Företag i fokus:

Södertälje siktar på segern som Årets Stadskärna 2024

GRCity

Foto: Södertälje City/GRW

Södertälje, som var en hårfin finalist i tävlingen Årets Stadskärna 2023, har inte legat på latsidan sedan dess. Nu är blicken fast riktad mot 2024, med en förnyad och gemensam satsning för att kamma hem den prestigefyllda titeln.

– Att Södertälje kom till final förra året har varit en väldigt spännande erfarenhet för oss. Som stad har vi fått mer självförtroende och en bekräftelse att vi är på rätt väg i vår utvecklingsresa. Vi har använt Årets Stadskärna som mål under en lång tid och det har lett till en fantastisk utveckling där vi lärt oss mycket om samverkan och vår gemensamma styrka, så därför känns det helt rätt att ansöka igen som ett sätt att fullborda uppdraget och ge vår stad det fullständiga erkännande vi tycker att Södertälje ska ha, säger Aljoša Lagumdžija, VD Södertälje City.

Södertäljes resa mot att bli en modell för stadskärneutveckling har varit både spännande och inspirerande. Ett tätt samarbete mellan kommunen, fastighetsägare och näringslivet har lagt en solid grund för stadens positiva utveckling och framgångar. Denna gemensamma ansträngning har resulterat i en väl ansedd ansökan till Årets Stadskärna 2024, där man sammanfattat årets insatser, projekt och aktiviteter.

– Det har hänt och händer så mycket positivt i Södertäljes stadskärna. Jag ser just samverkan som avgörande för att nå den här förändringen och utvecklingen, säger Jonas Karlsson, näringslivschef Södertälje kommun

(Annonslänk)

Insatserna inkluderar allt från estetiska uppgraderingar till kreativa mötesplatser som ”sommarplatserna”, där färgglada arrangemang skapar en välkomnande atmosfär. Kulturella evenemang som Utebio och Södertäljefestivalen har också spelat en stor roll i att förena stadens invånare och besökare, vilket ytterligare förstärker känslan av ett gemensamt vardagsrum.

I ansökan lyfts även de pågående stadsbyggnadsprojekten fram, som med sitt intensiva arbete formar framtiden för Södertälje. Projekt som det nya hotellet vid Marenplan, Slussholmen, och det planerade Lunakvarteret pekar mot en ljus framtid med livliga mötesplatser som hjärtat i stadskärnan.

– Som fastighetsägare fortsätter vi att utveckla Södertälje i nära samverkan med kommun, näringsliv och Södertälje City. Vi vill att Södertäljes stadskärna ska vara Södertäljebornas vardagsrum och vi arbetar alla med att tillföra fler vackra mötesplatser, till exempel det nya hotellet vid Marenplan, säger Jens Halvarsson, utvecklingschef Stadsrum Fastigheter.

Den omsorgsfulla framställningen av ansökan visar på Södertäljes ambitiösa vision och dess förmåga att genomföra insatser som gör skillnad. Med ett starkt samarbete och en tydlig vision står Södertälje redo, med sikte inställt på att bli 2024 års vinnare.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2024 20:18
Senast uppdaterad: 28 februari 2024 21:56

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors