Företag i fokus:

INSÄNDARE: För (S) gäller alltid makten framför allt

Boel Godner

Kommunstyrelsens ordförnde, Boel Godner (S).
Foto: Lucas T

”Boel Godner (S) säger sig alltid agera för Södertäljes bästa. Men sätter det socialdemokratiska (makt)partiet framför allt annat”, det skriver Kristdemokraten Mats Siljebrand.

Nyligen försvarade en tårögd Magdalena Andersson (S) riksdagsledamoten Jamal El-Haj (S) när statsminister Ulf Kristersson (M) i en riksdagsdebatt konstaterade att de råder ”en viss terrorromantik inom vissa socialdemokratiska kretsar”. Andersson kallade det grundlösa och ”bisarra” anklagelser, men när fler komprometterande uppgifter uppdagades blev förtroendet för El-Haj plötsligt förbrukat. Nu går stora gråtvalsen inom socialdemokratin när han vägrar ställa sin plats till förfogande och väljer att bli så kallad politisk vilde i Sveriges högsta beslutande församling.

Bakgrunden är som bekant att den hyvens fackföreningskillen, trots avrådan från högsta ort, deltog i den Europeiska palestinska konferensen i Malmö maj 2023. Här poserade El-Haj med Amin Abu Rashed, anklagad för kopplingar till terrorstämplade Hamas. Detta hade dock ledningen fördragsamhet med, förmodligen för att El-Haj drar ett icke oansenligt antal röster. Utan att lyckas särskilt väl försökte han sedan att gjuta olja på vågorna i en DN-intervju med uttalandet ”Man får inte döda civila, även om de är judar”.

(Annonslänk)

Men droppen som fick bägaren att rinna över var Expressens avslöjande i februari att El-Haj 2017 ”off the record” försökte förmå Migrationsverket att bevilja en asylansökan för en ultrakonservativ egyptisk imam. Denne har bland annat hyllat det Muslimska brödraskapet, som beskrivit förintelsen som ett gudomligt straff mot judarna. Samma dag som publiceringen uppmanades El-Haj av partiet att avsäga sig sin stol på Helgeandsholmen (även om ledande företrädare känt till händelsen sedan flera år tillbaka).

Gruppledaren Lena Hallengren (S) menade att ”om man ställer upp som kandidat i ett parti och sedan lämnar partiet tror jag att alla är överens om att man bör lämna platsen när man lämnar partiet”. Och Joakim Sandell, ordförande för S i Malmö, uppmanade El-Haj att följa sin kandidatförsäkran, ”där man lovar medlemmarna att om man lämnar partiet lämnar man också uppdraget man fått av partiet. Min bestämda uppfattning är att man ska hålla det man lovat”.

Boel Godner (S) välkomnade varmt två vildar – och plötsligt var förtroendeavtal med det egna partiet och att hålla vad man lovat ingenting värt.

Detta för oss osökt över till vad som utspelades i Södertälje efter valet hösten 2022. När kommunfullmäktige samlades den 17 oktober för att konstituera sig och den nya politiska majoriteteten formellt se dagens ljus – M, KD, L med stöd av SD och RP – kreverade den politiska bomben – två representanter från KD tog steget över till det röda laget.

Boel Godner (S) välkomnade varmt två vildar – och plötsligt var förtroendeavtal med det egna partiet och att hålla vad man lovat ingenting värt. Det uttrycktes förnöjt att man kommer från hela Sverige för att inspireras av den politiska lösningen i Södertälje.

Tidigare bestod koalitionen av Martin Ahlman (KD) och David Winerdal (KD), Lars Greger (MP), Tage Gripenstam (C), Linda Sjögren (V) samt Boel Godner (S). Slutligen bildade Socialdemokraterna en majoritet tillsammans enbart med Moderaterna och Miljöpartiet.
Bild/Foto: Centerpartiet Södertälje

Det som stod i blickfånget var inget mindre än ett korthus – en bräcklig majoritet som riskerade att falla samman så fort en vilde inte behagade infinna sig till ett fullmäktigesammanträde. Och korthuset imploderade mycket riktigt när C och V, inklusive vildarna, osentimentalt kastades ut i kylan och Godner tog M i sin famn.

Men Godner är inte ensam om att ta stöd av partilösa för att behålla makten. Det gjorde såväl Stefan Löfven (S) som Magdalena Andersson under uppseendeväckande former förra mandatperioden. Då uppvaktades vänstervilden Amineh Kakabaveh för att de skulle kunna klamra sig fast vid den åtråvärda statsministerposten. I den andra uppgörelsen handlade det om – hör och häpna – skarpa utfästelser om minoritetsregeringens utrikespolitik.

Vad lär vi oss då av alla spillda krokodiltårar över kandidatkontrakt och vildar? Jo, rikspolitikern Magdalena Andersson säger sig alltid agera för Sveriges bästa och hennes lokala kollega Boel Godner alltid för Södertäljes bästa. Men ärligt talat, det dessa båda frontfigurer alltid sätter framför allt annat är det socialdemokratiska (makt)partiet.

Mats Siljebrand
Kristdemokraterna Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 mars 2024 17:42
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Telge Energi utvidgar energiutbudet med kärnkraft

939A7102-0F52-440B-879A-6E4BA1F7FF4F

Foto: Alexander Isa/Pexels

I ljuset av Europas strävan efter att uppnå sina klimatmål och den växande efterfrågan på fossilfria energilösningar, meddelar Telge Energi en strategisk breddning av sitt energiutbud till att inkludera kärnkraft.

I ett avgörande steg mot en mer hållbar och stabil energiförsörjning har bolaget Telge Energi, som är ledande inom förnybar energi i Sverige, annonserat en expansion av sin energimix för att nu inkludera kärnkraft. Detta initiativ kommer som svar på den ökade nationella efterfrågan på el, de instabila elpriserna och kundönskemål om fler fossilfria energialternativ.

Beslutet är välgrundat i Europaparlamentets erkännande av kärnkraftens vitala roll för att Europa ska kunna nå sina ambitiösa klimatmål, där investeringar i kärnkraft nu ses som hållbara.

Niklas Holberg, VD Telge Energi. Pressbild: Telge

– Just nu ställer världen om. I den framtida energimixen är sol, vind och vatten fortsatt mycket viktiga, men de räcker inte för att tillgodose behovet av stabil, tillgänglig och prisvärd el. Tvärtom råder stor enighet bland experter, politiker och beslutsfattare om att alla fossilfria kraftslag behövs för att vi ska lyckas nå omställningsmålen. Det har varit avgörande för oss inom Telge Energi i beslutet att erbjuda våra kunder el från fossilfria källor, istället för enbart från förnybara, säger Niklas Holberg, VD Telge Energi, i ett pressutskick.

Från januari kommer Telge Energis sortiment att officiellt inkludera el från kärnkraft, med en justering av befintliga kundavtal som träder i kraft den 1 april. Nya kunder ges möjligheten att välja fossilfri el vid tecknande av nya avtal. Dock bibehålls möjligheten för alla kunder att välja el enbart från förnybara källor, om så önskas.

(Annonslänk)

– Vi breddar vårt produktutbud och adderar kärnkraft till portföljen. På så sätt gör vi det enklare för våra kunder att göra smarta val baserat på deras egna önskemål och behov, säger Holberg.

Denna strategiska förändring speglar det växande behovet av elektrifiering för att möta klimatmålen, främja ekonomisk tillväxt och säkerställa välfärden i Sverige. Med en förväntad fördubbling av landets elbehov över de nästa 20 åren, understryker experter vikten av en diversifierad energimix som omfattar alla fossilfria energikällor. Telge Energi anpassar sig till dessa krav genom att ompröva sin tidigare strategi som uteslutande fokuserade på förnybar energi.

Med en kundbas som rankar bland de mest nöjda i landet, markerar Telge Energis nyligen ägarskifte till Fortum, en av Nordens ledande energikoncerner, början på ett nytt kapitel i dess historia.

Läs även: Kommunen säljer Telge Energi för 450 miljoner kronor

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 13:30
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 15:15

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors