Företag i fokus:

Nedsläpp Tingsryd: ”Kan han spela så kommer han att göra det”

Nedsläpp med Magnus Bogren

Magnus Bogren och laget går in i sista veckan med seriematcher, sedan stundar slutspelet.
Foto: Daniel Hansson

Det är två matcher kvar i grundserien för SSK, Tingsryd på hemmaplan imorgon och på fredag i sista omgången möter SSK Östersund på bortaplan.

Bogren: -Där är mycket forwards och det är tuff konkurrens.

Det är inte bara placeringen i tabellen att ta hänsyn till, utan även att hitta känslan och tryggheten i spelet. Att komma in med en go känsla i slutspelet helt enkelt.

-Klart att det är lite både och. Först och främst handlar det om att vinna matcherna och det är det viktigaste. Sedan är klart att det också är viktigt att spela bra, göra två riktigt bra prestationer. Men det är ändå det att vi ser till att göra vårt och så får vi se vart vi hamnar därefter.

Det har varit matchledigt för SSK sedan i fredags, då laget förlorade ett straffavgörande mot Nybro på deras hemmaplan. Läge då att slipa på sådant som man inte varit riktigt nöjda med i spelet de senaste matcherna.

-Vi tycker väl ändå att vi har gjort rätt så bra matcher de sista fyra matcherna. Det vi framförallt har fokuserat på är tempot, jag tycker vi kan driva upp det mer, tycker vi behöver bli lite bättre i offensiva spelet. Där har vi jobbat med lite olika delar, så det är väl det vi har haft mest fokus på nu de två senaste träningarna.

(Annonslänk)

Att bli mer effektiva när målchanser uppstår, går det att träna på, eller är det mer instinkten i matcherna som det handlar om?

-Absolut kan man träna på vissa delar i det som vi vill se. Men till syvende och sist handlar det om att bli mer distinkt i sakerna och göra det mycket svårare för motståndarna. Jag tror inte heller man ska prata för mycket om det.

-Vi har bevisligen gjort väldigt mycket mål under säsongen så kunnandet finns, det gäller att få killarna att släppa ner axlarna och köra än att hålla på att påtala det hela tiden.

Specialteams blir ofta en avgörande faktor i ett slutspel där matcherna kan bli extra ”griniga” och där två lag tar ut varandra i matcherna. Powerplay är en spelform som har hackat lite för SSK på slutet och även där kommer det finnas tid att slipa på detaljer.

-Specialteams är alltid något som vi utvärderar och jobbar med, sedan hur mycket vi kommer att jobba med det vill jag hålla lite inom laget. Det är absolut en viktig grej och klart något vi kommer ha fokus på.

-Samma där, vi har visat att vi kan det och göra det väldigt bra. Kunskapen finns, det gäller att bli lite enklare, framför allt i powerplay, bli lite enklare i spelet.

Är det inte så att ni ger spelarna lite ansvar att hitta lite nya varianter och ideér? För att bli mer svårlästa.

-Jo, vi tittar på det. Det är Grossa och Zacke som mestadels har det. Jag vet att de jobbar stenhårt med det. Absolut tittar man på olika varianter men samtidigt tror jag inte på att ändra för mycket. Det ser man på bra lag också, det är inte mycket ändringar utan att våga ta lägena när de finns där.  

Det alla ssksupportrar hoppats på, Linus Videll är på väg tillbaka i spel
Foto: Shamash Oyal

Tänker mest på att ha något extra verktyg i lådan för att lösa upp knutarna i tajta matcher där två lag tar ut varandra så att säga.

-Jo men det vet jag att de pratar om.

Sedan tidigare vet vi att Veeti Vainio har varit borta länge på grund av sin skada, Linus Vidells historia känner vi till och att han börjat känna sig för på is. Olli Vainio utgick mot Nybro senast, skadan ska inte vara av allvarligare art enligt Bogren.

-Olli är närmast spel. I övrigt har jag inte mer att säga än vad Adam och fysioteamet har gått ut med. Det är de som sköter den delen vad gäller Linus och Veeti. Olli ligger närmast spel, sedan om han är med på fredag kan jag inte säga, han spelar inte imorgon i alla fall. Vi kommer inte att riskera något.

Hur bör man tänka kring Linus? Han ska ju själv känna att han kan bidra till laget.

-Kan han spela så kommer han att göra det. Sedan får man ta det där ifrån, det finns inget läge att göra det nu. Han är så pass professionell så han kommer att hantera det på bästa sätt. Vad man kan förvänta sig låter jag andra spekulera i. Jag vet hur bra han kan vara och han är en viktig spelare på olika sätt.

-När det är dags kommer han att spela givetvis, så är det.

Mönstrar ni annars samma uppställning som mot Nybro?

-Det bestämmer vi imorgon. Vi har lite olika scenario, men där är mycket forwards och det är tuff konkurrens, det är som det är och bara att gilla läget. Se till att vara förberedd på bästa sätt för alla, det kan hända mycket.

-Vi får se hur vi sätter upp laget imorgon men vi har fjorton forwards tillgängliga i alla fall.

(Annonslänk)

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 mars 2024 18:51
Senast uppdaterad: 5 mars 2024 21:59

Stora skillnader när elever betygsätts i gymnasiet

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

Betygsättningen i svenska gymnasieskolor är inte likvärdig, och nu ska regeringen utreda hur den ska bli mer rättvis. Så här generösa är skolorna i Södertälje kommun. 

Forskare och skolmyndigheter har återkommande konstaterat att det finns stora brister i likvärdighet när det gäller betygsättning i Sverige. Ett betyg kan betyda något i den ena skolan och något annat i en annan – vilket gör att elever från olika gymnasieskolor får olika förutsättningar att komma in på högskoleutbildningar eller att klara gymnasieexamen. 

I höstas kom Riksrevisionen fram till att de insatser som hittills gjorts inte gett önskat resultat och på deras rekommendation har nu regeringen beslutat att utreda hur betygssättningen kan bli mer rättvis. 

– Om betygen inte rättvisande speglar elevers kunskaper kan det leda till negativa konsekvenser både för individ och samhälle. Det är därför viktigt att åtgärda de brister i systemet som synliggörs, sa skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande när utredningen presenterades.

Ett av få sätt att undersöka likvärdig betygssättning är att jämföra betyget på nationella provet och på betyget i hela kursen, vilket Skolverket gör varje år. Utifrån siffrorna går det inte att säga om eleverna har fått för höga eller låga betyg: det finns inga statliga regler för hur stor avvikelsen mellan prov- och kursresultat får vara och lärare kan göra bedömningen att elever nått kunskapsmålen även om de hade lägre betyg på provet.

Däremot går det att jämföra skolorna med andra skolor med liknande resultat på de nationella proven – och på så sätt se om en skola är mer eller mindre generös i sin betygssättning.

Kan ge negativa konsekvenser både för individ och samhälle enligt skolminister Lotta Edholm (L). Arkivbild

Generösa betyg i fem kurser i Södertälje

Newsworthy har analyserat skillnaden mellan provresultat och betyg i 15 kurser vid fem gymnasieenheter i Södertälje från vårterminen 2022. För varje kurs och varje skola har vi jämfört andelen elever som fått ett högre betyg på kursen som helhet än på nationella provet med andra skolor som har ungefär samma provresultat. I fem av de här kurserna var betygsättningen generösare än på i liknande skolor. I åtta var betygsättningen restriktivare.

På NTI Gymnasiet Södertälje var betygen generösare än i jämförda skolor i ett av tre kurser. I till exempel matematik 3c fick 29 procent av eleverna ett högre betyg på kursen än på nationella provet under vårterminen 2022. På de 35 andra skolor i landet som hade ungefär samma resultat på nationella provet var det i snitt 24 procent som fick ett högre betyg på kursen än på provet och NTI Gymnasiet Södertälje tillhör de skolor i jämförelsen som var mer generösa. På S:ta Ragnhildgymnasiet var man däremot restriktivare än jämförda skolor i fyra av fyra kurser.

Större avvikelse i friskolor

Skolornas avvikelser ändras ofta från år till år och från ämne till ämne. Generellt är det vanligare med högre kursbetyg i relation till provresultaten i friskolor. I Södertälje gick samtliga jämförda elever på friskolor. Enligt Skolverket är det också vanligare med generösare rättning av de nationella proven i friskolor, vilket kan innebära att skillnaden mellan kommunala och enskilda huvudmän kan vara ännu större i verkligheten. 

Samtidigt är skillnaderna mellan olika friskolor och olika kommunala skolor stor. Det finns friskolor som är mycket restriktiva och kommunala som är generösa och skillnaderna mellan de olika skoltyperna kan förklara en liten del av skillnaderna i betygssättning i relation till provresultaten, skriver Skolverket. De pekar också på att det förekommer relativ betygssättning, att betygen sätts i relation till klasskamraterna. Ju högre prestationsnivå i undervisningsgruppen desto mer restriktivare betygssättning.

Kurserna där högst andel fått högre betyg på kursen än på provet

SkolaKursAndel som fått högre betygI förhållande till liknande skolor*
Praktiska Gymnasiet SödertäljeMatematik 1A97 %
Örjanskolan gymSvenska 361 %Mycket generösare
Praktiska Gymnasiet SödertäljeSvenska 150 %
Mälardalens Tekniska GymnasiumSvenska 339 %Generösare
VackstanäsgymnasietSvenska 138 %Kring medel
Praktiska Gymnasiet SödertäljeEngelska 537 %
VackstanäsgymnasietEngelska 636 %Generösare
VackstanäsgymnasietMatematik 1A32 %Kring medel
Örjanskolan gymEngelska 631 %Generösare
NTI Gymnasiet SödertäljeMatematik 3C29 %Generösare

Skolor som räknas som ”mycket generösare” tillhör den tiondel där störst andel elever som fått ett högre betyg på kursen än på provet. Källa: Skolverket

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 mars 2023 05:00
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 23:00

Stötta lokala företag – ”Upp till bevis för upphandlare”

Sodertalje-kommun-scaled-1

Kommunhuset. Arkivbild

Det offentliga köper varje år in varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder kronor. Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur där inflation, ränta, drivmedelspriser, elpriser och matpriser rusar i höjden. Då det offentligas behov är förhållandevis konstant, även under bistrare tider, ligger därför ett stort ansvar hos offentliga beställare att göra vad de kan för att sprida sina kontrakt till fler leverantörer, inte minst även till mindre företag.

Under pandemin tog många konsumenter initiativ till att göra vad de kan för att hjälpa företag att ta sig ur krisen, inte minst genom aktiva val att stödja mindre lokala leverantörer. I skenet av stundande konjunktur är det svårare för konsumenter att ta detta ansvar, då många tvingas hålla hårt i plånboken.

Offentliga beställare måste därför bli bättre att utforma sina offentliga upphandlingar så att de i högre utsträckning inkludera fler småföretag, så att även dessa kan få ta del av dessa 800 miljarder.

Offentliga kontrakt tenderar att växa. En stor del av alla annonserade upphandlingar utgör ramavtal som kan verka direkt uteslutande för småföretag. Den effektivitetsvinst som det offentliga uppnår måste vägas mot möjligheterna för småföretag att kunna vara med och lämna anbud. Inte minst i dessa tider. Genom ett aktivt val att dela upp stora kontrakt i mindre delar och därigenom beakta möjligheterna för fler företag att delta ges bättre möjligheter för företag att överleva.

(Annonslänk)

Fyra av fem jobb skapas i de små företagen. Många unga får sina första jobb i dessa företag. Om de försvinner, ökar arbetslösheten och med det också utanförskapet. Den lokala servicen försämras och tomma lokaler skapar en otryggare stadsbild. Därför är det så viktigt att stötta dessa småföretagare på alla sätt som är möjliga.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger stora möjligheter att inkludera fler små- och medelstora företag. Detta är även ett uttalat intresse från EU-lagstiftaren. Nu är det upp till bevis för upphandlande parter att bredda sin leverantörsmångfald.

Den nya direktupphandlingsgränsen om 700 000 kronor och de nya beräkningsreglerna ger upphandlande parter ett större svängrum att ingå mer formlösa köp, inte minst när sammanräkningsregeln togs bort. Då många direktupphandlingar aldrig annonseras finns ett stort mörkertal kring vilket värde de totalt uppgår till. Vad vi däremot vet är att upphandlande parter borde bli bättre på att synliggöra direktupphandlingar och därigenom öka möjligheterna för mindre företag att ingå dessa köp. Allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och samtidigt ge småföretag större möjligheter att ta sig ut i ljuset på andra sidan stundande lågkonjunktur. 

De är våra jobbskapare – samhällsbärare och välfärdsbyggare.

Magnus Johansson. Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens

Thomas Byström. Regionchef Företagarna Stockholms län

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 21:13
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 21:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors