Företag i fokus:

Gjorde GWG: ”En häftig känsla”

Emily Curlett

Poängstarka backen Emily Curlett avgjorde matchen för sitt lag när de gick vidare till slutkvalet mot SDHL Foto: Patric Gill

Emily Curlett kom in sent i SSK, hon har sedan ankomsten 3:e januari till klubben frekvent funnits med i poängprotokollet i damlagets matcher.
-Ville vara en del av någonting, säger Emily om varför det blev SSK för henne.

När SSK i Scaniarinken slog tillbaka Färjestad och avslutade deras säsong var Curlett högst delaktig i segern. När hemmalaget i tredje perioden gjorde 2-1 var det den 24-åriga amerikanskan som var målskytt.

-Jag bryr mig inte vem som gör det, jag vill vinna och så tror jag alla andra i laget känner också. Men visst är det en häftig känsla när det råkar bli jag.

Nu väntar HV71 i slutkvalet till SDHL, hur går dina tankar?

-Det kommer vara det tuffaste motståndet vi ställts inför. Jag tror vi kommer att vara förberedda för det. Om vi fortsätter att bygga på det vi gjort den senaste veckan så kommer vi vara så redo vi kan för att möta dem.

Vad behöver ni trycka på i ert spel för att vara lyckosamma i matcherna mot HV71?

-Vi behöver komma ut direkt från start och hålla ett högre tempo. Ibland har det tagit lite tid för oss att komma igång med vårt spel. Om vi kan vara med från början i ett högt tempo så kommer vi lättare att kunna sätta press på dem.

-Att hålla en jämn och hög nivå i 60 minuter och undvika för djupa dalar i spelet kommer vara en viktig nyckel för oss.

Emily Curlett och hennes lagkamrater skrattade sist och högst i söndagens direkt avgörande match mot Färjestad i Scaniarinken Foto: Patric Gill

Specialteams är viktiga moment i hockey, speciellt i de här matcherna där det ska avgöras vilka som tar steget upp till SDHL. I matchserien mot Färjestad hade SSK ett väldigt bra boxplay men hade däremot det kämpigare i powerplay.

Nio tillfällen fick man med spel i numerärt överläge, inget av dem lyckades man förvalta i form av mål. Curlett håller med om att det måste bli bättre i de matcherna som återstår av säsongen men vet också att kapaciteten finns i laget.

-Vi har pratat om det. Hur vi bättre ska ge varandra understöd, vara mer beslutsamma när vi förflyttar pucken och hittar lägen att attackera.

-Ibland forcerar vi spelet lite för stressat istället för att ha tålamod i passningsspelet för att hitta fler lägen till avslut. Och ta läget när det kommer.

-Jag är trygg i att vi kommer prestera bättre i den spelformen i matcherna mot HV71.

Läs även: SSK vidare till slutkval mot SDHL-motstånd

Helgens matcher hade verkligen olika ansikten. Vad tycker du var den största nyckeln till att ni redde ut stormen?

-Vi kom ihop som lag, speciellt i slutet av matcherna och i synnerhet förlängningen. Vi visste vad vi hade för gameplan och höll oss till den, stöttade och hjälpte varandra hela tiden. Ju längre vi kom in i förlängningen ju mer trodde vi på oss själva.

Säger Emily Curlett och ser en fördel med den här typen av matcher:

-Jag tror det finns en fördel med att möta ett lag tre gånger på raken, till slut vet man vad man har att förvänta sig.

Emily Curlett har varit på SSK:s radar tidigare men kände sig själv inte redo för uppgiften då.

-Jag pratade med SSK redan för ett par år sedan när jag gick på college men tyckte själv inte jag var redo att ta det steget till Europa då.

-Nu kom tillfället istället, jag visste att laget hade försökt ett par säsonger att ta sig upp till SDHL. Jag ville vara en del av någonting och hoppades på att jag skulle komma hit och förhoppningsvis lämna avtryck.

Trots amerikanskans relativt korta tid i Södertälje och SSK så finns det ett intryck som är helt klart för henne.

-Det är helt tydligt för mig att Södertälje är en riktig hockeystad, jag gillar verkligen den kulturen här.

Kommer vi få se mer av Emily Curlett i SSK efter att den här säsongen är klar?

-Jag har inte funderat något över framtiden eller nästa säsong var jag ska fortsätta att spela. Vi ska först slutföra den här säsongen på det sättet vi vill och sedan får man börja se över nästa.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 mars 2024 21:07
Senast uppdaterad: 4 mars 2024 21:25

Södertälje Sjukhus expanderar med nytt byggprojekt

Sodertalje-sjukhus_hus20_efter_hogupplost

Illustration av påbyggnaden på hus 20. Pressbild

I ett ambitiöst projekt för att möta framtidens vårdbehov, inleder Locum AB bygget av fyra nya våningsplan på hus 20 vid Södertälje sjukhus.

– Påbyggnaden ger oss bättre förutsättningar för att driva geriatrisk vård på Södertälje sjukhus, säger Anna Gerber Ekblom, vd på Södertälje sjukhus i ett pressmeddelande.

Södertälje sjukhus, en institution med en lång historia av vårdexcellens, går nu in i en ny fas av sin utveckling. Efter flera år av förbättringar och upprustningar, bland annat med en helt ny behandlingsbyggnad och renoverade existerande strukturer, riktar sjukhuset nu fokus mot hus 20.

– Syftet med påbyggnaden på hus 20 är att förbättra den fysiska arbetsmiljön för vårdpersonalen och skapa fler patientsäkra geriatriska vårdplatser. Nu skapar vi en hållbar vårdmiljö för alla som rör sig i lokalerna enligt Arbetsmiljöverkets höga krav, säger Jens Sjöström, ordförande Locum.

(Annonslänk)

Projektet, som leds av Locum AB, innefattar tillägget av fyra våningar som totalt täcker en yta på omkring 9 000 kvadratmeter. Dessa nya våningar är designade för att vara energieffektiva och arbetsmiljövänliga, vilket kommer att ge positiva effekter både för personal och patienter. Tre av de nya våningarna är avsedda för geriatrisk vård, med tjugo nya vårdplatser per avdelning, vilket innebär en utökning med sextio platser. Det fjärde våningsplanet är tänkt att användas för generell vård.

Denna expansion är inte bara en fysisk förändring. Den markerar en viktig anpassning till de förändrade kraven i hälso- och sjukvårdslagstiftningen och Arbetsmiljöverkets riktlinjer. Genom att flytta den geriatriska vården från den äldre byggnaden, hus 18, till de nybyggda, moderna lokalerna, kommer sjukhuset att kunna erbjuda en högre standard av vård och arbetsmiljö.

Utöver förbättringar i arbetsmiljön och patientsäkerheten, kommer den nya byggnaden att erbjuda ett förbättrat inomhusklimat, tack vare redan installerad kyla och energieffektiva fönster och fasader. Med en byggstart i slutet av februari, ligger projektet på kurs för att slutföras och tas i bruk till våren 2026.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 08:00
Senast uppdaterad: 21 februari 2024 00:42

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors