Företag i fokus:

Hit flyttar Södertäljeborna för att studera

2022_05_Skola-bok

Foto: Alexander Isa

Andelen som väljer att börja studera vid högskolor och universitet utanför hemlänet har ökat i landet det senaste decenniet, men i Södertälje kommun är trenden inte fullt så tydlig. Newsworthy har sammanställt de nya Södertäljestudenternas favoritdestinationer.

Den gång veckan startade vårterminen för de flesta av landets högskolestudenter. Någonstans omkring 30 000 av dem är högskolenybörjare, som inte studerat på högskola tidigare. Newsworthy har tittat närmare på de senaste årens statistik över högskolenybörjare, och var de väljer att studera. 

Den populäraste högskolan för nya Södertäljestudenter var förra vårterminen – den senaste det finns publicerad statistik för – Stockholms universitet, dit 67 av 199 högskolenybörjare sökte sig.

(Annonslänk)

Vårterminen 2023 började omkring 46 procent av de 199 nya studenterna från Södertälje kommun studera vid en högskola eller ett universitet utanför hemlänet. I hela Stockholms län var andelen som började studera utanför hemlänet 50 procent.

Andelen ”hemlänsstudenter” var i fjol något högre än året innan, och något mindre än 2010. I riket som helhet finns det en trend mot att allt färre börjar studera nära hemorten. Samtidigt har det blivit vanligare med distanskurser. Att andelen hemmastudenter minskar behöver alltså inte betyda att fler flyttar från hemorten – det kan också bero på att fler väljer att studera på distans.

Här började Södertäljebor studera förra vårterminen

LärosäteLänAntal studenter från Södertälje
Stockholms universitetStockholms län67
Södertörns högskolaStockholms län23
Mälardalens universitetVästmanlands län · Södermanlands län13
Uppsala universitetUppsala län · Gotlands län12
Linköpings universitetÖstergötlands län8
Göteborgs universitetVästra Götalands län7
Högskolan i GävleGävleborgs län6
Högskolan DalarnaDalarnas län6
MittuniversitetetVästernorrlands län · Jämtlands län5
Luleå tekniska universitetNorrbottens län5
Karolinska institutetStockholms län5
Kungl. Tekniska högskolanStockholms län5
LinnéuniversitetetKronobergs län · Kalmar län4
Karlstads universitetVärmlands län4
Örebro universitetÖrebro län4
Blekinge tekniska högskolaBlekinge län3
Högskolan i SkövdeVästra Götalands län3
Högskolan i BoråsVästra Götalands län3
Umeå universitetVästerbottens län2
Röda Korsets högskolaStockholms län2
Marie Cederschiöld högskolaStockholms län2
Malmö universitetSkåne län2
Högskolan VästVästra Götalands län1
Högskolan i HalmstadHallands län1
Enskilda Högskolan StockholmStockholms län1
Högskolan KristianstadSkåne län1
Akademi för Ledarskap och TeologiÖrebro län · Stockholms län · Västra Götalands län · Skåne län · Jönköpings län · Västerbottens län1
Lunds universitetSkåne län1
Högskolan i JönköpingJönköpings län1
Sophiahemmet högskolaStockholms län1

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 februari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 18:15

Domstol häver kommunens beslut om finska klasser – ”Under all kritik”

skola-elever-larare

Foto: Pexels.

En lång kamp är över. Nu kan föräldrar pusta ut efter att Förvaltningsrätten upphävt Södertälje kommuns beslut om att lägga ned de kommunala finskspråkiga klasserna.

Under våren 2021 meddelades föräldrar om att finnspråkiga klasser i Södertälje kommer att läggas ned. Orsaken var att kommunen ansåg att det var ett lågt elevantal. Ett av förslagen var att placera eleverna i en vanlig klass med en finsktalande förskollärare, men då skulle undervisningen inte bedrivas på svenska då majoriteten av eleverna inte förstod sig på det finska språket.

Upprörda föräldrar tog upp kampen mot Södertälje kommun och menade att beslutet stred mot minoritetslagen där sverigefinnarna, som är en nationell minoritet, inte hade givits något inflytande.

Trots kritiken beslutade kommunen, den 17 juni 2021, att lägga ner de finska klasserna utan samråd med berörande.

Enligt vårdnadshavaren, Jenna Laakso, påverkade beslutet både barn och familjer negativt och menar att kommunen inte tagit hänsyn till vare sig minoritetslagen, barnkonventionen eller skollagen. Ärendet lyftes av den anledningen upp till Förvaltningsrätten som nu lämnar sitt besked.

(Annonslänk)

Enligt domstolen har kommunen underlåtit att informera och samråda med nationella minoriteter. Dels för att stärka deras möjlighet till inflytande, men även stödja att minoritetsspråket hålls levande.

”Barnens inflytande och hur de blivit behandlade är under all kritik. Vårdnadshavarnas åsikter har inte tagits på allvar. Processen har varit sluten och ett mer strukturerar samråd har hållits först efter beslutet fattades”, skriver Förvaltningsrätten i beslutet.

Därmed upphäver domstolen beslutet som fattades av kommunens utbildningsnämnd den 17 juni 2021

– Vi är en grupp med målsäganden i tvisten mot Södertälje kommun i den minoritetsrättsliga frågan och kämpat med detta i över 1,5 år. Domen är en delseger, säger Jenna Laakso till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 december 2022 13:05
Senast uppdaterad: 7 december 2022 13:05

Fler kvinnor föder färre barn i Södertälje – Lägsta på 16 år

2022_02_Baby-bebis

Foto: Pexels

Ny statistik från SCB visar att allt fler kvinnor i Södertälje föder färre barn och lägst sedan 2006. Trenden visar sig sträcka ut över landet då kvinnor föder färre samtidigt som den summerade fruktsamheten minskar.

I Södertälje kommun föddes 829 barn mellan januari och september månad i år, detta enligt preliminär statistik. Rasmus Andersson, befolkningsstatistiker på SCB menar att det år 2006 föddes 814 barn mellan januari och september och betonar att trenden först nu växer.

Statistiken visar samtidigt att den summerade fruktsamheten minskar, främst då allt fler väljer att föda färre antal barn.

I Södertälje har den summerade fruktsamheten sjunkit sedan 2010 från 2,0 barn per kvinna till i fjol 1,8 barn. Samtidigt ligger fruktsamheten något högre än i Stockholms län.

I Sverige har fruktsamheten sett olika ut och varierat över tid. Det som haft stor påverkan är främst utbildningsnivåer, ekonomiska konjunkturer och bland annat förändringar i familjepolitiken. Sverige har de senaste åren befunnit sig i en högkonjunktur samtidigt som det inte debatterats eller fattats beslut kring barnfrågan och antal av barnafödandet. Statistik och forskning visar att trots detta föds allt färre barn.

– Enligt forskning finns det fortfarande inte ett bra och konkret svar kring varför kvinnor väljer att inte föda flera barn, säger Vitor Miranda, demograf på SCB.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 december 2022 10:50
Senast uppdaterad: 7 december 2022 10:54

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors