Företag i fokus:

DEBATT: Varför begränsar skolcheferna demokratin i Södertälje?

Södertälje kommun

Foto: Alexander Isa

”Södertälje hade år 2022 näst lägst valdeltagande i hela landet i riksdagsvalet. Denna trend måste brytas.”, skriver debattörerna.

Vi som skriver denna insändare har alla ett engagemang i ett politiskt ungdomsförbund. Vi ansvarar för våra lokalföreningar och engagerar oss, i olika utsträckning, på distriktsnivå Distriktet och distriktets föreningar välkomnas återkommande till Storstockholms gymnasieskolor.

Skolkampanjer är vår vanligaste aktivitet och kan vara, om inte första steget in i ett politiskt engagemang, ett utmärkt tillfälle för elever att samhällsorientera sig. Södertäljes ungdomsförbund får dock fortsatt, som uttryckt i Länstidningens reportage från 2022, “kalla handen” av skolcheferna.

”Argumentet om eventuell konflikt är rakt av spekulativ och är otillräcklig för att rättfärdiga vårt utestängande.”

Vi har svårt att förstå detta. Argumentet om att det är en fråga om ordningen på skolan och att den riskerar äventyras vid oenigheter ideologiskt eller i enskilda sakfrågor. Vi har under det gångna året kampanjat, på avstånd, utanför Södertäljes gymnasieskolor och kan vittna om att ovanstående argument saknar exempel. De som, i kylan, tagit sin tid att prata med oss har alla varit trevliga. Det kan, kära skolchefer, vara så enkelt som att folk, i en tillräckligt hög utsträckning, faktiskt kan bete sig och respektera det demokratiska samtalet. Argumentet om eventuell konflikt är rakt av spekulativ och är otillräcklig för att rättfärdiga vårt utestängande.

Södertälje hade år 2022 näst lägst valdeltagande i hela landet i riksdagsvalet. Denna trend måste brytas. Södertälje behöver bli en stad där fler utövar sin demokratiska rätt. Valåret 2026 kommer elever som för närvarande går på gymnasiet vara röstberättigade. En andel av eleverna kommer även att redan nu i vår kunna rösta i det osynliga valet, EU-valet. Ungdomsförbunden har ett ansvar att möta sina jämnåriga och diskutera, informera, samt uppmuntra politiskt engagemang – kanske till och med erbjuda väg in för de som vill.

Södertälje är den fjärde största kommunen i Stockholms län, men hör sett till antalet kampanjer till bland länets sämsta. Detta är en direkt konsekvens av det förbud som finns mot att arrangera kampanjer på Södertäljes gymnasieskolor. Med skolchefernas nuvarande bemötande omöjliggörs dessa viktiga, demokratiska möten.

Södertäljemajoritetens ungdomsförbund vill, i och med ovanstående, ställa en retorisk fråga. Vill Södertäljes skolchefer bära ansvaret för det tvinande utövandet av demokrati i Södertälje? Om inte vädjar vi er till att tänka om och varmt välkomna politiska ungdomsförbund in på den skola ni ansvarar för.

Idun Fogelqvist
Grön Ungdom Södertälje

Svante Spåman
Ordförande MUF Södertälje

Fredrik Schmiterlöw
Vice ordförande MUF Södertälje

Maria Shamon
SSU Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Södertälje Sjukhus expanderar med nytt byggprojekt

Sodertalje-sjukhus_hus20_efter_hogupplost

Illustration av påbyggnaden på hus 20. Pressbild

I ett ambitiöst projekt för att möta framtidens vårdbehov, inleder Locum AB bygget av fyra nya våningsplan på hus 20 vid Södertälje sjukhus.

– Påbyggnaden ger oss bättre förutsättningar för att driva geriatrisk vård på Södertälje sjukhus, säger Anna Gerber Ekblom, vd på Södertälje sjukhus i ett pressmeddelande.

Södertälje sjukhus, en institution med en lång historia av vårdexcellens, går nu in i en ny fas av sin utveckling. Efter flera år av förbättringar och upprustningar, bland annat med en helt ny behandlingsbyggnad och renoverade existerande strukturer, riktar sjukhuset nu fokus mot hus 20.

– Syftet med påbyggnaden på hus 20 är att förbättra den fysiska arbetsmiljön för vårdpersonalen och skapa fler patientsäkra geriatriska vårdplatser. Nu skapar vi en hållbar vårdmiljö för alla som rör sig i lokalerna enligt Arbetsmiljöverkets höga krav, säger Jens Sjöström, ordförande Locum.

(Annonslänk)

Projektet, som leds av Locum AB, innefattar tillägget av fyra våningar som totalt täcker en yta på omkring 9 000 kvadratmeter. Dessa nya våningar är designade för att vara energieffektiva och arbetsmiljövänliga, vilket kommer att ge positiva effekter både för personal och patienter. Tre av de nya våningarna är avsedda för geriatrisk vård, med tjugo nya vårdplatser per avdelning, vilket innebär en utökning med sextio platser. Det fjärde våningsplanet är tänkt att användas för generell vård.

Denna expansion är inte bara en fysisk förändring. Den markerar en viktig anpassning till de förändrade kraven i hälso- och sjukvårdslagstiftningen och Arbetsmiljöverkets riktlinjer. Genom att flytta den geriatriska vården från den äldre byggnaden, hus 18, till de nybyggda, moderna lokalerna, kommer sjukhuset att kunna erbjuda en högre standard av vård och arbetsmiljö.

Utöver förbättringar i arbetsmiljön och patientsäkerheten, kommer den nya byggnaden att erbjuda ett förbättrat inomhusklimat, tack vare redan installerad kyla och energieffektiva fönster och fasader. Med en byggstart i slutet av februari, ligger projektet på kurs för att slutföras och tas i bruk till våren 2026.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 08:00
Senast uppdaterad: 21 februari 2024 00:42

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors