Företag i fokus:

Gjorde GWG: ”En häftig känsla”

Emily Curlett

Poängstarka backen Emily Curlett avgjorde matchen för sitt lag när de gick vidare till slutkvalet mot SDHL Foto: Patric Gill

Emily Curlett kom in sent i SSK, hon har sedan ankomsten 3:e januari till klubben frekvent funnits med i poängprotokollet i damlagets matcher.
-Ville vara en del av någonting, säger Emily om varför det blev SSK för henne.

När SSK i Scaniarinken slog tillbaka Färjestad och avslutade deras säsong var Curlett högst delaktig i segern. När hemmalaget i tredje perioden gjorde 2-1 var det den 24-åriga amerikanskan som var målskytt.

-Jag bryr mig inte vem som gör det, jag vill vinna och så tror jag alla andra i laget känner också. Men visst är det en häftig känsla när det råkar bli jag.

Nu väntar HV71 i slutkvalet till SDHL, hur går dina tankar?

-Det kommer vara det tuffaste motståndet vi ställts inför. Jag tror vi kommer att vara förberedda för det. Om vi fortsätter att bygga på det vi gjort den senaste veckan så kommer vi vara så redo vi kan för att möta dem.

Vad behöver ni trycka på i ert spel för att vara lyckosamma i matcherna mot HV71?

-Vi behöver komma ut direkt från start och hålla ett högre tempo. Ibland har det tagit lite tid för oss att komma igång med vårt spel. Om vi kan vara med från början i ett högt tempo så kommer vi lättare att kunna sätta press på dem.

-Att hålla en jämn och hög nivå i 60 minuter och undvika för djupa dalar i spelet kommer vara en viktig nyckel för oss.

Emily Curlett och hennes lagkamrater skrattade sist och högst i söndagens direkt avgörande match mot Färjestad i Scaniarinken Foto: Patric Gill

Specialteams är viktiga moment i hockey, speciellt i de här matcherna där det ska avgöras vilka som tar steget upp till SDHL. I matchserien mot Färjestad hade SSK ett väldigt bra boxplay men hade däremot det kämpigare i powerplay.

Nio tillfällen fick man med spel i numerärt överläge, inget av dem lyckades man förvalta i form av mål. Curlett håller med om att det måste bli bättre i de matcherna som återstår av säsongen men vet också att kapaciteten finns i laget.

-Vi har pratat om det. Hur vi bättre ska ge varandra understöd, vara mer beslutsamma när vi förflyttar pucken och hittar lägen att attackera.

-Ibland forcerar vi spelet lite för stressat istället för att ha tålamod i passningsspelet för att hitta fler lägen till avslut. Och ta läget när det kommer.

-Jag är trygg i att vi kommer prestera bättre i den spelformen i matcherna mot HV71.

Läs även: SSK vidare till slutkval mot SDHL-motstånd

Helgens matcher hade verkligen olika ansikten. Vad tycker du var den största nyckeln till att ni redde ut stormen?

-Vi kom ihop som lag, speciellt i slutet av matcherna och i synnerhet förlängningen. Vi visste vad vi hade för gameplan och höll oss till den, stöttade och hjälpte varandra hela tiden. Ju längre vi kom in i förlängningen ju mer trodde vi på oss själva.

Säger Emily Curlett och ser en fördel med den här typen av matcher:

-Jag tror det finns en fördel med att möta ett lag tre gånger på raken, till slut vet man vad man har att förvänta sig.

Emily Curlett har varit på SSK:s radar tidigare men kände sig själv inte redo för uppgiften då.

-Jag pratade med SSK redan för ett par år sedan när jag gick på college men tyckte själv inte jag var redo att ta det steget till Europa då.

-Nu kom tillfället istället, jag visste att laget hade försökt ett par säsonger att ta sig upp till SDHL. Jag ville vara en del av någonting och hoppades på att jag skulle komma hit och förhoppningsvis lämna avtryck.

Trots amerikanskans relativt korta tid i Södertälje och SSK så finns det ett intryck som är helt klart för henne.

-Det är helt tydligt för mig att Södertälje är en riktig hockeystad, jag gillar verkligen den kulturen här.

Kommer vi få se mer av Emily Curlett i SSK efter att den här säsongen är klar?

-Jag har inte funderat något över framtiden eller nästa säsong var jag ska fortsätta att spela. Vi ska först slutföra den här säsongen på det sättet vi vill och sedan får man börja se över nästa.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 mars 2024 21:07
Senast uppdaterad: 4 mars 2024 21:25

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors