Företag i fokus:

Södertälje siktar på segern som Årets Stadskärna 2024

GRCity

Foto: Södertälje City/GRW

Södertälje, som var en hårfin finalist i tävlingen Årets Stadskärna 2023, har inte legat på latsidan sedan dess. Nu är blicken fast riktad mot 2024, med en förnyad och gemensam satsning för att kamma hem den prestigefyllda titeln.

– Att Södertälje kom till final förra året har varit en väldigt spännande erfarenhet för oss. Som stad har vi fått mer självförtroende och en bekräftelse att vi är på rätt väg i vår utvecklingsresa. Vi har använt Årets Stadskärna som mål under en lång tid och det har lett till en fantastisk utveckling där vi lärt oss mycket om samverkan och vår gemensamma styrka, så därför känns det helt rätt att ansöka igen som ett sätt att fullborda uppdraget och ge vår stad det fullständiga erkännande vi tycker att Södertälje ska ha, säger Aljoša Lagumdžija, VD Södertälje City.

Södertäljes resa mot att bli en modell för stadskärneutveckling har varit både spännande och inspirerande. Ett tätt samarbete mellan kommunen, fastighetsägare och näringslivet har lagt en solid grund för stadens positiva utveckling och framgångar. Denna gemensamma ansträngning har resulterat i en väl ansedd ansökan till Årets Stadskärna 2024, där man sammanfattat årets insatser, projekt och aktiviteter.

– Det har hänt och händer så mycket positivt i Södertäljes stadskärna. Jag ser just samverkan som avgörande för att nå den här förändringen och utvecklingen, säger Jonas Karlsson, näringslivschef Södertälje kommun

(Annonslänk)

Insatserna inkluderar allt från estetiska uppgraderingar till kreativa mötesplatser som ”sommarplatserna”, där färgglada arrangemang skapar en välkomnande atmosfär. Kulturella evenemang som Utebio och Södertäljefestivalen har också spelat en stor roll i att förena stadens invånare och besökare, vilket ytterligare förstärker känslan av ett gemensamt vardagsrum.

I ansökan lyfts även de pågående stadsbyggnadsprojekten fram, som med sitt intensiva arbete formar framtiden för Södertälje. Projekt som det nya hotellet vid Marenplan, Slussholmen, och det planerade Lunakvarteret pekar mot en ljus framtid med livliga mötesplatser som hjärtat i stadskärnan.

– Som fastighetsägare fortsätter vi att utveckla Södertälje i nära samverkan med kommun, näringsliv och Södertälje City. Vi vill att Södertäljes stadskärna ska vara Södertäljebornas vardagsrum och vi arbetar alla med att tillföra fler vackra mötesplatser, till exempel det nya hotellet vid Marenplan, säger Jens Halvarsson, utvecklingschef Stadsrum Fastigheter.

Den omsorgsfulla framställningen av ansökan visar på Södertäljes ambitiösa vision och dess förmåga att genomföra insatser som gör skillnad. Med ett starkt samarbete och en tydlig vision står Södertälje redo, med sikte inställt på att bli 2024 års vinnare.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2024 20:18
Senast uppdaterad: 28 februari 2024 21:56

Telge Energi utvidgar energiutbudet med kärnkraft

939A7102-0F52-440B-879A-6E4BA1F7FF4F

Foto: Alexander Isa/Pexels

I ljuset av Europas strävan efter att uppnå sina klimatmål och den växande efterfrågan på fossilfria energilösningar, meddelar Telge Energi en strategisk breddning av sitt energiutbud till att inkludera kärnkraft.

I ett avgörande steg mot en mer hållbar och stabil energiförsörjning har bolaget Telge Energi, som är ledande inom förnybar energi i Sverige, annonserat en expansion av sin energimix för att nu inkludera kärnkraft. Detta initiativ kommer som svar på den ökade nationella efterfrågan på el, de instabila elpriserna och kundönskemål om fler fossilfria energialternativ.

Beslutet är välgrundat i Europaparlamentets erkännande av kärnkraftens vitala roll för att Europa ska kunna nå sina ambitiösa klimatmål, där investeringar i kärnkraft nu ses som hållbara.

Niklas Holberg, VD Telge Energi. Pressbild: Telge

– Just nu ställer världen om. I den framtida energimixen är sol, vind och vatten fortsatt mycket viktiga, men de räcker inte för att tillgodose behovet av stabil, tillgänglig och prisvärd el. Tvärtom råder stor enighet bland experter, politiker och beslutsfattare om att alla fossilfria kraftslag behövs för att vi ska lyckas nå omställningsmålen. Det har varit avgörande för oss inom Telge Energi i beslutet att erbjuda våra kunder el från fossilfria källor, istället för enbart från förnybara, säger Niklas Holberg, VD Telge Energi, i ett pressutskick.

Från januari kommer Telge Energis sortiment att officiellt inkludera el från kärnkraft, med en justering av befintliga kundavtal som träder i kraft den 1 april. Nya kunder ges möjligheten att välja fossilfri el vid tecknande av nya avtal. Dock bibehålls möjligheten för alla kunder att välja el enbart från förnybara källor, om så önskas.

(Annonslänk)

– Vi breddar vårt produktutbud och adderar kärnkraft till portföljen. På så sätt gör vi det enklare för våra kunder att göra smarta val baserat på deras egna önskemål och behov, säger Holberg.

Denna strategiska förändring speglar det växande behovet av elektrifiering för att möta klimatmålen, främja ekonomisk tillväxt och säkerställa välfärden i Sverige. Med en förväntad fördubbling av landets elbehov över de nästa 20 åren, understryker experter vikten av en diversifierad energimix som omfattar alla fossilfria energikällor. Telge Energi anpassar sig till dessa krav genom att ompröva sin tidigare strategi som uteslutande fokuserade på förnybar energi.

Med en kundbas som rankar bland de mest nöjda i landet, markerar Telge Energis nyligen ägarskifte till Fortum, en av Nordens ledande energikoncerner, början på ett nytt kapitel i dess historia.

Läs även: Kommunen säljer Telge Energi för 450 miljoner kronor

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 13:30
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 15:15

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors