Företag i fokus:

Gjorde GWG: ”En häftig känsla”

Emily Curlett

Poängstarka backen Emily Curlett avgjorde matchen för sitt lag när de gick vidare till slutkvalet mot SDHL Foto: Patric Gill

Emily Curlett kom in sent i SSK, hon har sedan ankomsten 3:e januari till klubben frekvent funnits med i poängprotokollet i damlagets matcher.
-Ville vara en del av någonting, säger Emily om varför det blev SSK för henne.

När SSK i Scaniarinken slog tillbaka Färjestad och avslutade deras säsong var Curlett högst delaktig i segern. När hemmalaget i tredje perioden gjorde 2-1 var det den 24-åriga amerikanskan som var målskytt.

-Jag bryr mig inte vem som gör det, jag vill vinna och så tror jag alla andra i laget känner också. Men visst är det en häftig känsla när det råkar bli jag.

Nu väntar HV71 i slutkvalet till SDHL, hur går dina tankar?

-Det kommer vara det tuffaste motståndet vi ställts inför. Jag tror vi kommer att vara förberedda för det. Om vi fortsätter att bygga på det vi gjort den senaste veckan så kommer vi vara så redo vi kan för att möta dem.

Vad behöver ni trycka på i ert spel för att vara lyckosamma i matcherna mot HV71?

-Vi behöver komma ut direkt från start och hålla ett högre tempo. Ibland har det tagit lite tid för oss att komma igång med vårt spel. Om vi kan vara med från början i ett högt tempo så kommer vi lättare att kunna sätta press på dem.

-Att hålla en jämn och hög nivå i 60 minuter och undvika för djupa dalar i spelet kommer vara en viktig nyckel för oss.

Emily Curlett och hennes lagkamrater skrattade sist och högst i söndagens direkt avgörande match mot Färjestad i Scaniarinken Foto: Patric Gill

Specialteams är viktiga moment i hockey, speciellt i de här matcherna där det ska avgöras vilka som tar steget upp till SDHL. I matchserien mot Färjestad hade SSK ett väldigt bra boxplay men hade däremot det kämpigare i powerplay.

Nio tillfällen fick man med spel i numerärt överläge, inget av dem lyckades man förvalta i form av mål. Curlett håller med om att det måste bli bättre i de matcherna som återstår av säsongen men vet också att kapaciteten finns i laget.

-Vi har pratat om det. Hur vi bättre ska ge varandra understöd, vara mer beslutsamma när vi förflyttar pucken och hittar lägen att attackera.

-Ibland forcerar vi spelet lite för stressat istället för att ha tålamod i passningsspelet för att hitta fler lägen till avslut. Och ta läget när det kommer.

-Jag är trygg i att vi kommer prestera bättre i den spelformen i matcherna mot HV71.

Läs även: SSK vidare till slutkval mot SDHL-motstånd

Helgens matcher hade verkligen olika ansikten. Vad tycker du var den största nyckeln till att ni redde ut stormen?

-Vi kom ihop som lag, speciellt i slutet av matcherna och i synnerhet förlängningen. Vi visste vad vi hade för gameplan och höll oss till den, stöttade och hjälpte varandra hela tiden. Ju längre vi kom in i förlängningen ju mer trodde vi på oss själva.

Säger Emily Curlett och ser en fördel med den här typen av matcher:

-Jag tror det finns en fördel med att möta ett lag tre gånger på raken, till slut vet man vad man har att förvänta sig.

Emily Curlett har varit på SSK:s radar tidigare men kände sig själv inte redo för uppgiften då.

-Jag pratade med SSK redan för ett par år sedan när jag gick på college men tyckte själv inte jag var redo att ta det steget till Europa då.

-Nu kom tillfället istället, jag visste att laget hade försökt ett par säsonger att ta sig upp till SDHL. Jag ville vara en del av någonting och hoppades på att jag skulle komma hit och förhoppningsvis lämna avtryck.

Trots amerikanskans relativt korta tid i Södertälje och SSK så finns det ett intryck som är helt klart för henne.

-Det är helt tydligt för mig att Södertälje är en riktig hockeystad, jag gillar verkligen den kulturen här.

Kommer vi få se mer av Emily Curlett i SSK efter att den här säsongen är klar?

-Jag har inte funderat något över framtiden eller nästa säsong var jag ska fortsätta att spela. Vi ska först slutföra den här säsongen på det sättet vi vill och sedan får man börja se över nästa.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 mars 2024 21:07
Senast uppdaterad: 4 mars 2024 21:25

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors