Företag i fokus:

DEBATT: Undermålig infrastruktur slår hårt mot företagen

IMG_8916

Foto: Alexander Isa

Potthål och andra skador på vägnätet är en konsekvens av att underhållet på landets vägnät under en lång tid har varit eftersatt. Underhållsskulden uppgår till över 70 miljarder kronor och den ökar. 

Södertälje är en av Stockholmsregionens viktigaste företagarkommuner. Världsledande internationella företag blandas här med en stor mängd mindre företag som får vardagslivet i Södertälje att gå runt. En viktig förutsättning för företagen är att det finns välfungerande transporter, både för att se till att gods kan transporteras samt att personal kan ta sig till och från jobbet. Idag är det uppenbart att varken godstransporter eller personaltransporter sker smärtfritt.

”Mer än en tredjedel av Södertäljes 273 kilometer statliga vägar i ett dåligt eller mycket dåligt skick”

För LT berättar en taxichaufför att potthålen leder till att hon måste sänka hastigheten vilket leder till stressade och nervösa kunder. Ett annat vittnesmål från en däckfirma beskriver hur de under den senaste tiden fått in fem gånger fler kunder än i normalfall på grund av potthålsrelaterade skador. Sänkta hastigheter och fordonsskador är två effekter av ett eftersatt vägnät.

Enligt Transportföretagens sammanställning av landets statliga vägnät så är mer än en tredjedel av Södertäljes 273 kilometer statliga vägar i ett dåligt eller mycket dåligt skick.

(Annonslänk)

I Svenskt Näringslivs undersökning av det lokala företagsklimatet ger mindre än hälften av Södertäljeföretagen infrastrukturen ett bra betyg. I förra årets undersökning fick även de svarande möjligheten att utveckla sina tankar kring infrastrukturen i fritextsvar. I dessa framkommer tydligt att vägnätet har brister. Ett flertal svar vittnar om att det dåliga vägnätet drabbar deras verksamhet negativt. Det rör sig om sänkta hastigheter på vägsträckor, potthål samt framkomlighetsproblem som köbildning, vilket i sin tur leder till försenade leveranser och svårigheter i att attrahera arbetskraft. För näringslivet är god infrastruktur en avgörande fråga.

Bristerna i infrastrukturen är en fråga som inte bara blir alltmer uppmärksammad i Södertälje utan det är en verklighet som hela landet står inför. Runt om i Sverige vittnas det om ett allt sämre vägnät. Svenskt Näringslivs har beräknat att underhållsskulden på landets vägar och järnvägar, det vill säga kostnaden för att återställa infrastrukturen till acceptabel standard, uppgår till över 70 miljarder kronor och skulden ökar.

Nyligen presenterade Trafikverket sitt förslag till inriktning för nästa nationella plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Myndighetens underlag är gediget men defensivt. Trafikverket konstaterar att det inte är möjligt att med dagens resurser både underhålla befintlig infrastruktur och genomföra alla planerade investeringar.

Verkligheten har kommit ifatt Sveriges infrastruktur, och nu krävs att politiken prioriterar rätt och genomför reformer för en infrastruktur som möter näringslivets behov och som gör att företag kan växa.

Olle Karstorp
Regionchef Svenskt Näringsliv Stockholm

Nils Paul
Expert infrastruktur Svenskt Näringsliv

Läs även:
– Södertäljes dåliga väglag och potthål är en del av vår vardag

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2024 18:04
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Dubbdäcksförbud över Mälarbron – Så tycker experten

42835E88-EB60-4FB8-A1AF-73BE5416E99A

Obada Bakstani, Vianor Södertälje Foto: Alexander Isa

Om två år införs dubbdäcksförbudet över Mälarbron, ett beslut som nyligen klubbades igenom av kommunfullmäktige. Men vad tycker experterna? Vad är bäst och vad ska man tänka på?

I oktober fattade kommunfullmäktige i Södertälje beslutet att införa ett dubbdäcksförbud vid Birkakorset, Mälarbron och Turingekorset. Förbudet, som träder i kraft den 1 oktober 2025, är en del av ett åtgärdsprogram för att minska de skadliga PM10-partiklarna i luften och syftar till att förbättra luftkvaliteten, särskilt kring byggnadsprojekt som påverkas av dessa partiklar.

Trots viss kritik, ser experter generellt beslutet som en positiv utveckling för miljön.

– Det finns både fördelar och nackdelar med beslutet, tycker jag. Fördelen med dubbfria vinterdäck är att de är bra för miljön till skillnad från dubbdäck som river upp asfalten, säger Obada Bakstani från Vianor, till Telgenytt.

Vad rekommenderar du för däck under vintern?

– Personligen skulle jag välja dubbdäck för bäst grepp under vinterhalvåret, men det betyder inte att jag säger att dubbfritt inte fungerar. Dubbfria vinterdäck som tillverkas idag är väldigt bra. Däremot ser jag Mälarbron som en plats där det finns stor risk för frost och ishalka, säger han, och syftar på placeringen vid kanalen.

2025 gäller dubbdäcksförbud över Mälarbron. Foto: Alexander Isa

– Jag kan ge dig ett klassiskt och enkelt exempel: när du tar ett suddgummi och drar det mot ett isblock, så händer det inte särskilt mycket. Men om du sätter in en spik och gör ett nytt försök att dra det mot isblocket, då blir det stopp. Sedan är det i regel givetvis väldigt viktigt att alltid köra försiktig, säger han.

Att beslutet klubbats igenom innebär att många måste anpassa sig och skaffa alternativa däck. Kommunen har meddelat detta i god tid, vilket ger invånarna möjlighet att förbereda sig. Enligt Obada är det dock oerhört viktigt att tänka på rätt däckval.

– Det finns två typer av dubbfria vinterdäck, Nordiska och europeiska odubbade vinterdäck. Det jag stark rekommenderar är de Nordiska som är designade och anpassade speciellt för användning i kalla väderförhållanden och är mer effektiva, säger Obada Bakstani.

Detaljer kring vilka specifika vägar som omfattas och hur förbudet ska genomföras är ännu inte klargjorda.

Läs även: – KLART: Då börjar dubbdäcksförbudet gälla i Södertälje

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 december 2023 13:07
Senast uppdaterad: 6 december 2023 13:17

Stjärnan belönas med Laila Westersunds stipendium

Alva-West

Alva Westerberg: Foto: Privat

Under en julfest i helgen delade Sällskapet Stallfåglarna ut Laila Westersunds Revystipendium. Prisvinnarna var Alva Westerberg från Täljerevyn och Victoria Sandblom från Falköpingsrevyn Teaterboven.

I januari framförde Alva Westerberg sångnumret ”Älskar min EPA” tillsammans med Marina Nyström i Täljerevyn. Duon vann senare Revy-SM med sångnumret i augusti i år under ledning av regissören Lasse Karlsson.

SM-tävlingen, som sträckte sig över fyra dagar i Oskarshamn, lockade revygrupper från hela Sverige.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

– Jag tror att det gick så pass bra för Täljerevyn i år dels för att texten är igenkännande, men också för att vi var väldigt nytänkande och fria i vårt sätt att gestalta och leka kring den på scenen, sade Alva Westerberg till SVT.

Vinner stipendium

Nu har Alva Westerbergs fantastiska insatser fått ytterligare erkännande. Tillsammans med Victoria Sandblom från Falköpingsrevyn Teaterboven tilldelades hon i söndags Laila Westersunds revystipendium, med en prissumma på 50 000 kronor.

Alva Westerbergs och Victoria Sandblom. Foto: Privat.

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 december 2023 08:00
Senast uppdaterad: 5 december 2023 22:49

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors