Företag i fokus:

Hit flyttar Södertäljeborna för att studera

2022_05_Skola-bok

Foto: Alexander Isa

Andelen som väljer att börja studera vid högskolor och universitet utanför hemlänet har ökat i landet det senaste decenniet, men i Södertälje kommun är trenden inte fullt så tydlig. Newsworthy har sammanställt de nya Södertäljestudenternas favoritdestinationer.

Den gång veckan startade vårterminen för de flesta av landets högskolestudenter. Någonstans omkring 30 000 av dem är högskolenybörjare, som inte studerat på högskola tidigare. Newsworthy har tittat närmare på de senaste årens statistik över högskolenybörjare, och var de väljer att studera. 

Den populäraste högskolan för nya Södertäljestudenter var förra vårterminen – den senaste det finns publicerad statistik för – Stockholms universitet, dit 67 av 199 högskolenybörjare sökte sig.

(Annonslänk)

Vårterminen 2023 började omkring 46 procent av de 199 nya studenterna från Södertälje kommun studera vid en högskola eller ett universitet utanför hemlänet. I hela Stockholms län var andelen som började studera utanför hemlänet 50 procent.

Andelen ”hemlänsstudenter” var i fjol något högre än året innan, och något mindre än 2010. I riket som helhet finns det en trend mot att allt färre börjar studera nära hemorten. Samtidigt har det blivit vanligare med distanskurser. Att andelen hemmastudenter minskar behöver alltså inte betyda att fler flyttar från hemorten – det kan också bero på att fler väljer att studera på distans.

Här började Södertäljebor studera förra vårterminen

LärosäteLänAntal studenter från Södertälje
Stockholms universitetStockholms län67
Södertörns högskolaStockholms län23
Mälardalens universitetVästmanlands län · Södermanlands län13
Uppsala universitetUppsala län · Gotlands län12
Linköpings universitetÖstergötlands län8
Göteborgs universitetVästra Götalands län7
Högskolan i GävleGävleborgs län6
Högskolan DalarnaDalarnas län6
MittuniversitetetVästernorrlands län · Jämtlands län5
Luleå tekniska universitetNorrbottens län5
Karolinska institutetStockholms län5
Kungl. Tekniska högskolanStockholms län5
LinnéuniversitetetKronobergs län · Kalmar län4
Karlstads universitetVärmlands län4
Örebro universitetÖrebro län4
Blekinge tekniska högskolaBlekinge län3
Högskolan i SkövdeVästra Götalands län3
Högskolan i BoråsVästra Götalands län3
Umeå universitetVästerbottens län2
Röda Korsets högskolaStockholms län2
Marie Cederschiöld högskolaStockholms län2
Malmö universitetSkåne län2
Högskolan VästVästra Götalands län1
Högskolan i HalmstadHallands län1
Enskilda Högskolan StockholmStockholms län1
Högskolan KristianstadSkåne län1
Akademi för Ledarskap och TeologiÖrebro län · Stockholms län · Västra Götalands län · Skåne län · Jönköpings län · Västerbottens län1
Lunds universitetSkåne län1
Högskolan i JönköpingJönköpings län1
Sophiahemmet högskolaStockholms län1

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 februari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 18:15

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors