5000 medlemmar.

(Annons)

Den 16 maj, mellan kl 10-15 anordnas utbildningsmässa i Xenter i Tumba. Är du nyfiken på komvux – Klicka på bilden.

Tidigare i april varslade Vårdförbundet om liknande blockadåtgärder för regioner och flera sjukhus, vilket drabbade en stor del av hälso- och sjukvårdspersonalen. Sedan blockaden trädde i kraft har inga förhandlingar ägt rum och inga nya bud har lagts fram, vilket nu resulterat i att konflikten breddas till den kommunala sektorn. Detta påverkar verksamheter såsom elevhälsa och hemsjukvård i Södertälje kommun.

– Vårt fullt rimliga krav är att vi vill ha hållbara heltider så att våra medlemmar orkar jobba heltid och ett helt yrkesliv. Vi har nu varit i konflikt med SKR och Sobona i snart två veckor och ser fortsatt inte att de vill möta oss. En konflikt är alltid en sista åtgärd, men vi vill ta ansvar för vårdens framtid. Min fråga till SKR är nu – hur vill ni rädda vården? säger Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet, i ett pressutskick.

Ribeiro menar att SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) inte visar intresse för Vårdförbundets medlemmar för att förbättra villkoren och istället sprider felaktiga uppgifter.

– SKR sprider bilden att vi vill ha ett avtal för hela välfärdssektorns 1,2 miljoner medarbetare. Det är fel, avtalsområdet omfattar runt 90 000 av våra yrkesgrupper och vi föreslår en stegvis arbetstidsförkortning. Den här typen av missvisande uppgifter leder inte oss närmare varandra och inte heller närmare en lösning, säger hon.

Vårdförbundet utfärdar varsel om utökad övertidsblockad.

Under måndagen meddelade Vårdförbundet om utökade blockadåtgärder som träder i kraft den 20 maj klockan 16.00. Ett beslut som påverkande drygt 5000 medlemmar inom den kommunala hälso- och sjukvården i 29 kommuner, däribland Södertälje. Beslutet innebär att övertids-, mertids- och nyanställningsblockad införs.

– Våra yrkesgrupper som jobbar i kommunal regi gör livsviktiga insatser som till exempel skolsköterskor och sjuksköterskor på särskilda boenden. Coronakommissionens slutsatser visar sjuksköterskorna måste bli fler i den kommunala hälso- och sjukvården men ingenting har hänt. Våra förhandlingar om bättre arbetstider och löner rör också dem och vi hoppas att SKR inser att vi menar allvar med att vi vill rädda vården, säger Sineva Ribeiro.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 maj 2024 22:00
Senast uppdaterad: 6 maj 2024 21:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors