Företag i fokus:

Ännu en högt uppsatt chef lämnar kommunkoncernen

Klingstrom

Andreas Klingström
Foto: Liza Simonsson/Södertälje kommun

Förra året avgick flera högt uppsatta kommunchefer sina positioner av olika anledningar. Nu väljer även samhällsbyggnadsdirektören, Andreas Klingström, att lämna Södertälje kommun för ett nytt uppdrag.

(Annonslänk)

I fjol lämnade flera kommunchefer sina tjänster, bland annat säkerhetschefen Anna Flink, stadsdirektören Stefan Hollmar, HR-chefen Johan Lifverström, exploateringschefen Sofia Cedergren och nu senast Södertälje kommuns samhällsbyggnadsdirektör Andreas Klingström.

Han åtar sig en ny tjänst som stadsbyggnadsdirektör i Sundbybergs stad.

Men Klingström och de ovan nämnda är inte ensamma om att lämna kommunkoncernen. Dessutom avgick Jörgen Austler från rollen som tf. vd för Telge AB, men även VD:n för Telge Bostäder, Pontus Werlinder. Åren 2022 och 2023 präglades av en betydande personalomsättning bland cheferna inom Södertälje kommun, där flera har tvingats lämna av olika anledningar.

Klingström, som nu väljer att lämna Södertälje kommun, tillträder den nya tjänsten som stadsbyggnadsdirektör i Sundbybergs stad i juni 2024.

– Jag ser jättemycket fram emot att få lära känna Sundbybergs stad och tillsammans med organisationen bygga vidare på en positiv tillväxt och skapa goda förutsättningar för att hantera våra utmaningar tillsammans. Som person drivs jag av utmaningar och att hitta lösningar som bygger på att inkludera och få ett gemensamt driv tillsammans med engagerade medarbetare. Jag har med mig mycket erfarenhet från Södertälje men är ödmjuk i att sätta mig in i Sundbybergs förutsättningar, säger Andreas Klingström, som lämnar Södertälje kommun bakom sig.

LISTA: Här är cheferna som lämnat Södertälje kommun

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 mars 2024 11:19
Senast uppdaterad: 8 mars 2024 11:19

Misstänktes för mord i Mariekäll – Får stor ersättning

326935818_665419211992754_3993960430127814003_n

Bild: Shamash Oyal/Polisen.

Den person som misstänktes för knivmord i Mariekäll 2021 friades helt från misstankar och krävde ersättning för psykiska lidandet och ekonomiska förluster. Nu har Justitiekanslern fastställt ersättningsbeloppet.

Maj 2021 häktades en man född 1998, misstänkt för att ha mördat en 35-åring man som han var skyldig pengar.

35-årigen mördades i en lägenhet i Mariekäll, den 26 april 2021, med flera knivhugg och hittades död på golvet några dagar senare. Den misstänkta mannen greps kort efter mordet och satt frihetsberövad från den femte maj, men frikändes den 16 september samma år.

Den nu 25-årige mannen hade bevisligen befunnit sig i lägenheten på Liljevalchsgatan en stund under den tidsperiod då offret mördades, men exakt när 35-åringen knivhöggs till döds har inte fastställts. Det gick enligt rätten inte att utesluta andra gärningsmän och därför friades han från misstankarna.

Mannen från Sörmland begärde totalt 600.000 kronor i ersättning, men får nu totalt 360.000 kronor för lidande för den tid han suttit frihetsberövad.

Totalt satt han häktad i 276 dagar, misstänkt för mordet den 26 april 2021, och får nu högre ersättning än normalt. Enligt beslutet motiveras ersättningen av att han har varit misstänkt för synnerligen allvarlig brottslighet.

Läs även – Mordet i Mariekäll – Misstänkte mördaren släpps på fri fot

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 09:36
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 09:36

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors