Företag i fokus:

Ökad diskriminering mot utländsk bakgrund i arbetslivet

Sodertalje-2

En ny rapport från Kommunal lyfter fram en oroande trend av förstärkta negativa attityder och systematisk diskriminering mot personer med utländsk bakgrund i Sverige, särskilt inom arbetsmarknaden.

– Tänk att du fått ett jobb och gör ditt bästa där, men sen får du ändå höra att det är fel på dig. Från kollegorna, anhöriga, politiker – eller regeringen. Det är en mörk verklighet som många medlemmar i Kommunal tyvärr känner igen sig i, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.

En nyligen publicerad rapport från fackförbundet Kommunal, betitlad ”Var kommer du ifrån? Egentligen?”, kastar ljus över en bekymrande utveckling där personer med utländsk bakgrund möter ökade hinder och fördomar i samhället och på arbetsplatser. Rapporten, som bygger på omfattande data, visar att utlandsfödda medlemmar i Kommunal är betydligt mer utsatta för trakasserier och diskriminering jämfört med deras svenska motsvarigheter.

Kommunal, som representerar en stor andel av de anställda inom den svenska välfärdssektorn, påpekar att en betydande del av deras medlemsbas består av personer födda utanför Sverige. Trots deras viktiga roll i att upprätthålla välfärdstjänster, indikerar rapportens statistik en tydlig missgynnande av denna grupp. Specifikt lyfter rapporten fram att individer födda i Afrika har en tre gånger högre risk att endast erbjudas tillfälliga anställningar jämfört med de som är födda i Sverige.

Även svenskfödda med afrikanska föräldrar upplever svårigheter att få fasta anställningar, trots att de är fullt integrerade i det svenska utbildningssystemet.

Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal. Foto: Fredrik Sandin Carlson

Rapporten belyser även en låg organisationsgrad bland utlandsfödda medlemmar och deras underrepresentation inom fackförbundet. Med 30 procent av medlemmarna födda i ett annat land, och ytterligare 9 procent som har minst en förälder född utomlands, är det tydligt att denna betydande del av arbetskraften står inför unika utmaningar. Bland de mest framträdande nationalitetsgrupperna inom förbundet är personer med ursprung i Asien och Afrika, vilka utgör en viktig del av Kommunals medlemsbas.

Dessutom framkommer det att utlandsfödda medlemmar löper en högre risk att utsättas för arbetsrelaterade negativiteter såsom trakasserier, mobbning, och osynliggörande. Specifikt är risken för att uppleva hat, hot, och andra former av ovälkommet beteende betydligt högre bland dessa grupper jämfört med deras kollegor födda i Sverige eller Norden.

–  Jag kan konstatera att den här rapporten visar att även vi har mycket kvar att göra. Kommunal ska, på riktigt vara ett fackförbund för alla. Det är dags att vi tar den här debatten på allvar, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 februari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 29 februari 2024 01:56

Södertäljesonen Magnus Wennman vinner Stora Journalistpriset

Wennman

Staffan Lindberg och Magnus Wennmann, Aftonbladet Prisas för Årets Avslöjare. Foto: Ari Luostarinen

Magnus Wennman, tillsammans med Aftonbladet-kollegan Staffan Lindberg, har tilldelats Stora journalistpriset för sitt djupgående arbete med att granska H&M:s klädåtervinning.

Magnus Wennman, 44, som är född och uppvuxen i Södertälje samt son till den kända sportjournalisten Peter Wennman, har gjort sig ett namn inom journalistiken. Som fotograf på Aftonbladet har han vunnit flera utmärkelser, bland annat som Årets TV-fotograf 2019, samt priser i tävlingar som Årets bild, World Press Photo och Picture of the Year. Wennman har sedan en tid tillbaka valt att arbeta brett inom journalistiken verksamhet och tilldelas nu, tillsammans med kollega Staffan Lindberg, Sveriges mest ansedda journalistpris för sitt granskade arbete.

Deras gemensamma granskning avslöjade hur H&M:s påstådda klädåtervinning i realiteten innebar att kläder dumpades i fattiga länder, ett arbete som skildrades med hjälp av innovativa metoder som airtags för att spåra kläderna.

Juryns motivering för att ge dem priset var: ”Med smart metod avslöjas ett berg av lögner bakom den svenska klädjättens gröna fasad”.

– Helt otroligt hedrande. Man föreställer sig aldrig att man ska vinna priser. Just nu känns det väldigt inspirerande att fortsätta jobba med klimatjournalistik, säger Södertäljesonen Magnus Wennman i ett pressutskick.

Stora Journalistpriset, som har delats ut årligen sedan 1966 av Bonnier AB, syftar till att uppmuntra och belöna framstående yrkesinsatser inom journalistiken.

– Jäkligt glad att den här typen av jobb lyfts fram där vi granskar verkligheten bakom storföretagens hållbarhetslöften. Vi hoppas att fler journalister ska göra den här typen av granskningar och syna företagen, säger Staffan Lindberg.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2023 12:27
Senast uppdaterad: 17 november 2023 12:32

NY RAPPORT: Barn rekryteras av tonåringar in i kriminalitet

Polis 1

Arkivbild

Tonåringar rekryterar barn i åldrarna 12-15 år till kriminella nätverk. Det visar en ny studie från Brottsförebyggande rådet (Brå), som bland annat bygger på intervjuer med personer som själva är eller har varit, involverade i kriminella nätverk.

Tonåringar i åldrarna 15–20 år rekryterar snabbt yngre barn, ibland inom loppet av en dag, för att utöka narkotikadistributionsnät i närområden.

Dessa barn används främst för att hantera narkotika men kan även tvingas utföra andra riskfyllda uppgifter som vapentransport och våldsdåd. Katharina Tollin, projektledare vid Brå, betonar att yngre barn är en billig arbetskraft som utnyttjas för att bland annat förvara, transportera och sälja narkotika och på så vis främja nätverkens tillväxt.

– Vår studie visar att det framförallt är tonåringar som värvar yngre barn till de kriminella nätverken och utnyttjar dem som sin egen arbetskraft. De yngre barnen är särskilt efterfrågade när det gäller att hantera narkotika. På så vis kan de äldre tonåringarna tjäna mer pengar och göra karriär inom nätverken, säger Katharina Tollin, projektledare, Brå.

Att lämna kriminella nätverk är betydligt svårare än att kliva in. Därför bör samhället agera snabbt när möjligheter uppstår för unga att avsluta sin involvering, som när ledande nätverksmedlemmar fängslas och inte kan övervaka dem som tidigare, skriver BRÅ i sin studie.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 17 november 2023 00:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors