Företag i fokus:

En ledare på isen: ”Kändes rätt”

Mimmi Gill

Mimmi Gill, assisterande lagkapten för SSK:s damlag, har gjort 14 matcher i SDHL och vet vad som väntar i matcherna mot HV71 Foto: Patric Gill

20-åriga Mimmi Gill med VIK Västerås HK Ungdom som moderklubb gör sin första säsong i Södertälje Sportklubb. Trots sin ringa ålder har hon redan hunnit med flertalet matcher på högsta nivån i Sverige.

Inför den här säsongen lämnade den unga centern Värmlands-klubben Färjestad för att istället skriva på för SSK och deras satsning mot SDHL.

-Jag blev kontaktad av Robert Johansson och Lars Hymander. Jag kände att SSK var en intressant klubb att flytta till med deras satsning på damlaget, det kändes rätt, säger Mimmi om flytten till SSK.

Du fick ett A på bröstet. Ser du dig själv som en ledare?

-När jag spelade i Västerås var jag assisterande kapten mitt sista år där. Sedan var jag kapten i ungdomslandslaget när jag var yngre. Jag ser absolut att jag på något sätt har en ledande roll. Stöttar och visar vägen för de yngre i alla fall.

Mimmi beskriver sig själv som en skridskostark spelare som gärna går in i närkamperna. Som center i laget tar hon mycket tekningar, både offensivt och defensivt. Något som blir viktigare ju längre matcherna lider.

För en lång match blev det i lördags då SSK avgjorde först i den 6:e förlängningsperioden. Då gäller det att stålsätta både kropp och huvud.

-Det är pannben, det är det handlar om i slutet. Men absolut jobbigt. Vi fick ju in mat emellan i pauserna, så vi fick in snabb energi.

Är det den klassiska pizzaslicen som gäller då? Det har man ju sett i slutspelstider att spelare får i pauserna.

-Haha, det har jag också sett. Tyvärr fick vi inte det, vi fick delicatobollar och kexchoklad.

SSK hade tre tuffa matcher mot Färjestad men Mimmi Gill reste sig tillsammans med resten av laget och stod till slut upp som vinnare Foto: Patric Gill

Mimmi Gill kom inför den här säsongen till SSK från just Färjestad som de mötte i semifinalen. Innan dess hade hon under samma säsong i tolv matcher representerat Göteborg HC i SDHL. Men laget lades ner och Mimmi hamnade åter i Färjestad som hon hade spelat i fyra säsonger tidigare.

-Jag hade faktiskt lämnat Göteborg innan det lades ner, nämner Mimmi men klargör att skillnaden på näst högsta serien och högsta i svensk damhockey är stor.

-Det är jättestor skillnad. I allt, det är absolut roligare att få spela lite i SDHL och få upp tempot. Så det är något som jag absolut vill göra igen.

Läs även: Gjorde GWG: ”En häftig känsla”

Kändes det extra speciellt att möta din gamla klubb och lagkamrater i Play off?

-Jag ser det som vilken match som helst, man kanske är lite extra nervös innan matchen men när väl pucken släpps så är det ju bara en hockeymatch.

Den 20-åriga centern från Västerås har även den här säsongen fått prova på lite spel i SDHL. I oktober var hon inlånad i två matcher av Brynäs.

-De hade några skadade och sjuka så jag fick möjligheten, vilket jag gärna tog. Det var riktigt kul att få uppleva och det är ett fint lag, spelade två riktigt roliga matcher mot MoDo och Luleå.

Hur skulle dagens SSK damlag klara sig i SDHL tror du?

-Det skulle absolut vara tufft de första matcherna för vi är ju inte vana vid tempot, men tror att vi skulle kunna komma in i det. Det kommer vi ju få testa på nu på torsdag när vi möter HV71. De har ju spelat hela säsongen i SDHL-tempo.

Kan du se en fortsättning för dig i SSK?

-Det kommer efter säsongen, just nu är det bara fokus på att försöka ta sig upp till SDHL.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 mars 2024 10:39
Senast uppdaterad: 5 mars 2024 10:51

21-åringen utvisas från Sverige – Men familjen får stanna kvar

3B640C7B-2105-4CBA-9308-873EE3D1942C

Södertäljebon, Alejandro Yanez.
Foto: Privat

Han kom till Sverige som 16-åring med sin familj för sex år sedan från Venezuela efter att familjen hotats i hemlandet. Nu sitter Alejandro Yanez, 21, i förvar och ska skickas tillbaka – helt ensam.

– Jag är inlåst i Märsta tills jag utvisas, säger Alejandro Yanez till Telgenytt över telefonsamtal.

Sedan sin ankomst till Sverige har Alejandro, 21, anpassat sig till det svenska samhället genom att lära sig språket, studera och arbeta. De senaste två åren har han bott med familjen i Södertälje. Trots sina ansträngningar att integreras och bidra till samhället, har Migrationsverket beslutat om hans utvisning, vilket innebär att han skiljs från sin familj som får stanna i Sverige.

– Mitt gamla liv i Venezuela har försvunnit helt och hållet. Jag har ingenstans att bo eller någon släkting som kan ta emot mig, alla har lämnat landet. Jag riskerar att bli hemlös i ett av de mest osäkra länderna i Sydamerika.

(Annonslänk)

Alejandro sökte asyl i Sverige 2018, tillsammans med föräldrarna och systern, men fick avslag tre år senare – samma år som han tog studenten och planerade för högre utbildning. I en ny ansökan som familjen upprättade argumenterade han, i en gemnsam ansökan med familjen, för att beviljas uppehållstillstånd. Hans familj fick till slut uppehållstillstånd genom arbete december 2022, men Alejandro föll mellan stolarna i systemet på grund av byråkratiska detaljer kring arbetstid och ansökningsdatum.

Men i oktober 2023 fick han ett nytt brev från myndighten där de krävde att han skulle inkomma med en egen ansökan.

– Vi förklarade min situation, att jag kom till Sverige som minderårig, hade pluggat och tagit studenten för knappt några månader sedan och var beroende av min familj för försörjning. Ansökan lämnades in och Migrationsverket sa aldrig något om saken, därför trodde vi att det inte skulle bli några problem.

En månad senare fick Södertäljebon Alejandro avslag.

– Anledningen till deras beslut är att det finns ett krav om att man ska ha jobbat minst fyra månader hos samma arbetsgivare. Deras tolkning är att jag ska ha jobbat minst fyra månader innan december 2022 och inte oktober 2023, när de krävde att jag skulle skicka in en egen ansökan. I december 2022 rådde alltså helt andra omständigheter då jag var enbart medsökande. För övrigt uppfyllde jag alla villkor gällande lön, försäkring och så vidare.

Efter årsskiftet kom då brevet från Migrationsverket som försatte honom i en mycket svår situation.

Alejandro Yaves med familjen.
Foto: Privat

– Jag fick en kallelse från Migrationsverket för en månad sedan utan att de skrev vad det gällde. När jag kom dit möttes jag av två poliser som tog mig till förvar. Så nu är jag inlåst tills jag utvisas, säger Alejandro Yanez till Telgenytt, som berättar att han endast fått träffa sin familj två gånger sedan frihetsberövandet.

Under den senaste månaden har Alejandro suttit i förvar i Märsta, med begränsad kontakt med sin familj och dessutom förhindras tillgång till sina sparpengar.

– Jag har framställt min situation och riskerna med en utvisning genom en verkställighetshinder som jag fått avslag för. Därefter bestämde Migrationsverket att frihetsberöva mig och ta mig i förvar, trots att jag har alltid samarbetat med dem och yrkat att jag behöver mer tid för att avsluta mina anknytningar till Sverige, bland annat ta ut mina sparpengar från banken, vilket jag inte kan göra utan mitt pass som är inlämnad hos Migrationsverket.

Som ett sista försök har vänner, familj och kollegor startat en namninsamling för att Alejandro ska få stanna kvar i Sverige, samt en ekonomisk insamling som ska täcka juridiska kostnader.

– Jag har byggt upp ett helt liv som bara ska kastas bort, säger Alejandro Yanez till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 februari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 21 februari 2024 15:28

INSÄNDARE: Gratis busskort till alla barn

SL-busskort

Pressbild: SL

Detta är ett öppet meddelande till alla politiker. Jag tycker att barn under 18 år ska få gratis busskort utöver loven, det vill säga ett busskort som fungerar på vardagar.

För det första är busskort alldeles för dyrt. Alla har inte råd att köpa ett! Många föräldrar har det svårt ekonomiskt och därmed svårt att betala 1020 kronor för endast ett busskort under vårterminen. Om man förväntar sig att föräldrarna ska ha råd att köpa såna dyra busskort så borde lönerna höjas i så fall och matpriserna sänkas.

För det andra hinner föräldrar inte alltid skjutsa oss barn med bilen över allt då dem har en hel del andra saker de behöver göra; de jobbar, de tar hand om hemmet, de lagar mat med mera. Vi behöver kunna ta oss till olika platser som exempelvis träningar och skolan på egen hand! Och det hade vi kunnat göra om vi hade busskort.

”Många barn mister fritidsaktiviteter och egen tid med vänner”

Jag vet att det är dyrt för Region Stockholm eller kommunen att bjuda på busskort till elever men många barn mister fritidsaktiviteter och egen tid med vänner för att de inte kan ta sig till olika platser. I dagsläget får vi busskort som fungerar på loven men det är under vardagarna som kortet egentligen behövs som mest.

Vi får heller inte glömma att det är mycket bättre för miljön att samåka och åka kollektivt istället för att en massa föräldrar ska behöva skjutsa sina barn enskilt överallt och åka fram och tillbaka i staden.

Slutligen vill jag poängtera att jag själv som sjätteklassare inte har råd att köpa busskort. Det hindrar mig från att åka till träningar och göra roliga saker med mina vänner då jag inte kan ta mig till olika platser. Jag hoppas verkligen att ni politiker läser detta och funderar på att erbjuda barn gratis busskort så att ni kan hjälpa mig och många andra barn/elever i min ålder.

Amir,
Årskurs 6, Mariekällskolan

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors