Företag i fokus:

DEBATT: Det är Liberalernas lögner som skapar förvirring

Alexander-Rosenberg

Alexander Rosenberg (M), ordförande i tekniska nämnden
Foto: Liza Simonsson/Södertälje kommun

Metin Hawsho (L) och Alvin Hanna (L) skriver att majoriteten driver en handlingsfientlig p-cirkus, de menar att processen har varit snurrig och oproffsig och att det bästa hade varit att gå på Liberalernas egna förslag. Men låt mig tydliggöra det som för Liberalerna känns så snurrigt.

(Annonslänk)

Under pandemin infördes två timmars avgiftsfri parkering vid Tom Tits, Torekällskolan och Centralstationen. Detta gjordes som en del i åtgärderna att stötta näringslivet. Denna lösning, som Liberalerna alltså vill behålla, har dock visat sig vara dels väldigt kostsam, dels inte gett de effekter på ökad handel som man hoppades på. Istället har parkeringarna främst nyttjats av de som bor eller jobbar i centrum och således inte kommit centrumbesökare till gagn. Det vill säga att det förslag Liberalerna förespråkar varken gynnar stadskärnan eller cityhandeln. I självaverket är det bara slöseri med södertäljebornas skattepengar.

Under budgetarbetet valde vi därför att plocka bort dessa parkeringar för att istället utreda en ny långsiktig parkeringslösning. Syftet var alltså inte att bara ta bort dessa parkeringar och därefter nöja sig, utan att just möjliggöra nya bättre alternativ. Under tiden för arbetet med att ta fram ett långsiktigt förslag införde vi därför en provisorisk lösning med avgiftsfri parkering på Centralstationen och Torekällskolan. Denna var alltså inte planerad för att ersätta den gamla lösningen och därmed inte heller planerad för att vara kvar. När det förslaget som vi nu går vidare med kom var det alltså inte ett resultat av att majoriteten ändrat sig igen, som Liberalerna hävdar, utan ett resultat av den utredning som gjorts för att hitta en hållbar parkeringslösning.

”Vi har varit tydliga, vi behöver en parkeringslösning som är långsiktigt hållbar”

Parkeringsfrågan har utåt debatterats, ifrågasatts och kritiserats flitigt av oppositionen men bakom stängda dörrar har de flesta partierna varit överens om att en ny långsiktig parkeringslösning behövs. I tekniska nämnden, där även Liberalerna är med, har vi haft goda diskussioner, högt i tak och alla partier har här varit överens om att nu prova detta förslag. Det som sedan rör till det och skapar eventuell förvirring är när ni Liberaler går ut och skapar en bild av att vi i majoriteten inte vet vad vi vill.

Vi har varit tydliga, vi behöver en parkeringslösning som är långsiktigt hållbar och som kommer centrumbesökare till gagn.  

Med det sagt är det också viktigt att tydliggöra att denna fråga alltså i första hand har handlat om att få till en parkeringslösning som ska gynna de som vill besöka stadskärnan och inte, som Liberalerna vill framställa det, handlar om besparingar om två miljoner kronor. Förhoppningen är att den parkeringslösning som vi nu går vidare med ska göra just detta, det vill säga gynna besökare och handlare i stadskärnan. Samtidigt är vi också fullt medvetna om att det inte finns några garantier för att utfallet blir som vi vill och vi har därför beslutat att utvärdera lösningen i höst för att kunna göra eventuella revideringar.

Processen må ha dragit ut på tiden och eventuellt står vi här i höst igen och reviderar förslaget. Men låt oss vara tydliga med att detta inte är en konsekvens av en snurrig och oklar majoritet som driver en handlingsfientlig p-cirkus. Utan en konsekvens av att långsiktiga lösningar tar tid att få på plats. Det vet även Liberalerna.

Alexander Rosenberg(M)
Ordförande i tekniska nämnden

Läs även: – Nya gratis parkeringsregler i Södertälje från april

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stora skillnader när elever betygsätts i gymnasiet

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

Betygsättningen i svenska gymnasieskolor är inte likvärdig, och nu ska regeringen utreda hur den ska bli mer rättvis. Så här generösa är skolorna i Södertälje kommun. 

Forskare och skolmyndigheter har återkommande konstaterat att det finns stora brister i likvärdighet när det gäller betygsättning i Sverige. Ett betyg kan betyda något i den ena skolan och något annat i en annan – vilket gör att elever från olika gymnasieskolor får olika förutsättningar att komma in på högskoleutbildningar eller att klara gymnasieexamen. 

I höstas kom Riksrevisionen fram till att de insatser som hittills gjorts inte gett önskat resultat och på deras rekommendation har nu regeringen beslutat att utreda hur betygssättningen kan bli mer rättvis. 

– Om betygen inte rättvisande speglar elevers kunskaper kan det leda till negativa konsekvenser både för individ och samhälle. Det är därför viktigt att åtgärda de brister i systemet som synliggörs, sa skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande när utredningen presenterades.

Ett av få sätt att undersöka likvärdig betygssättning är att jämföra betyget på nationella provet och på betyget i hela kursen, vilket Skolverket gör varje år. Utifrån siffrorna går det inte att säga om eleverna har fått för höga eller låga betyg: det finns inga statliga regler för hur stor avvikelsen mellan prov- och kursresultat får vara och lärare kan göra bedömningen att elever nått kunskapsmålen även om de hade lägre betyg på provet.

Däremot går det att jämföra skolorna med andra skolor med liknande resultat på de nationella proven – och på så sätt se om en skola är mer eller mindre generös i sin betygssättning.

Kan ge negativa konsekvenser både för individ och samhälle enligt skolminister Lotta Edholm (L). Arkivbild

Generösa betyg i fem kurser i Södertälje

Newsworthy har analyserat skillnaden mellan provresultat och betyg i 15 kurser vid fem gymnasieenheter i Södertälje från vårterminen 2022. För varje kurs och varje skola har vi jämfört andelen elever som fått ett högre betyg på kursen som helhet än på nationella provet med andra skolor som har ungefär samma provresultat. I fem av de här kurserna var betygsättningen generösare än på i liknande skolor. I åtta var betygsättningen restriktivare.

På NTI Gymnasiet Södertälje var betygen generösare än i jämförda skolor i ett av tre kurser. I till exempel matematik 3c fick 29 procent av eleverna ett högre betyg på kursen än på nationella provet under vårterminen 2022. På de 35 andra skolor i landet som hade ungefär samma resultat på nationella provet var det i snitt 24 procent som fick ett högre betyg på kursen än på provet och NTI Gymnasiet Södertälje tillhör de skolor i jämförelsen som var mer generösa. På S:ta Ragnhildgymnasiet var man däremot restriktivare än jämförda skolor i fyra av fyra kurser.

Större avvikelse i friskolor

Skolornas avvikelser ändras ofta från år till år och från ämne till ämne. Generellt är det vanligare med högre kursbetyg i relation till provresultaten i friskolor. I Södertälje gick samtliga jämförda elever på friskolor. Enligt Skolverket är det också vanligare med generösare rättning av de nationella proven i friskolor, vilket kan innebära att skillnaden mellan kommunala och enskilda huvudmän kan vara ännu större i verkligheten. 

Samtidigt är skillnaderna mellan olika friskolor och olika kommunala skolor stor. Det finns friskolor som är mycket restriktiva och kommunala som är generösa och skillnaderna mellan de olika skoltyperna kan förklara en liten del av skillnaderna i betygssättning i relation till provresultaten, skriver Skolverket. De pekar också på att det förekommer relativ betygssättning, att betygen sätts i relation till klasskamraterna. Ju högre prestationsnivå i undervisningsgruppen desto mer restriktivare betygssättning.

Kurserna där högst andel fått högre betyg på kursen än på provet

SkolaKursAndel som fått högre betygI förhållande till liknande skolor*
Praktiska Gymnasiet SödertäljeMatematik 1A97 %
Örjanskolan gymSvenska 361 %Mycket generösare
Praktiska Gymnasiet SödertäljeSvenska 150 %
Mälardalens Tekniska GymnasiumSvenska 339 %Generösare
VackstanäsgymnasietSvenska 138 %Kring medel
Praktiska Gymnasiet SödertäljeEngelska 537 %
VackstanäsgymnasietEngelska 636 %Generösare
VackstanäsgymnasietMatematik 1A32 %Kring medel
Örjanskolan gymEngelska 631 %Generösare
NTI Gymnasiet SödertäljeMatematik 3C29 %Generösare

Skolor som räknas som ”mycket generösare” tillhör den tiondel där störst andel elever som fått ett högre betyg på kursen än på provet. Källa: Skolverket

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 mars 2023 05:00
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 23:00

Stötta lokala företag – ”Upp till bevis för upphandlare”

Sodertalje-kommun-scaled-1

Kommunhuset. Arkivbild

Det offentliga köper varje år in varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder kronor. Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur där inflation, ränta, drivmedelspriser, elpriser och matpriser rusar i höjden. Då det offentligas behov är förhållandevis konstant, även under bistrare tider, ligger därför ett stort ansvar hos offentliga beställare att göra vad de kan för att sprida sina kontrakt till fler leverantörer, inte minst även till mindre företag.

Under pandemin tog många konsumenter initiativ till att göra vad de kan för att hjälpa företag att ta sig ur krisen, inte minst genom aktiva val att stödja mindre lokala leverantörer. I skenet av stundande konjunktur är det svårare för konsumenter att ta detta ansvar, då många tvingas hålla hårt i plånboken.

Offentliga beställare måste därför bli bättre att utforma sina offentliga upphandlingar så att de i högre utsträckning inkludera fler småföretag, så att även dessa kan få ta del av dessa 800 miljarder.

Offentliga kontrakt tenderar att växa. En stor del av alla annonserade upphandlingar utgör ramavtal som kan verka direkt uteslutande för småföretag. Den effektivitetsvinst som det offentliga uppnår måste vägas mot möjligheterna för småföretag att kunna vara med och lämna anbud. Inte minst i dessa tider. Genom ett aktivt val att dela upp stora kontrakt i mindre delar och därigenom beakta möjligheterna för fler företag att delta ges bättre möjligheter för företag att överleva.

(Annonslänk)

Fyra av fem jobb skapas i de små företagen. Många unga får sina första jobb i dessa företag. Om de försvinner, ökar arbetslösheten och med det också utanförskapet. Den lokala servicen försämras och tomma lokaler skapar en otryggare stadsbild. Därför är det så viktigt att stötta dessa småföretagare på alla sätt som är möjliga.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger stora möjligheter att inkludera fler små- och medelstora företag. Detta är även ett uttalat intresse från EU-lagstiftaren. Nu är det upp till bevis för upphandlande parter att bredda sin leverantörsmångfald.

Den nya direktupphandlingsgränsen om 700 000 kronor och de nya beräkningsreglerna ger upphandlande parter ett större svängrum att ingå mer formlösa köp, inte minst när sammanräkningsregeln togs bort. Då många direktupphandlingar aldrig annonseras finns ett stort mörkertal kring vilket värde de totalt uppgår till. Vad vi däremot vet är att upphandlande parter borde bli bättre på att synliggöra direktupphandlingar och därigenom öka möjligheterna för mindre företag att ingå dessa köp. Allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och samtidigt ge småföretag större möjligheter att ta sig ut i ljuset på andra sidan stundande lågkonjunktur. 

De är våra jobbskapare – samhällsbärare och välfärdsbyggare.

Magnus Johansson. Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens

Thomas Byström. Regionchef Företagarna Stockholms län

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 21:13
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 21:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors