Företag i fokus:

En ledare på isen: ”Kändes rätt”

Mimmi Gill

Mimmi Gill, assisterande lagkapten för SSK:s damlag, har gjort 14 matcher i SDHL och vet vad som väntar i matcherna mot HV71 Foto: Patric Gill

20-åriga Mimmi Gill med VIK Västerås HK Ungdom som moderklubb gör sin första säsong i Södertälje Sportklubb. Trots sin ringa ålder har hon redan hunnit med flertalet matcher på högsta nivån i Sverige.

Inför den här säsongen lämnade den unga centern Värmlands-klubben Färjestad för att istället skriva på för SSK och deras satsning mot SDHL.

-Jag blev kontaktad av Robert Johansson och Lars Hymander. Jag kände att SSK var en intressant klubb att flytta till med deras satsning på damlaget, det kändes rätt, säger Mimmi om flytten till SSK.

Du fick ett A på bröstet. Ser du dig själv som en ledare?

-När jag spelade i Västerås var jag assisterande kapten mitt sista år där. Sedan var jag kapten i ungdomslandslaget när jag var yngre. Jag ser absolut att jag på något sätt har en ledande roll. Stöttar och visar vägen för de yngre i alla fall.

Mimmi beskriver sig själv som en skridskostark spelare som gärna går in i närkamperna. Som center i laget tar hon mycket tekningar, både offensivt och defensivt. Något som blir viktigare ju längre matcherna lider.

För en lång match blev det i lördags då SSK avgjorde först i den 6:e förlängningsperioden. Då gäller det att stålsätta både kropp och huvud.

-Det är pannben, det är det handlar om i slutet. Men absolut jobbigt. Vi fick ju in mat emellan i pauserna, så vi fick in snabb energi.

Är det den klassiska pizzaslicen som gäller då? Det har man ju sett i slutspelstider att spelare får i pauserna.

-Haha, det har jag också sett. Tyvärr fick vi inte det, vi fick delicatobollar och kexchoklad.

SSK hade tre tuffa matcher mot Färjestad men Mimmi Gill reste sig tillsammans med resten av laget och stod till slut upp som vinnare Foto: Patric Gill

Mimmi Gill kom inför den här säsongen till SSK från just Färjestad som de mötte i semifinalen. Innan dess hade hon under samma säsong i tolv matcher representerat Göteborg HC i SDHL. Men laget lades ner och Mimmi hamnade åter i Färjestad som hon hade spelat i fyra säsonger tidigare.

-Jag hade faktiskt lämnat Göteborg innan det lades ner, nämner Mimmi men klargör att skillnaden på näst högsta serien och högsta i svensk damhockey är stor.

-Det är jättestor skillnad. I allt, det är absolut roligare att få spela lite i SDHL och få upp tempot. Så det är något som jag absolut vill göra igen.

Läs även: Gjorde GWG: ”En häftig känsla”

Kändes det extra speciellt att möta din gamla klubb och lagkamrater i Play off?

-Jag ser det som vilken match som helst, man kanske är lite extra nervös innan matchen men när väl pucken släpps så är det ju bara en hockeymatch.

Den 20-åriga centern från Västerås har även den här säsongen fått prova på lite spel i SDHL. I oktober var hon inlånad i två matcher av Brynäs.

-De hade några skadade och sjuka så jag fick möjligheten, vilket jag gärna tog. Det var riktigt kul att få uppleva och det är ett fint lag, spelade två riktigt roliga matcher mot MoDo och Luleå.

Hur skulle dagens SSK damlag klara sig i SDHL tror du?

-Det skulle absolut vara tufft de första matcherna för vi är ju inte vana vid tempot, men tror att vi skulle kunna komma in i det. Det kommer vi ju få testa på nu på torsdag när vi möter HV71. De har ju spelat hela säsongen i SDHL-tempo.

Kan du se en fortsättning för dig i SSK?

-Det kommer efter säsongen, just nu är det bara fokus på att försöka ta sig upp till SDHL.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 mars 2024 10:39
Senast uppdaterad: 5 mars 2024 10:51

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors