Företag i fokus:

En ledare på isen: ”Kändes rätt”

Mimmi Gill

Mimmi Gill, assisterande lagkapten för SSK:s damlag, har gjort 14 matcher i SDHL och vet vad som väntar i matcherna mot HV71 Foto: Patric Gill

20-åriga Mimmi Gill med VIK Västerås HK Ungdom som moderklubb gör sin första säsong i Södertälje Sportklubb. Trots sin ringa ålder har hon redan hunnit med flertalet matcher på högsta nivån i Sverige.

Inför den här säsongen lämnade den unga centern Värmlands-klubben Färjestad för att istället skriva på för SSK och deras satsning mot SDHL.

-Jag blev kontaktad av Robert Johansson och Lars Hymander. Jag kände att SSK var en intressant klubb att flytta till med deras satsning på damlaget, det kändes rätt, säger Mimmi om flytten till SSK.

Du fick ett A på bröstet. Ser du dig själv som en ledare?

-När jag spelade i Västerås var jag assisterande kapten mitt sista år där. Sedan var jag kapten i ungdomslandslaget när jag var yngre. Jag ser absolut att jag på något sätt har en ledande roll. Stöttar och visar vägen för de yngre i alla fall.

Mimmi beskriver sig själv som en skridskostark spelare som gärna går in i närkamperna. Som center i laget tar hon mycket tekningar, både offensivt och defensivt. Något som blir viktigare ju längre matcherna lider.

För en lång match blev det i lördags då SSK avgjorde först i den 6:e förlängningsperioden. Då gäller det att stålsätta både kropp och huvud.

-Det är pannben, det är det handlar om i slutet. Men absolut jobbigt. Vi fick ju in mat emellan i pauserna, så vi fick in snabb energi.

Är det den klassiska pizzaslicen som gäller då? Det har man ju sett i slutspelstider att spelare får i pauserna.

-Haha, det har jag också sett. Tyvärr fick vi inte det, vi fick delicatobollar och kexchoklad.

SSK hade tre tuffa matcher mot Färjestad men Mimmi Gill reste sig tillsammans med resten av laget och stod till slut upp som vinnare Foto: Patric Gill

Mimmi Gill kom inför den här säsongen till SSK från just Färjestad som de mötte i semifinalen. Innan dess hade hon under samma säsong i tolv matcher representerat Göteborg HC i SDHL. Men laget lades ner och Mimmi hamnade åter i Färjestad som hon hade spelat i fyra säsonger tidigare.

-Jag hade faktiskt lämnat Göteborg innan det lades ner, nämner Mimmi men klargör att skillnaden på näst högsta serien och högsta i svensk damhockey är stor.

-Det är jättestor skillnad. I allt, det är absolut roligare att få spela lite i SDHL och få upp tempot. Så det är något som jag absolut vill göra igen.

Läs även: Gjorde GWG: ”En häftig känsla”

Kändes det extra speciellt att möta din gamla klubb och lagkamrater i Play off?

-Jag ser det som vilken match som helst, man kanske är lite extra nervös innan matchen men när väl pucken släpps så är det ju bara en hockeymatch.

Den 20-åriga centern från Västerås har även den här säsongen fått prova på lite spel i SDHL. I oktober var hon inlånad i två matcher av Brynäs.

-De hade några skadade och sjuka så jag fick möjligheten, vilket jag gärna tog. Det var riktigt kul att få uppleva och det är ett fint lag, spelade två riktigt roliga matcher mot MoDo och Luleå.

Hur skulle dagens SSK damlag klara sig i SDHL tror du?

-Det skulle absolut vara tufft de första matcherna för vi är ju inte vana vid tempot, men tror att vi skulle kunna komma in i det. Det kommer vi ju få testa på nu på torsdag när vi möter HV71. De har ju spelat hela säsongen i SDHL-tempo.

Kan du se en fortsättning för dig i SSK?

-Det kommer efter säsongen, just nu är det bara fokus på att försöka ta sig upp till SDHL.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 mars 2024 10:39
Senast uppdaterad: 5 mars 2024 10:51

”Det handlar om att ge lärarna en rimlig arbetssituation”

skola-elever-larare

Foto: Pexels

Slutreplik från Liberalerna om NPF-anpassningar i skolan:

Det finns ingen viktigare yrkesgrupp i samhället än lärarna. De gör ett helt enormt arbete för att rusta barn och unga med de kunskaper och färdigheter som de behöver för att klara vuxenlivet. Lärarna är hjältar, men de har inga superkrafter.

(Annonslänk)

Det är inte rimligt att förvänta sig att en lärare ska göra 70 olika individuella anpassningar på en enda lektion. Det drar tid och energi från undervisningen, och försämrar kvaliteten, särskilt för elever med behov av extra stöd

Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare som har som uppgift att jobba med elever som sliter med större utmaningar än andra. Viktigast av allt är att det finns fler lärare på plats i skolan. Det gynnar både elever med och utan NPF-diagnoser.

”Det vi vänder oss emot i vår artikel är inte stöd till elever med NPF-diagnoser utan hur stödet är utformat.”

Vi i Liberalerna är stolta över att vi i vår budget satsade mer än 10 miljoner kronor mer på skolan än Kristdemokraterna gör i sin. Det vi vänder oss emot i vår artikel är inte stöd till elever med NPF-diagnoser utan hur stödet är utformat. Därför är vi glada att regeringen, där Kristdemokraterna ingår, gör om skollagen för att förändra regleringen om extra anpassningar, så att inte ansvaret hamnar helt och hållet på lärarna.

Tillsammans kan vi åstadkomma stora framgångar för att svensk skola blir bättre, särskilt för barn som av olika anledningar har det svårt i skolan. Men då är det nog bäst om Kristdemokraterna lämnar skolfrågan till Liberalerna.

Metin Hawsho,
gruppledare för Liberalerna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:01

Tekniska nämnden vill öppna inre Maren för båttrafik

Maren

Bild: Södertälje kommun

Båtar i inre Maren kan bli verklighet. Efter två decenniers stängning har nu tekniska nämnden lagt fram ett förslag om att öppna inre Maren för båttrafik.

Inre Maren, som varit stängd för båttrafik i cirka 20 år, kan snart se en förändring. Tekniska nämnden har lagt fram ett förslag om en ny bro som möjliggör båttrafik samtidigt som Samhällsbyggnadskontoret har utrett olika alternativ för brotyp och båttrafikens omfattning mellan Borgmästarparken och Slussholmen.

För närvarande består förbindelsen av en gångbro, men den nya broplanen inkluderar alternativ som pontonbro, låg fast bro, högre fast bro eller en öppningsbar bro, i material som trä, stål eller betong.

Enligt Samhällsbyggnadskontoret bör detaljprojektering starta snarast, och ett inriktningsbeslut behövs för vilken båttrafik som ska tillåtas och ges möjlighet att trafikera Maren. Detta på grund av att området kring Inre Maren, inklusive Marenplan och Slussholmen, är under upprustning och ombyggnation, vilket beräknas bli ombyggt under 2024.

Förslag om var den nya Marenbron ska placeras.
Bild Södertälje kommun

Förslaget omfattar även platser för fritidsbåtar, men kräver först politiskt godkännande för vidare utveckling.

”Storlek och typ av båttrafik, ny Marenbro, anslutningar på land samt omfattning av kopplade arbeten som muddring av sjöbotten påverkar projektering och utformning av västra kajen.”, skriver kommunen underlaget för beslut.

Nu på onsdag, den 14 februari, väntas nämnden presentera förslaget för ett inriktningsbeslut.
Förslag angående tillåtna båttyper och brotyper för Maren kommer att presenteras för kommunfullmäktige. Det inkluderar små, medelstora, samt stora fritidsbåtar och segelbåtar. Broalternativen omfattar pontonbro, låg fast bro, hög fast bro, och öppningsbar bro.

Alternativ 1: Fast låg bro

Fördelarna med en lägre högre bro innefattar mindre påverkan på omgivande mark och att fotgängare kommer närmare vattnet. Denna brotyp kan byggas i 3-5 spann, med en nivå för brobanan i mittspannet på ungefär +2,0 meter och en segelfri höjd på ungefär 1,5 meter i mittspannet, beroende på antalet spann och val av material, vilket förväntas minska till cirka 1,0 meter år 2100.

Fast låg bro.
Bild: Södertälje kommun

Alternativ 2: Fast högre bro

Fördelarna med en fast högre bro inkluderar att mindre till medelstora fritidsbåtar kan passera under bron, samt möjligheten att införa pontoner för evenemang. Bron ansluter högre upp på Slussholmen, vilket medför en bättre anpassning och tillgänglighet i förhållande till lutningar och omgivning, samt förbättrar gestaltningen mot Slussholmen. Dessutom, när bron byggs i 1-3 spann, blir nivån för brobanan i mittspannet upp till cirka +4,4 meter, och den segelfria höjden blir upp till cirka 3 meter i mittspannet beroende på antalet spann och valt material, vilket minskar till cirka 2,5 meter år 2100.

Fast högre bro.
Bild: Södertälje kommun

Alternativ 3: Öppningsbar bro

Fördelarna med en öppningsbar bro omfattar ingen höjdbegränsning för båtar, möjligheten att styra insläpp av båttrafik, och att fotgängare kan komma nära vattnet. Denna brotyp kan byggas i 3-4 spann, med en brobananivå på ungefär +2,5 i mittspannet och en segelfri höjd på cirka 2,0 meter i stängt läge, vilket förväntas minska till cirka 1,5 meter år 2100. En öppning på ca 4–5 meter är möjlig, med maskineriet placerat över högsta högvattennivån (+1,80). Bemanning krävs för att hantera öppning och stängning, och det behövs platser för båtar att vänta på båda sidor av bron. Vidare undersökning krävs för att välja typ av öppningsbar bro, exempelvis klaffbro eller svängbro.

Öppninsbar bro.
Bild: Södertälje kommun

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 februari 2024 18:47
Senast uppdaterad: 12 februari 2024 23:25

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors