Företag i fokus:

DEBATT: Varför begränsar skolcheferna demokratin i Södertälje?

Södertälje kommun

Foto: Alexander Isa

”Södertälje hade år 2022 näst lägst valdeltagande i hela landet i riksdagsvalet. Denna trend måste brytas.”, skriver debattörerna.

Vi som skriver denna insändare har alla ett engagemang i ett politiskt ungdomsförbund. Vi ansvarar för våra lokalföreningar och engagerar oss, i olika utsträckning, på distriktsnivå Distriktet och distriktets föreningar välkomnas återkommande till Storstockholms gymnasieskolor.

Skolkampanjer är vår vanligaste aktivitet och kan vara, om inte första steget in i ett politiskt engagemang, ett utmärkt tillfälle för elever att samhällsorientera sig. Södertäljes ungdomsförbund får dock fortsatt, som uttryckt i Länstidningens reportage från 2022, “kalla handen” av skolcheferna.

”Argumentet om eventuell konflikt är rakt av spekulativ och är otillräcklig för att rättfärdiga vårt utestängande.”

Vi har svårt att förstå detta. Argumentet om att det är en fråga om ordningen på skolan och att den riskerar äventyras vid oenigheter ideologiskt eller i enskilda sakfrågor. Vi har under det gångna året kampanjat, på avstånd, utanför Södertäljes gymnasieskolor och kan vittna om att ovanstående argument saknar exempel. De som, i kylan, tagit sin tid att prata med oss har alla varit trevliga. Det kan, kära skolchefer, vara så enkelt som att folk, i en tillräckligt hög utsträckning, faktiskt kan bete sig och respektera det demokratiska samtalet. Argumentet om eventuell konflikt är rakt av spekulativ och är otillräcklig för att rättfärdiga vårt utestängande.

Södertälje hade år 2022 näst lägst valdeltagande i hela landet i riksdagsvalet. Denna trend måste brytas. Södertälje behöver bli en stad där fler utövar sin demokratiska rätt. Valåret 2026 kommer elever som för närvarande går på gymnasiet vara röstberättigade. En andel av eleverna kommer även att redan nu i vår kunna rösta i det osynliga valet, EU-valet. Ungdomsförbunden har ett ansvar att möta sina jämnåriga och diskutera, informera, samt uppmuntra politiskt engagemang – kanske till och med erbjuda väg in för de som vill.

Södertälje är den fjärde största kommunen i Stockholms län, men hör sett till antalet kampanjer till bland länets sämsta. Detta är en direkt konsekvens av det förbud som finns mot att arrangera kampanjer på Södertäljes gymnasieskolor. Med skolchefernas nuvarande bemötande omöjliggörs dessa viktiga, demokratiska möten.

Södertäljemajoritetens ungdomsförbund vill, i och med ovanstående, ställa en retorisk fråga. Vill Södertäljes skolchefer bära ansvaret för det tvinande utövandet av demokrati i Södertälje? Om inte vädjar vi er till att tänka om och varmt välkomna politiska ungdomsförbund in på den skola ni ansvarar för.

Idun Fogelqvist
Grön Ungdom Södertälje

Svante Spåman
Ordförande MUF Södertälje

Fredrik Schmiterlöw
Vice ordförande MUF Södertälje

Maria Shamon
SSU Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors