Företag i fokus:

En ledare på isen: ”Kändes rätt”

Mimmi Gill

Mimmi Gill, assisterande lagkapten för SSK:s damlag, har gjort 14 matcher i SDHL och vet vad som väntar i matcherna mot HV71 Foto: Patric Gill

20-åriga Mimmi Gill med VIK Västerås HK Ungdom som moderklubb gör sin första säsong i Södertälje Sportklubb. Trots sin ringa ålder har hon redan hunnit med flertalet matcher på högsta nivån i Sverige.

Inför den här säsongen lämnade den unga centern Värmlands-klubben Färjestad för att istället skriva på för SSK och deras satsning mot SDHL.

-Jag blev kontaktad av Robert Johansson och Lars Hymander. Jag kände att SSK var en intressant klubb att flytta till med deras satsning på damlaget, det kändes rätt, säger Mimmi om flytten till SSK.

Du fick ett A på bröstet. Ser du dig själv som en ledare?

-När jag spelade i Västerås var jag assisterande kapten mitt sista år där. Sedan var jag kapten i ungdomslandslaget när jag var yngre. Jag ser absolut att jag på något sätt har en ledande roll. Stöttar och visar vägen för de yngre i alla fall.

Mimmi beskriver sig själv som en skridskostark spelare som gärna går in i närkamperna. Som center i laget tar hon mycket tekningar, både offensivt och defensivt. Något som blir viktigare ju längre matcherna lider.

För en lång match blev det i lördags då SSK avgjorde först i den 6:e förlängningsperioden. Då gäller det att stålsätta både kropp och huvud.

-Det är pannben, det är det handlar om i slutet. Men absolut jobbigt. Vi fick ju in mat emellan i pauserna, så vi fick in snabb energi.

Är det den klassiska pizzaslicen som gäller då? Det har man ju sett i slutspelstider att spelare får i pauserna.

-Haha, det har jag också sett. Tyvärr fick vi inte det, vi fick delicatobollar och kexchoklad.

SSK hade tre tuffa matcher mot Färjestad men Mimmi Gill reste sig tillsammans med resten av laget och stod till slut upp som vinnare Foto: Patric Gill

Mimmi Gill kom inför den här säsongen till SSK från just Färjestad som de mötte i semifinalen. Innan dess hade hon under samma säsong i tolv matcher representerat Göteborg HC i SDHL. Men laget lades ner och Mimmi hamnade åter i Färjestad som hon hade spelat i fyra säsonger tidigare.

-Jag hade faktiskt lämnat Göteborg innan det lades ner, nämner Mimmi men klargör att skillnaden på näst högsta serien och högsta i svensk damhockey är stor.

-Det är jättestor skillnad. I allt, det är absolut roligare att få spela lite i SDHL och få upp tempot. Så det är något som jag absolut vill göra igen.

Läs även: Gjorde GWG: ”En häftig känsla”

Kändes det extra speciellt att möta din gamla klubb och lagkamrater i Play off?

-Jag ser det som vilken match som helst, man kanske är lite extra nervös innan matchen men när väl pucken släpps så är det ju bara en hockeymatch.

Den 20-åriga centern från Västerås har även den här säsongen fått prova på lite spel i SDHL. I oktober var hon inlånad i två matcher av Brynäs.

-De hade några skadade och sjuka så jag fick möjligheten, vilket jag gärna tog. Det var riktigt kul att få uppleva och det är ett fint lag, spelade två riktigt roliga matcher mot MoDo och Luleå.

Hur skulle dagens SSK damlag klara sig i SDHL tror du?

-Det skulle absolut vara tufft de första matcherna för vi är ju inte vana vid tempot, men tror att vi skulle kunna komma in i det. Det kommer vi ju få testa på nu på torsdag när vi möter HV71. De har ju spelat hela säsongen i SDHL-tempo.

Kan du se en fortsättning för dig i SSK?

-Det kommer efter säsongen, just nu är det bara fokus på att försöka ta sig upp till SDHL.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 mars 2024 10:39
Senast uppdaterad: 5 mars 2024 10:51

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors