Företag i fokus:

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Berusad knivman greps i centrala Södertälje

730F65B8-D1C9-4595-B059-83290484B8D0

Arkivbild.

En berusad man viftade med en kniv i centrala Södertälje, men tack vare allmänheten kunde mannen snabbt gripas av polis.

På torsdagskvällen, vid 22-tiden, larmades polisen till en park i centrala Södertälje angående en knivman. Enligt polisens uppgifter hade mannen en kniv gömd innanför jackan som han viftade med. En polispatrull som befann sig i närheten blev tillkallad av personer som hade observerat knivmannen.

När mannen fick syn på polisen försökte han springa från platsen, men polisen hann ikapp och kunde gripa den berusade mannen i 25-årsåldern. Det är ännu oklart om polisen misstänker att han har begått något brott.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 juli 2023 09:02
Senast uppdaterad: 7 juli 2023 09:02

Så kan föreningslivet få ut mer av Allmänna arvsfonden

318340484_900775327748269_5276058713808249357_n

Nahir Oyal och Johan Rolander, beviljades miljonbidrag av allmänna arvsfonden.

Efter ett par år av pandemi kom höga elpriser, en rusande inflation och en oro över världsläget. Nu gäller det att se ljuset i tunneln och inte missa de möjligheter som faktiskt finns. Den 7 juni beslutade Arvsfondsdelegationen att förbättra möjligheterna för landets föreningar att få stöd för byggnation av lokaler och anläggningar. För de föreningar i Stockholms län som vill satsa är vi beredda att göra det möjligt, skriver Hans Andersson från Allmänna arvsfonden.

Med tanke på omständigheterna är det inte konstigt att vi sett en tydlig nedgång i antalet projektansökningar från civilsamhället till Allmänna arvsfonden de senaste tre åren. Nu verkar det dock som att det vänt eftersom antalet ansökningar ökat det senaste halvåret. Frågan är om Stockholms föreningar hänger med på den trenden?

Utökade möjligheter till stöd
En förutsättning för de flesta ideella verksamheter är tillgången till lokaler eller anläggningar. Från och med september i år kommer Arvsfondens finansiering att öka från 70 till 80 procent av kostnaderna vid en byggnation. Det gör att föreningars behov av annan kompletterande finansiering minskar, vilket kan vara avgörande för en liten förening, som överväger att bygga nytt eller bygga om. Dessutom höjs maxbeloppet från fem till sex miljoner kronor. Arvsfondens nya och förmånligare regler införs av flera anledningar. För det första är lokaler och anläggningar av stor betydelse för våra målgrupper, för det andra har ideella föreningar drabbats hårt av pandemin och för det tredje finns det pengar i Allmänna arvsfonden. Pengarna ska inte samlas på hög, utan göra nytta för barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättningar.

(Annonslänk)

En ny lagstiftning har gett Arvsfonden ökade möjligheter att finansiera även andra typer av utvecklingsprojekt än byggnationer. Inte minst ingår numera personer över 65 år som en av fondens målgrupper. Det kan röra sig om utveckling av verksamheter, metoder, arbetssätt, hjälpmedel med mera. Arvsfonden finansierar projekt inom allt från livsavgörande teman som hedersvåld, suicid och habilitering till teman som musik, film och idrott. De krav som nu ställs på sådana projektansökningar har blivit något lägre. Sammantaget har fler föreningar från Stockholms län möjlighet att få fler utvecklingsprojekt finansierade.

Samtidigt vet vi att det är stora skillnader mellan länen på hur mycket projektmedel som delas ut. Kronoberg var det län som under 2022 fick mest stöd ur Allmänna arvsfonden per invånare i länet. Det visar Arvsfondens Projektbarometer. Stockholms län hamnade på nittonde plats bland landets 21 län. Under 2022 betalade fonden ut totalt 52 miljoner kronor till 31 projekt i Stockholms län – varav ett var Södertäljebaserade Hero of the talk som beviljades nästan 5,9 miljoner kronor.

De flesta arvsfondsprojekt är samarbeten mellan ideella organisationer och offentliga aktörer, inte minst kommuner. Jag hoppas att föreningar och offentliga aktörer i Stockholms län ser möjligheterna med de nya reglerna för stöd från Arvsfonden.

Hans Andersson,
enhetschef Arvsfondsavdelningen, Kammarkollegiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 juli 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors