Företag i fokus:

INSÄNDARE: För (S) gäller alltid makten framför allt

Boel Godner

Kommunstyrelsens ordförnde, Boel Godner (S).
Foto: Lucas T

”Boel Godner (S) säger sig alltid agera för Södertäljes bästa. Men sätter det socialdemokratiska (makt)partiet framför allt annat”, det skriver Kristdemokraten Mats Siljebrand.

Nyligen försvarade en tårögd Magdalena Andersson (S) riksdagsledamoten Jamal El-Haj (S) när statsminister Ulf Kristersson (M) i en riksdagsdebatt konstaterade att de råder ”en viss terrorromantik inom vissa socialdemokratiska kretsar”. Andersson kallade det grundlösa och ”bisarra” anklagelser, men när fler komprometterande uppgifter uppdagades blev förtroendet för El-Haj plötsligt förbrukat. Nu går stora gråtvalsen inom socialdemokratin när han vägrar ställa sin plats till förfogande och väljer att bli så kallad politisk vilde i Sveriges högsta beslutande församling.

Bakgrunden är som bekant att den hyvens fackföreningskillen, trots avrådan från högsta ort, deltog i den Europeiska palestinska konferensen i Malmö maj 2023. Här poserade El-Haj med Amin Abu Rashed, anklagad för kopplingar till terrorstämplade Hamas. Detta hade dock ledningen fördragsamhet med, förmodligen för att El-Haj drar ett icke oansenligt antal röster. Utan att lyckas särskilt väl försökte han sedan att gjuta olja på vågorna i en DN-intervju med uttalandet ”Man får inte döda civila, även om de är judar”.

(Annonslänk)

Men droppen som fick bägaren att rinna över var Expressens avslöjande i februari att El-Haj 2017 ”off the record” försökte förmå Migrationsverket att bevilja en asylansökan för en ultrakonservativ egyptisk imam. Denne har bland annat hyllat det Muslimska brödraskapet, som beskrivit förintelsen som ett gudomligt straff mot judarna. Samma dag som publiceringen uppmanades El-Haj av partiet att avsäga sig sin stol på Helgeandsholmen (även om ledande företrädare känt till händelsen sedan flera år tillbaka).

Gruppledaren Lena Hallengren (S) menade att ”om man ställer upp som kandidat i ett parti och sedan lämnar partiet tror jag att alla är överens om att man bör lämna platsen när man lämnar partiet”. Och Joakim Sandell, ordförande för S i Malmö, uppmanade El-Haj att följa sin kandidatförsäkran, ”där man lovar medlemmarna att om man lämnar partiet lämnar man också uppdraget man fått av partiet. Min bestämda uppfattning är att man ska hålla det man lovat”.

Boel Godner (S) välkomnade varmt två vildar – och plötsligt var förtroendeavtal med det egna partiet och att hålla vad man lovat ingenting värt.

Detta för oss osökt över till vad som utspelades i Södertälje efter valet hösten 2022. När kommunfullmäktige samlades den 17 oktober för att konstituera sig och den nya politiska majoriteteten formellt se dagens ljus – M, KD, L med stöd av SD och RP – kreverade den politiska bomben – två representanter från KD tog steget över till det röda laget.

Boel Godner (S) välkomnade varmt två vildar – och plötsligt var förtroendeavtal med det egna partiet och att hålla vad man lovat ingenting värt. Det uttrycktes förnöjt att man kommer från hela Sverige för att inspireras av den politiska lösningen i Södertälje.

Tidigare bestod koalitionen av Martin Ahlman (KD) och David Winerdal (KD), Lars Greger (MP), Tage Gripenstam (C), Linda Sjögren (V) samt Boel Godner (S). Slutligen bildade Socialdemokraterna en majoritet tillsammans enbart med Moderaterna och Miljöpartiet.
Bild/Foto: Centerpartiet Södertälje

Det som stod i blickfånget var inget mindre än ett korthus – en bräcklig majoritet som riskerade att falla samman så fort en vilde inte behagade infinna sig till ett fullmäktigesammanträde. Och korthuset imploderade mycket riktigt när C och V, inklusive vildarna, osentimentalt kastades ut i kylan och Godner tog M i sin famn.

Men Godner är inte ensam om att ta stöd av partilösa för att behålla makten. Det gjorde såväl Stefan Löfven (S) som Magdalena Andersson under uppseendeväckande former förra mandatperioden. Då uppvaktades vänstervilden Amineh Kakabaveh för att de skulle kunna klamra sig fast vid den åtråvärda statsministerposten. I den andra uppgörelsen handlade det om – hör och häpna – skarpa utfästelser om minoritetsregeringens utrikespolitik.

Vad lär vi oss då av alla spillda krokodiltårar över kandidatkontrakt och vildar? Jo, rikspolitikern Magdalena Andersson säger sig alltid agera för Sveriges bästa och hennes lokala kollega Boel Godner alltid för Södertäljes bästa. Men ärligt talat, det dessa båda frontfigurer alltid sätter framför allt annat är det socialdemokratiska (makt)partiet.

Mats Siljebrand
Kristdemokraterna Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 mars 2024 17:42
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Politiker utreds för otillåten påverkan av tjänstemän

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun och stadsdirektören Magnus Gyllestad inleder en utredning om otillåten politisk påverkan. Detta görs efter uppgifter om att politiker utövat påtryckningar på kommunens tjänstepersoner, rapporterar LT.

Det var bland annat när Frimurarnas avtal för Igelsta gård avslöjades, där det fanns flera brister som inte hade åtgärdats sedan 2021, som nya uppgifter om misstänkt otillåten politisk påverkan uppdagades.

Till LT framför Alexander Rosenberg (M), nuvarande ordförande i tekniska nämnden, anklagelser om att tidigare ordförande Tage Gripenstam (C) under sin mandatperiod ska ha försökt favorisera bekanta och affärskontakter genom att utöva tryck på tjänstepersoner i specifika ärenden. Rosenberg nämner att det finns uppgifter om ett tiotal sådana incidenter.

Tage Gripenstam, å sin sida, förnekar att han har försökt påverka tjänstepersoner på ett otillbörligt sätt. Han medger dock till Länstidningen att han kan ha frågat om status i vissa ärenden.
Ett specifikt ärende som väcker uppmärksamhet är ett beslut från tekniska nämnden under Gripenstams tid som ordförande om att undersöka möjligheten för året-runt-uteserveringar, och flytt av en lastficka vid Tidermans och trottoarutvidgning för att möjliggöra servering.

Tidningen rapporterar också att det kan röra sig om ärenden som markköp, bygglov och detaljplaner, där tjänstepersoner upplevt påtryckningar från politiker.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 13:15
Senast uppdaterad: 20 november 2023 13:15

Ny statistik: Matpriserna nästan 26 procent dyrare

Livsmedel frukt

Foto: Alexander Isa

Matpriserna i Sverige har stabiliserats efter att ha stigit kontinuerligt sedan slutet av 2021, med en genomsnittlig prisökning på nästan 26 procent jämfört med november förra året.

Enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) har matpriserna i Sverige ökat markant sedan november 2021, med en total uppgång på nästan 26 procent. De största prisökningarna har observerats inom varugrupper som kaffe, te, kakao, fisk samt oljor och fetter.

– Mellan december 2021 och mars 2023 steg priserna på livsmedel med i genomsnitt 1,5 procent i månaden. Totalt gick priserna upp med 26,8 procent på 16 månader, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Efter en lång period av stadiga uppgångar, som varade i 16 månader, noterades en minskning av matpriserna för första gången i april 2022. Sedan dess har prisutvecklingen varierat, men överlag visat tecken på stabilisering. I oktober 2022 låg priserna på livsmedel 25,9 procent högre än under motsvarande period 2021.

– Det innebär i praktiken att dagens matprisnivåer sattes under de 16 raka månaderna med prisökningar, säger Carl Mårtensson,

Denna prisökning är en del av en större inflationstrend i Sverige. Enligt SCB:s Konsumentprisindex (KPI), som mäter inflationen i landet, har prisnivån på varor och tjänster generellt ökat med 17,5 procent sedan november 2021. Inom kategorin livsmedel och alkoholfria drycker har alla produkter noterat prisökningar under denna period, med undantag för en underkategori bestående av mineralvatten, läskedrycker, frukt och grönsaksjuicer, som endast stigit med 15,8 procent.

– Kaffe, te och kakao är varugruppen som stigit mest i pris sedan november 2021, med 34 procent. Därefter kommer fisk med en prisökning på 33,5 procent. Apelsiner och tomater är produkterna som ökat mest i pris. De har blivit nästan 89 respektive 80 procent dyrare sedan november 2021. I andra änden finns vindruvor och djupfryst frukt och bär som stigit lite drygt 4 procent i pris.

Produkterna som ökade mest respektive minst i pris mellan november 2021 och oktober 2023

ProduktPrisförändring (%)
Apelsiner88,7
Tomater79,8
Vitkål72,7
Gul lök68,8
Paprika61,0
Purjolök60,8
Djupfryst fisk56,9
Socker53,1
Småcitrus50,7
Mat-, stek- och grilloljor45,3
Gryn14,7
Slanggurka13,5
Kiwi, ananas m.m.12,4
Honung10,7
Salladskål10,7
Vetebröd10,0
Blomkål7,2
Sallad6,4
Djupfryst frukt och bär4,2
Vindruvor4,1

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 08:55
Senast uppdaterad: 20 november 2023 08:55

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors