Företag i fokus:

Svårt att få stopp på spel på kredit

WxU3ihC

Svenska myndigheter har haft svårt att få stopp på spel på faktura och kredit. Detta trots att det i den svenska spellagen från 2019 står skrivet att det inte är tillåtet för en licensinnehavare eller ett spelombud att erbjuda eller lämna kredit för insatser i spelet.

Svenska Zimpler är ett bolag som flera gånger varit i blåsväder sedan de nya reglerna började tillämpas. Nu tar myndigheter ännu ett krafttag och vill förbjuda spel på kredit en gång för alla.

Techbolaget Zimpler rundar lagen

Spellagen från 2019 skulle medföra att det inte längre gick att spela på kredit på svenska casinon. Ett svenskt casino betecknar vi som ett nätcasino som har en svensk spellicens utfärdad av Spelinspektionen. En grundförutsättning för att få den svenska licensen är att noga följa alla svenska lagar och regler som gäller.

Techbolaget Zimpler är ett svenskt bolag som tillhandahåller betaltjänster för onlinebetalningar. Eftersom de varken är ett spelbolag eller ett spelombud behöver de inte inneha någon spellicens.

Många av bolagets samarbetspartners är däremot spelbolag. Närmare bestämt aktörer som driver casinon på nätet i form av både svenska och utländska casinosajter. Även efter den nya spellagen kunde Zimpler fortsätta tillhandahålla sina fakturatjänster till många av de här aktörerna. Det bedömdes att det inte var spelbolagen själva som erbjöd tjänsten och således var det heller inget brott mot lagen.

Svenska lagar och regler var heller inget som utländska nätcasinon med andra spellicenser än den svenska, behövde bry sig om. Med andra ord kunde utländska sajter fortsätta erbjuda spel via Zimplers fakturatjänst utan hinder.

Spellagen fick inte önskad effekt

I praktiken fick den nya lagen inte den heltäckande effekt som man hade önskat. Betalning på svenska casinon via Zimpler faktura upphörde visserligen kort efter att de nya lagarna infördes. Däremot fortsatte det vara ett möjligt betalningsalternativ på utländska spelsajter i flera år efteråt.

Eftersom det i stort sett är lika enkelt för svenska spelare att spela på en svensk casinosajt som på en utländsk, blev effekten att många spelare började söka sig till utländska casinon som fortfarande erbjöd Zimpler faktura. Under många år har det varit vanligt att svenska spelare provar lyckan på utländska nätcasinon. Spel på faktura var förstås något som också lockade.

Det stora intresset för utländska spelsidor kan utrönas inte minst från alla de sajter som erbjuder hjälp med casino utan svensk licens och vilket av dem man ska välja. När fakturabetalning förbjöds i Sverige var det för många spelare inget stort steg att istället välja en utländsk spelsajt.

Stödorganisationer larmar om brister i lagen

Syftet med de här nya restriktionerna var framförallt att motverka spelmissbruk och ekonomiska problem kopplade till spel. De problem som kan komma med att spela på faktura är flera. Det innebär inte bara att du spelar för pengar som du inte har, utan också att du lättare spelar för mer än du har råd att förlora. Ett annat problem är att det inte sällan är spelare med ett spelmissbruk som nappar på erbjudanden om att spela på kredit.

För de hjälporganisationer som arbetar för att hjälpa personer med spelproblematik blev den nya spellagen inte så kraftfull som de hade hoppats. Istället blev de ganska snabbt varse om att spel på faktura fortsatte bland svenska spelare.

Spel på faktura var inte längre lika lättillgängligt när det försvann från svenska casinon. Något som fick en viss positiv effekt på antalet svenskar som spelade på faktura. Men som redan nämnt ovan, var det många spelare som vittnade om att det inte var särskilt krångligt att ta steget till ett utländskt casino som erbjöd exempelvis Zimpler faktura. Att spel på faktura fortgick bland svenskar upptäcktes bland annat genom att casinospelare fortsatte söka hjälp för sina problem kopplade till spel på kredit.

Trots att man ganska snabbt kunde se att myndigheter som Spelinspektionen behövde bli hårdare i hur de tillämpade reglerna, dröjde det flera år innan något hände.

Spelinspektionen förelägger Zimpler med vite

Lite drygt fyra år hade passerat sedan den nya hårdare spellagen trädde i kraft, men under 2023 kom äntligen det kungörande som flera organisationer hade efterlyst. Spelinspektionen lät meddela att de förelägger Zimpler att upphöra med att tillhandahålla sina betallösningar med BankID till spelbolag som inte har svensk spellicens.

Myndigheten grundade sitt beslut på att betaltjänsten är uppbyggd för att kunderna ska använda BankID när de genomför transaktioner. Eftersom BankID är en tjänst som bara används av svenska kunder, menade Spelinspektionen att de casinosajter som tillhandahåller Zimpler riktar sig mot den svenska marknaden. Något som är förbjudet om de inte har en svensk spellicens.

Myndigheten menade även att Zimpler, genom sina samarbeten med nätcasinon utan svensk licens, främjade olagliga spel. Därför krävde de att Zimpler skulle avsluta alla sådana samarbeten för att inte riskera ett vite om 25 miljoner kronor.

Det här var ett stort och viktigt steg. Givetvis var föreläggandet även ett hårt slag mot Zimplers verksamhet och den inledande reaktionen från bolaget var att de inte var villiga att acceptera Spelinspektionens föreläggande.

Till en början motsatte de sig alltså, men de tog sedan ett slutgiltigt beslut om att uppfylla myndighetens krav. Under den första halvan av 2023 avslutade Zimpler allt samarbete med casinosajter utan svensk spellicens.

Spel på kredit fortsätter

Zimpler må vara en av de betaltjänster som varit mest i blåsväder när det gäller att efterleva svenska spellagar och spel på kredit. Faktum är dock att även om betaltjänsten Zimpler faktura inte längre finns är det fortfarande möjligt för svenskar att spela på kredit. Det sker genom att både spelbolag och spelombud erbjuder betalning via kreditkort.

Nya kreditförbud

I år har det svenska finansdepartementet remitterat en promemoria som innehåller förslag om ett nytt kreditförbud. Tanken är att det här förbudet ska vara mer heltäckande. Förlaget grundar de bland annat på att spel om pengar på kredit kan leda till stora ekonomiska problem för spelare. Finansdepartementet vill därför att det ska vara förbjudet för kunder att betala för spel med ett kreditkort. Det här nya strängare kreditförbudet föreslås träda i kraft under 2025.

Text:

INNEHÅLL FRÅN TREDJEPARTS

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 mars 2024 04:00
Senast uppdaterad: 6 mars 2024 17:14

KRÖNIKA: Ett ovärdigt slut på säsongen SSK

SO10167-scaled-e1711310096712-1536x1198-1

En bild som säger mycket, uppgivenhet och depp, haveri för SSK i kvartsfinalen mot BIK Karlskoga
Foto: Shamash Oyal

Slutspelet för SSK blev ett stort misslyckande. Man förlorade mot en motståndare som brann för uppgiften mer och BIK Karlskoga står därför med bägge benen i semifinal.

Och det finns inget att skylla på. Det är inte marginaler som avgör, det är inte oflyt. BIK Karlskoga var redo för det här ”kriget”. SSK hade hade den tveksamma formen och spelet från grundseriens sista fjärdedel med sig in i kvartsfinalen. Problemet med målskyttet började redan med drygt tio matcher kvar och spelet i övrigt hade börjat hacka redan då.

Laget stålsatte sig och lyckades besegra AIK och till slut Djurgården på hemmaplan i de sista omgångarna men känslan är att de matcherna sög musten ur laget. Resterande del har sett energifattigt och uppgivet ut.

Det blir supporterhjärtat som får tala i den här texten, mycket har redan sagts av spelare, ledare och supportrar under och efter kvartsfinalen mot BIK Karlskoga. Tar dock fasta på något som SSK:s sportchef Emil Georgsson sade till LT efter matchen:

”Vi har haft bra förutsättningar, vi har haft fansen med oss och klubben har backat upp oss, och vi betalar inte tillbaka ett jävla dugg

Ja det är så känslan är.

Man spände bågen högre än ifjol, kontinuiteten i lagbygget var viktigt sades det. Laget skulle vara mer erfaret, bredare och mindre känsligt för skador. Spelare adderades till laget som ”vet vad som krävs för att vinna”. Inget av det här syntes egentligen till i de fyra matcher som SSK ”deltog” i.

Hockeyklyschor, floskler och ord som används på repeat

Slätstruket är det som kommer upp på näthinnan för SSK:s insats . Ett lag var redo för slutspel och allt vad det innebär, ett lag var inte det. För SSK:s del var det nervöst, tafatt, otajmat och det syntes tydligare och tydligare ju längre matchserien fortgick.

”Det är nu det roliga börjar”, ”Vi ska vara som bäst i slutet av säsongen”. Är verkligen revanschsugna”. ”Vi vet vad vi kan och litar på processen”.Vi ska bli bättre för varje dag” – Meningar som används frekvent under en hockeysäsong men bara blir tomma ord när det för många slutar i besvikelse och känslan av att man inte ens faller med flaggan i topp.

Att det lilla extra hos SSKspelarana inte fanns att kräma ur blev som allra mest tydligast i 4:e matchen, som egentligen rann SSK ur händerna redan 3 minuter in i första perioden. Istället för den sista desperata pushen och på riktigt utmana Karlskoga så var det fortsatt de som kontrollerade tillställningen.

Många väntade på den stora stjärnans comeback, Linus Videll skulle bli den avgörande faktorn. Linus hann aldrig komma i form efter sin skadefrånvaro.
Foto: Shamash Oyal

För höga förväntningar?

Södertälje Sportklubbs representationslag var aldrig riktigt nära, det måste man vara ärlig att säga. I stridens hetta, inför och efter matcher så blir det lätt att sminka över sanningen. Den kan sammanfattas på ett enda sätt – Ett lag från Värmland hanterade från första nedsläpp de här matcherna på helt rätt sätt, åtta raka vinster i ljumna serielunksmatcher, tabellpalceringar hit och dit var helt utan betydelse.

SSK blev aldrig den lagmaskin som många hade förväntat sig. Kanske är det just de ”för höga” förväntningarna som gör att vi som följer laget nära känner oss blåsta på konfekten. Den nedåtgående spiral som laget hamnade i både spelmässigt som lag men också spelare för spelare borde kanske varit en varningsklocka.

Att under ordinarie serielunk där inte alla matcher är av ”slutspelskaraktär” spela på ett sätt och vinna matcher är en sak. Att sedan inte klara av att anpassa sig till det mer täta, fysiska och desperata spel som ofta krävs i slutskedet av en säsong säger något helt annat.

(Annonslänk)

Specialteams följde samma mönster som övriga moment i lagets spel. Boxplay fick laget och coachstaben inte ordning på alls under hela säsongen. Att gå in i ett slutspel och inte ha de rätta verktygen i sådana viktiga spelmoment sänker förutsättningarna rejält att bli framgångsrika i det samma.

Med dessa förutsättningar så är det med facit i hand inte en så stor skräll att BIK Karlskoga tar sig vidare till semifinal. Man hade som lag betydligt bättre fart på ”grejerna” än vad motsvarigheten från Södertälje hade.

”Frälsarens återkomst”

Många väntade på besked om när Linus Videll skulle göra comeback för laget i slutspelet, det var han som skulle göra det. Tyvärr verkade det som att stora delar av laget också gick och väntade in hans närvaro, likt ifjol så blev offensiven succesivt mer uddlöst efter hans skada. Enligt hans egna utsago så var foten inte helt redo för den belastning som slutspelshockey innebär och skulle vara mer redo i en semifinal. BIK Karlskoga skulle ”bara” klaras av först.

När man försöker se nyktert på varför säsongen slutade som den gjorde, är känslan att oavsett om Videll hade kommit in i slutspelet utan ett skadeuppehåll på två månader så hade utgången blivit den samma ändå. Helhetsintrycket är att det var krampaktigt i för många händer och fötter samtidigt för att resultatet skulle bli annorlunda.

Laget lyckades inte slå om och anpassa sig till den hockey som matchade BIK Karlskogas. De gick verkligen all in från första nedsläpp i första mötet lagen emellan, verkligen alla spelare i det laget var beredda att gå över lik för att gå vinnande ur striden. Så med formkurvor som gått åt olika riktningar och olika mindset att ta sig an uppgiften så är det inte en så stor skräll att BIK är vidare till semifinal. De var rustade för strid och förberedda på alla olika scenarier. SSK lyckades inte nollställa sig från en vacklande sista tredjedel på grundserien.

Det här blir min första och enda text om Södertälje Sportklubbs inte allt för lyckade slutspel säsongen 2023-24. Det här får sjunka in några dagar sedan är det dags att blicka framåt. Det mesta är sagt redan.

Hör gärna av er med synpunkter till oss. Vad vill ni läsa om? Vad saknar ni i vår bevakning om SSK? Era synpunkter hjälper oss att bli bättre.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 16:23
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 16:50

Stabil matprisutveckling – Men påskmaten blir dyrare

grass-food-spring-color-holiday-garden-815365-pxhere.com_

Foto: Pexels

Trots en nästintill stillastående matprisökning under februari månad, har priserna på traditionella påskdelikatesser ökat mer markant jämfört med andra livsmedel. Detta enligt Statistiska centralbyråns (SCB) senaste konsumentprisindex (KPI).

Under februari 2024 var de genomsnittliga priserna på livsmedel generellt 0,9 procent högre än samma månad föregående år. Dock observerades en större prisökning för produkter typiskt associerade med påskbordet, vilket framhäver en specifik prisuppgång inom denna kategori.

Specifikt noterades lax, sill och ägg för att ha haft de mest signifikanta prisökningarna jämfört med februari förra året, vilket tyder på att påskens favoriträtter blir allt dyrare.

– Äggpriserna brukar sjunka runt påsk, men frågan är från vilken nivå det blir i så fall. Det senaste året har priserna på ägg stigit med nästan 12 procent. Räknat tre år bakåt har äggpriserna ökat med närmare 48 procent, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Även choklad har sett en högre prisökning än andra godissorter under det senaste året, även om godis generellt sett har upplevt större prisökningar över en treårsperiod. Under samma period har även båda lax och sill ökat med ungefär 30 procent i pris.

– Den enda påskmaten som tydligt minskat i pris jämfört med förra året är kyckling, säger Carl Mårtensson.

Denna utveckling belyser en intressant trend där säsongsbetonade livsmedel, särskilt de som förknippas med högtider som påsk, upplever prisökningar utöver den generella inflationstakten. Det pekar på en möjlig kostnadsökning för konsumenter som vill upprätthålla traditionella matvanor under högtiderna, samtidigt som det visar på de bredare ekonomiska påverkningarna av prisförändringar inom livsmedelssektorn.

Prisutveckling på påskmat (beräknat på februaripriser)

ProduktFörändring senaste åretFörändring senaste tre åren
Ägg11,6%47,7%
Gravad/rökt lax9,6%31,3%
Sill8,2%29,9%
Choklad6,9%24,6%
Kaviar6,3%25,2%
Potatis4,4%29,9%
Godis (konfektyr)4,2%23,8%
Lammkött-0,1%26,5%
Fjäderfjän (kyckling)-5,1%25,2%

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 12:38
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 12:38

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors