Företag i fokus:

Ökad diskriminering mot utländsk bakgrund i arbetslivet

Sodertalje-2

En ny rapport från Kommunal lyfter fram en oroande trend av förstärkta negativa attityder och systematisk diskriminering mot personer med utländsk bakgrund i Sverige, särskilt inom arbetsmarknaden.

– Tänk att du fått ett jobb och gör ditt bästa där, men sen får du ändå höra att det är fel på dig. Från kollegorna, anhöriga, politiker – eller regeringen. Det är en mörk verklighet som många medlemmar i Kommunal tyvärr känner igen sig i, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.

En nyligen publicerad rapport från fackförbundet Kommunal, betitlad ”Var kommer du ifrån? Egentligen?”, kastar ljus över en bekymrande utveckling där personer med utländsk bakgrund möter ökade hinder och fördomar i samhället och på arbetsplatser. Rapporten, som bygger på omfattande data, visar att utlandsfödda medlemmar i Kommunal är betydligt mer utsatta för trakasserier och diskriminering jämfört med deras svenska motsvarigheter.

Kommunal, som representerar en stor andel av de anställda inom den svenska välfärdssektorn, påpekar att en betydande del av deras medlemsbas består av personer födda utanför Sverige. Trots deras viktiga roll i att upprätthålla välfärdstjänster, indikerar rapportens statistik en tydlig missgynnande av denna grupp. Specifikt lyfter rapporten fram att individer födda i Afrika har en tre gånger högre risk att endast erbjudas tillfälliga anställningar jämfört med de som är födda i Sverige.

Även svenskfödda med afrikanska föräldrar upplever svårigheter att få fasta anställningar, trots att de är fullt integrerade i det svenska utbildningssystemet.

Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal. Foto: Fredrik Sandin Carlson

Rapporten belyser även en låg organisationsgrad bland utlandsfödda medlemmar och deras underrepresentation inom fackförbundet. Med 30 procent av medlemmarna födda i ett annat land, och ytterligare 9 procent som har minst en förälder född utomlands, är det tydligt att denna betydande del av arbetskraften står inför unika utmaningar. Bland de mest framträdande nationalitetsgrupperna inom förbundet är personer med ursprung i Asien och Afrika, vilka utgör en viktig del av Kommunals medlemsbas.

Dessutom framkommer det att utlandsfödda medlemmar löper en högre risk att utsättas för arbetsrelaterade negativiteter såsom trakasserier, mobbning, och osynliggörande. Specifikt är risken för att uppleva hat, hot, och andra former av ovälkommet beteende betydligt högre bland dessa grupper jämfört med deras kollegor födda i Sverige eller Norden.

–  Jag kan konstatera att den här rapporten visar att även vi har mycket kvar att göra. Kommunal ska, på riktigt vara ett fackförbund för alla. Det är dags att vi tar den här debatten på allvar, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 februari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 29 februari 2024 01:56

Stor satsning på infrastrukturen planerad för Södertälje

C

Gustav Hemming (C). Pressbild

Trafikverket presenterade förra veckan sitt inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen, med särskilt fokus på Södertäljes roll i den regionala utvecklingen.

Den 15 januari lade Trafikverket fram sitt inriktningsunderlag för den kommande planperioden 2026–2037. Underlaget, som även skickades på extern remiss, inkluderar Södertälje som en viktig del av regionens infrastrukturella framtid. Enligt Gustav Hemming (C), behöver Stockholmsregionen, inklusive Södertälje, betydande investeringar för att stärka och säkra sin infrastruktur.

(Annonslänk)

– Från ett Stockholmsperspektiv är insatser för att säkra framkomligheten genom Södertälje, en bättre järnväg mellan Oslo och Stockholm och nya stambanor starkt motiverade både för beredskapen för konkurrenskraften och för klimatet, säger Hemming (C), infrastrukturregionråd i Region Stockholm.

Trafikverket betonade vikten av att noggrant utvärdera kostnader och nyttor i nya infrastrukturprojekt, med en prioritering på drift och underhåll. I dagsläget saknas dock finansiering för nya infrastrukturprojekt. Dessutom uppmärksammas ett finansieringsgap på cirka 140 miljarder kronor som krävs för att underhålla befintlig infrastruktur.

– Vi har en stor underhållsskuld i Stockholmsregionen och i landet i övrigt. Regeringen behöver skjuta till mer pengar till regionerna i länsplanerna. Att Trafikverket och regeringen pratar om beredskap saknar trovärdighet när regeringen inte tillför de medel som behövs, Gustav Hemming (C), infrastrukturregionråd.

Slutligen framhåller Trafikverket utmaningen med att nå de uppsatta klimatmålen med de nuvarande styrmedlen, vilket kan påverka både regional och nationell infrastrukturutveckling. Denna situation understryker behovet av förnyade ansträngningar och strategier för att säkerställa en hållbar och effektiv infrastruktur i Södertälje och Stockholmsregionen.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2024 19:51
Senast uppdaterad: 24 januari 2024 19:51

DEBATT: Inför en beredskapskurs för Södertäljes invånare

Metin Hawsho, Liberalernas gruppledare i kommunfullmäktige

De senaste åren har vi tyvärr blivit påminda om behovet av krisberedskap. Först coronapandemin och sedan kriget i Ukraina. Det är viktigt att det finns en stor förståelse och medvetenhet om hur man på bästa sättet förbereder sig för en kris.

Det är viktigt att varje person som kan har möjlighet att se efter sig själv i händelse av kris så att samhällets resurser kan användas för de som verkligen behöver hjälp.

Ett första steg för att göra samhället mer väl förberett på eventuella kriser är att höja medvetenheten hos befolkningen. Här kan och borde kommunen spela en viktig roll. I Nacka har ett samarbete mellan kommunen och Myndigheten för samhällsberedskap (MSB) inletts för att erbjuda kommuninvånarna utbildning om krisberedskap. Södertälje borde ta efter.  

”extra viktigt att budskapet om vad som förväntas av varje individ i händelse av kris når ut till alla”

I det allvarliga säkerhetsläge som vi befinner oss i är det av största vikt att samhällets beredskap är hög. I en stad som Södertälje där det finns integrationsutmaningar är det extra viktigt att budskapet om vad som förväntas av varje individ i händelse av kris når ut till alla.

Vi vill att Södertälje kommun inför en beredskapskurs på svenska och flera andra språk med många talare i Södertälje. Vi vill också att kursen till skillnad från Nacka inte ska vara enbart digital utan ske på plats exempelvis i Stadshuset, men med möjlighet att delta digitalt. För att maximera antalet deltagare behöver kursen var så lättillgänglig som möjligt.

Förmodligen och förhoppningsvis behöver aldrig kunskaperna från den här kursen användas i verkligheten. Men det gör inte beredskapskursen mindre nödvändig. Även om vi kan hoppas att Sverige och Södertälje aldrig hamnar i en allvarlig samhällskris eller i krig så måste vi utgå från att det kan hända. 

Det handlar i grund och botten om samhällets fortlevnad när det utsätts för extrema påtryckningar och påfrestningar. Att vara väl förberedd för kris är en ödesfråga. Förmågan att hålla samhället vid liv i extrema situationer hänger på folkets krisberedskap. Kommunen har en roll att fylla och därför har vi lagt en motion om just detta till kommunfullmäktige.

Metin Hawsho,
Liberalernas gruppledare i kommunfullmäktige

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2024 18:24
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors